Stress?sarbarhetsmodellen ar en teori om uppkomsten av vissa sjukdomar och ohalsa , som utgar fran att manniskor har olika medfodda och forvarvade forutsattningar att klara av fysisk eller psykisk stress vilket ar avgorande for huruvida man utvecklar till exempel psykisk ohalsa eller autoimmuna sjukdomar till foljd av detta.

Forklaringsmodellen, som ar vedertagen inom bland annat svensk psykiatri , utgar fran att det finns tva komponenter som bestammer individens sarbarhet: medfodda och forvarvade svagheter. Dessa tva faktorer avgor individens stresstroskel. Modellen bygger pa Joseph Zubins och Bonnie Springs teorier om uppkomsten av schizofreni , som de 1977 kallade for vulnerabilitetsmodellen. Sedan dess har deras teori modifierats, och anvands som forklaring for uppkomsten av viss ohalsa och for att forklara att tva individer klarar samma pafrestning olika bra.

Stress?sarbarhetsmodellen framlades inom psykiatrin for att forklara etiologin till framfor allt psykoser . Modellen anvands ocksa for att forklara flera kroppsliga sjukdomar som autoimmunitet , vissa endokrina sjukdomar , kardiovaskulara sjukdomar och andra stressrelaterade sjukdomar. Vad som sammanbinder dem ar att de har en multifaktoriell etiologi, samt dels det finns en individuell sarbarhet, dels att stressaxeln aktiverar en inre respons som leder till sjukdomens utbrott. ^{[ 1 ]}

Genetiken forklarar att somliga ar mer benagna att reagera pa stressorer pa ett visst satt, genom att det finns en svaghet i till exempel bildningen av en signalsubstans eller en tendens till att en viss hormonkortel blir over- eller underaktiv. Detta forklarar att det i samma familj ofta finns samma slag av sjukdomar. Undernaring och naringsbrist under fosterstadiet ar en annan medfodd sarbarhet, liksom att modern tar vissa lakemedel eller droger under graviditeten, har en infektion eller utsatts for ett trauma . Sadant kan paverka utvecklingen av fostrets nerv- eller endokrina system .

Forvarvade svagheter kan vara en fysisk sjukdom som indirekt nedsatter eller forstarker en annan funktion. Vid ytterligare belastning av en ny stressor kan da till exempel en signalsubstans eller en hormonkortel bli over- eller underaktiv. Langvarig stress, och tillhorande forhojda kortisolvarden , kan vara en sadan forvarvad sarbarhet, liksom tidigare ohalsa, naringsbrist, fetma , narkotikamissbruk , isolering , radsla och sorg . Forutsattningarna kan vara uppenbara eller kanda, eller, som vid en sjukdoms inkubationstid, okanda.

Individer har salunda olika forutsattningar att klara av sadana fysiska och psykiska stressorer som till exempel droger, infektioner, hot , deprivation , arbetsrelaterad stress, livskriser eller tillfallen av jagsvaghet . For somliga behovs endast en mindre stress for att utlosa ohalsa, medan andra klarar storre belastning utan att reagera.

Stress?sarbarhetsmodellen forklarar bade varfor somliga blir sjuka av en viss stressor, och vilken ohalsa som individen kommer att drabbas av.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Ulla Karilampi, Stress-, sarbarhets- och skyddsmodellen www.nusjukvarden.se

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Rapport: Stress och utmattningstillstand , Svenska Psykiatriska Foreningen Stockholm 2001