한국   대만   중국   일본 
Stockholms Tivoli ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Stockholms Tivoli

Lagg till lankar
Fran Wikipedia
Stockholms Tivoli
”Oumbarlig handbok for Tivoli-besokande” ? Stockholms Tivoli 1891.
Tivoli pa en karta fran 1899.
Plats Stockholm
Oppningsdatum 1850
Stangningsdatum 1901
Akattraktioner
Ovriga attraktioner Karuseller, rutschbanor

Stockholms Tivoli var en nojespark vid Djurgardsslatten pa Sodra Djurgarden i Stockholm , grundad 1850 och inkopt av Skansen ar 1901, varpa omradet bildade den nedre Solliden, och strackte sig mellan Skansens nuvarande huvudingang over Galejanomradet till nuvarande Sollidsporten.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Stockholms Tivoli invigdes den 5 augusti 1850. Planerna pa ett tivoli pa Djurgarden tog fast form under 1840-talet, och 1845 bitradde folklivsforskaren Nils Mansson Mandelgren utarbetande av planen for Stockholms Tivoli [ 1 ] 1849 fick man mark uppe pa berget, pa nuvarande Skansen . Tivolit oppnade aret darpa, men brann ner den 21 augusti, endast 16 dagar efter oppnandet. Det byggdes dock upp igen och blev populart i borjan av 1880-talet.

Ingangen till Stockholms Tivoli var belagen dar Skansens huvudingang nu finns och strackte sig upp pa Skansenberget, upp till dar Solliden nu ligger. Omradet Tivoliberget inbegrep ocksa den nuvarande Galejan pa Skansen , vilken da kallades Ofvre Tivoli och omskrivs som det ursprungliga, gamla Tivoli. [ 2 ]

Tivoli forefaller, atminstone i borjan, ha visat lindansare och ett vaxkabinett. [ 3 ]

Ett expanderat program i mitten av 1890-talet omnamner ett rikt utbud av sangare, musiker, jonglorer, akrobater, lindansare, komiker, djurtamjare, fyrverkeriartister och pantomimgrupper. [ 3 ]

Men Tivoli erbjod aven karuseller, rutschbanor, teatrar, kagelbanor , restauranger och ett menageri med frammande djur.

Menageriet [ redigera | redigera wikitext ]

Tivolis menageri
Bilden visar ett samtida menageri i Tyskland
Fakta
Plats Stockholms Tivoli
Land Sverige Sverige
Oppningsar 1850
Stangningsar 1901
Agare 1850-1901 Stockholms Tivoli
1901 inkopt av Skansen
Sasong Aret runt
Antal arter < 50
Koordinater 59°19′31″N 18°6′6″O  /  59.32528°N 18.10167°O  / 59.32528; 18.10167
Den tyske konstnaren Paul Meyerheim malade motiv fran samtida menagerier.
Meyerheims malning fran 1861 visar en primitivare miljo och scen for att upptrada med djur infor publik.

Under en barnkarneval 1895 framforde en Mr Cooke ett lejon till hast. Samma ar vann den "boxande kangurun" stora framgangar, vilket en entusiastisk reporter fran DN kallade programmets clou . [ 3 ]

I Tivolis menageri holls borneoapor ( krabbmakak ), brunbjorn , Kapucinapa , isbjorn , kamel , kungstiger , leopard , puma , pelikaner och spanska getter . Flertalet av djuren levererades av den storsta djurhandlaren vid den tiden, Carl Hagenbeck i Hamburg .

I Stockholms Tivoli namns ocksa tva asiatiska elefanter vid namn, Sheriff och Kongo. Dessutom verkar det som om Tivoli hyrde in en grupp med fyra elefanter och medfoljande singhalesiska mahouter (elefantdrivare) fran Carl Hagenbeck.

Den 25 juli 1884 skriver en tidning:

” En Objuden gast : I sondags vid 2-tiden pa e. m. lyckades ? skrifver D.N. ? elefanten Sheriff, som forevisas i Stockholms Tivoli, att inne i stallet slita sig los och att bryta upp dorren till sitt fangelse- Val utkommen i det fria gav han sin gladje till kanna genom kraftiga trumpet- stotar, lustiga sprang och prof pa valdiga kraftproduktioner. Trad upprycktes och staket nedbrotos, men vid detta slutade han ej. Ofre Tivolis table d'hote skulle afven besokas. Bord och stolar tycktes pa det hogsta forarga och besvara, hvarfor de ocksa hastigt och lustigt undanrojdes at kolossen, som forst vid smorgasbordet tycktes borja lugna sig. Man skulle sett med hvilken hastighet allt forsvann! Ost, brod och radisor voro rigtiga lackerbitar; men en och annan tallrik torde afven ha fatt folja med, enligt hvad elefantens forare sedermera pastod, ty han hittade lemningar af porslin i Sheriffs tander. Denna lilla extravagans af den fromme, gladlynte Sheriff lar emellertid komma att kosta foraren ett par hundra kronor, till hvilket belopp skadan uppskattas. ?
– Blekingeposten, 1884-07-25, KB:s digitala utgava [ 4 ]
” Sa har bl.a. uppkastats en 15 fot hog terrass, hwarifran man har en den ypperligaste utsigt ofwer segelleden in titt Stockholm. Pa spetsen af denna terrass ar uppfort ett fogelslott i mohrisk stil. Derinne skall anordnas en tradgard, der man far se guld- och silfwerfasaner, swenska rasdufwor och andra foglar. Midt emot reser sig en waldig bygnad; det ar menageriet. Der far man skada en elefant, en struts, en kamel, en bjorn, spanska getter, borneo apor, m.fl. djur, hwilka Tivolibolaget inkopt for 12,000 kr. af Hagenbeck i Hamburg, den storsta menagerifirma i werlden. ?
– Kalmar tidning, 1885-04-29, KB:s digitala utgava [ 5 ]

Det ar oklart hur lange Sheriff levde pa Stockholms Tivoli. Det kan mojligen vara samma elefant, som med namnet Shemir dodade cirkusdirektor Alexander Eisfeldt i Riga , mitt under forestallning med Eisfeldts Cirkus Leonardo den 11 december 1890. [ 6 ] Ar 1892 namns den indiska elefanten Kongo. [ 7 ]

Nar Siams kung Chulalongkorn besokte Sverige 1897 mottogs han pa sedvanligt satt av Oscar II, vilken emellertid i egenskap av unionskung skulle aka till Norge for att deltaga i firandet av Trondheims 900-arsjubileum. Som tack for besoket skankte kung Chulalongkorn en elefant, som placerades pa Skansen (formodligen Stockholms Tivoli) i Stockholm. Oscar II fragade da sin general, greve Sven Lagerberg om vad som var lampligt som svarsgava. Det fick inte vara for futtigt, men inte heller for vardefullt. Generalen skall ha svarat: "Ge honom Norge."

Dansbana [ redigera | redigera wikitext ]

Men Tivolis framsta attraktion var dansbanan , en av de forsta offentliga i Stockholm. Offentlig dans var forbjuden inpa slutet av 1880-talet, men lagligt pa ett avstangt omrade dar man avkravdes pa entreavgift, eftersom det da raknades som slutet sallskap. [ 3 ]

Teatrar [ redigera | redigera wikitext ]

Stockholms forsta bioannons, Stockholms-Tidningen den 21 juli 1896, samma dag som filmen visades.

Det fanns flera teatrar inom Stockholms Tivolis omrade. Pa somrarna sags Stockholms Tivoli ha haft synnerligen forstklassiga forestallningar [ 8 ] .

Den populara revyteatern Kristallsalongen lag en bit ovanfor Skansens nuvarande huvudentre. Direktor for Kristallsalongen var Anna Hoffman-Uddgren , kallad nojeslivets drottning i sekelskiftets Stockholm. Hoffman-Uddgren upptradde till en borjan som chanteuse pa Tivolit. [ 9 ] [ 10 ]

Teaterverksamheten upphorde 1924, da byggnaden byggdes om till danspalats. Den revs nagra ar darefter for att ge plats at Skansens huvudentre och grunden utgor nu dammen vid Skansens rulltrappa. [ 11 ]

En annan teater, dar bland andra Sigge Wulff upptradde, var Victoria-Teatern . [ 12 ]

Forsta filmforevisning i Stockholm [ redigera | redigera wikitext ]

Den 21 juli 1896 visade en fransk fotograf Kinematografen med Rorliga kolorerade Fotografier i naturlig storlek i Stockholm. Forestallningen agde rum pa Kristallsalongen och Victoria-Teatern pa Tivoli pa Sodra Djurgarden. Denna "alldeles nya uppfinning" betecknades som ett underverk. [ 13 ]

Agarbyten [ redigera | redigera wikitext ]

Tivoli forefaller ha vandrat mellan flera olika agare.

” ...meningen med Tivoli var att fa en forlustelseplats for det lagre folket, och ett bolag bildades med en general Silfverstolpe ( David Silfverstolpe ?) i spetsen. Det blev oerhort dyrt, och bolaget maste efter stora, for manga ruinerande, forsluster upplosas. En av bolagsmannen och egentliga arrangoren Herr Mineur kopte da Tivoli och overtog det, men salde det sedan till en enkefru Lenoir. Darefter koptes det genom byte av grosshandlaren Anshelm Berg som forut innehaft Waxholms Hotell vilket istallet overtogs av fru Lenoir. ?
– av [ 14 ] , datum, publ

Konkurrens [ redigera | redigera wikitext ]

Omradet for Grona Lunds Tivoli ar 1885.

Under 1880-talet fick Tivoli dessutom konkurrens genom ett nytt foretag, ett mindre tivoli som kallade sig Grona Lund . [ 3 ] Under sina sista decennier forsokte Stockholms Tivoli locka till sig en borgerlig publik, da konkurrenten Grona Lund sags framst ha dragit till sig manniskor fran arbetarklassen:

” Den 5 augusti 1880 oppnade Djurgards-Tivoli forsta gangen sina portar och har sedan dess oavbrutet fortgatt, dock anda till for nagra ar sedan bjudande endast pa folkmuntrationer af lagre rang. Intradet dit war fritt, hwarfor ocksa stallet besoktes af en mangd slodder, och regelbundet hwarje sondag utgjorde tummelplatsen for wilda slagsmal, oaktat den ratt talrika polisstyrka som der war posterad ?
– Kalmar tidning, 1885-04-29, KB:s digitala utgava [ 5 ]

Slutet for Tivoli [ redigera | redigera wikitext ]

Skansen efter att Stockholms Tivoli integrerats, 1920.
Skansens karusell, sista resten av Stockholms Tivoli, 2018.

I borjan av 1900-talet, hade Skansen hade brett ut sig pa omradet och 1901 koptes Stockholms Tivoli upp av Skansen. Men teatrarna, i synnerhet Victoria-teatern , var fortsatt aktiva under de foljande trettio aren efter att Skansen kopt Tivoli.

Att Stockholms Tivoli las ner och inforlivades i Skansen, var sannolikt gynnsamt for det nya tivolit Grona Lund, som snabbt expanderade under borjan av 1900-talet.

Efter att Skansens grundare Arthur Hazelius med hjalp av Grillska donationen inforlivat det gamla tivoliomradet med Skansen, sa tog han alltsa over en redan etablerad mindre djurpark, dar ett ganska stort antal exotiska djurarter fortfarande holls vid agarbytet.

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

  • Anonym 1886. Katalog ofver Zoologiska Afdelningen i Stockholms tivoli. Stockholm.
  • Bergstrom, Birgitta. Chanteuser, akrobater, komiker pa Stockholms Tivoli omkring 1890 , Sankt Eriks arsbok 1978.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Mandelgrens liv i artal, Folklivsarkivet” . Arkiverad fran originalet den 14 juli 2014 . https://web.archive.org/web/20140714170024/http://www.folklivsarkivet.lu.se/samlingar/mandelgrenska-samlingen/mandelgrens-liv-i-artal/ . Last 4 juli 2014 .  
  2. ^ Oumbarlig handbok for Tivolibesokare, 1891 (Stockholmskallan
  3. ^ [ a b c d e ] [Stockholms historia under 750 ar (2001)] av Lars Ericson Wolke
  4. ^ En objuden gast, KBs digitala utgava av Blekingeposten, 1884
  5. ^ [ a b ] Kalmar tidning, 1885-04-29
  6. ^ Elefanten Shemir pa Eisfeldts menageri (Circus Leonard), Koehl D. Webbplatsen Elephant.se
  7. ^ ””nyss visades i uppsala tva sma nyfodda lejonungar”, Om svenska lejon, Ingvar Svenberg” . Arkiverad fran originalet den 2 juni 2014 . https://web.archive.org/web/20140602200001/http://www.ucrs.uu.se/digitalAssets/44/44086_SvanbergUppland2010Lejon.pdf . Last 4 juli 2014 .  
  8. ^ Rannstensungar och storborgare, Projekt Runeberg
  9. ^ Hans Dahlgren: Hundra ar i Sverige. Kronika over ett dramatiskt sekel. Albert Bonniers forlag (1999)
  10. ^ Projekt Runeberg
  11. ^ Stockholms teaterlokaler 1595 -1799. Ordnade efter byggnadsar Arkiverad 8 februari 2012 hamtat fran the Wayback Machine .. Svenska arenateaterinstitutet. Last 2013-05-09.
  12. ^ Sigge Wulff, Projekt Runeberg
  13. ^ Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria fran 90-tal till 90-tal . Stockholm: Svenska turistforeningen . sid. 18. Libris 7611737 . ISBN 91-7156-113-7  
  14. ^ Stockholms Djurgard. Gammalt & nytt af P.E. B-d.
v   ?   r
Djurparker i Sverige
Menagerier
Djurparker
Tropikhus
Akvarier
Organisationer
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_Tivoli&oldid=54235082 ”