Stig Folke Wilhelm Engstrom ^{[ 10 ]} , aven kand som Skandiamannen , fodd 26 februari 1934 ^{[ 10 ]} i Bombay (Mumbai), Brittiska Indien , ^{[ 11 ]} dod 26 juni 2000 i Taby , Stockholms lan , ^{[ 12 ] [ 13 ]} var en svensk grafisk formgivare och reklamkonsulent . Han pekades den 10 juni 2020 av chefsaklagare Krister Petersson ut som misstankt garningsman for mordet pa Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986. ^{[ 14 ] [ 15 ]} Utredningen lades darpa ned med anledning av att den misstankte, det vill saga Engstrom, var dod ? nagot som vackte stark kritik fran flera hall. ^{[ 16 ] [ 17 ]}

Stig Engstrom, som bevisligen hade varit nara platsen nar skotten foll, uppgav att han hade anlant dit omedelbart efter mordet och forhordes av polis i egenskap av vittne ett flertal ganger. I rattegangen ar 1989 mot den for mordet da anklagade Christer Pettersson vittnade han i ratten om sin roll i skeendet och att han da bland annat skulle ha talat med Lisbeth Palme och lagt maken Olof i framstupa sidolage .

Engstrom kom senare att utpekas som mojlig garningsman av olika skribenter och privatspanare som menade att han hade forsokt dolja sin egentliga roll och forvirra utredarna genom att upptrada som vittne. Under Engstroms livstid vackte dessa anklagelser inte nagon storre uppmarksamhet och tycks inte ha lett till nagra mer omfattande utredningsatgarder. I februari 1987 avskrevs Engstrom av Palmeutredningen som "pa platsen varande". Han atalades aldrig for mordet och domdes inte heller for nagot brott med anknytning till detta.

Engstrom kom att kallas Skandiamannen da han arbetade i Skandiahuset pa Sveavagen som reklamkonsulent pa forsakringsbolaget Skandia . Skandiahuset ligger nara mordplatsen, Engstrom arbetade over samma kvall som mordet och lamnade arbetsplatsen enligt foretagets stamplingsklocka strax innan eller kring tiden for dadet.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Stig Engstrom foddes i Indien av svenska foraldrar med rotter i Smaland . ^{[ 11 ]} Hans mor Ruth Engstrom var ursprungligen modist i Nybro och fadern Folke Engstrom maskinspecialist hos Ivar Kreuger . ^{[ 18 ]} Ar 1926 fick fadern i uppdrag av sin arbetsgivare att starta produktion i Indien och paret flyttade dit for att bli kvar dar i 20 ar.

Under tiden i Indien foddes Stig Engstrom i Bombay 1934 och hans bror i Calcutta 1940. De vaxte upp under koloniala forhallanden med barnskotare, kock och tradgardsmastare. Foraldrarna skickade Engstrom till Sverige nar han var tolv ar. Dar bodde han hos slaktingar i ett par ar innan foraldrarna gjorde honom sallskap. Engstrom gjorde varnplikt och arbetade en tid pa Forsvarets materielverk innan han utbildade sig till grafiker. Han fick anstallning pa Sveriges Radios forlag och senare som reklamkonsulent pa forsakringsbolaget Skandia i Stockholm i slutet av 1960-talet.

Engstroms forsta aktenskap fran 1964 slutade i skilsmassa 1967 ^{[ 19 ]} och han gifte om sig 1968. Forutom sitt arbete som grafiker var han under en period pa 1980-talet invald i kommunfullmaktige for Moderaterna i Taby, dar han var bosatt. ^{[ 11 ]} Engstrom bidrog till partiet bland annat genom att producera trycksaker och reklammaterial ^{[ 11 ] [ 20 ]} men kom under 80-talet att lamna det efter en tvist om en skolnedlaggning. ^{[ 21 ]} Ar 1999 tog hans andra aktenskap slut. Ar 1966 dog Engstroms far i lungcancer och modern levde darefter ensam pa Ostermalm ^{[ 22 ]} i Stockholm fram till sin dod 2013, 111 ar gammal , och var vid sin bortgang Sveriges aldsta invanare.

Stig Engstrom avled i sitt hem i juni ar 2000 vid 66 ars alder. ^{[ 23 ]}

Engstroms roll i mordet pa Olof Palme [ redigera | redigera wikitext ]

Engstrom var enligt samstammiga kallor vid mordplatsen nar Olof Palme dodades ^{[ ifragasatt uppgift ]} , enligt egen uppgift som ett av de forsta vittnena att anlanda till platsen. Han hade just lamnat sitt arbete pa Skandia, ett fyrtiotal meter fran mordplatsen, och var pa vag till fots soderut langs Sveavagen till tunnelbanan. Palme skots i korsningen Tunnelgatan-Sveavagen, vid det sydvastra hornet av Skandiahuset. Engstrom sade sig ha anlant till platsen omedelbart darefter och trodde sig ha hort atminstone ett av de tva skotten under den korta vandringen fran Skandias entre pa Sveavagen 44, dock utan att forsta att det rorde sig om skottlossning. Engstrom ringde sjalv polisen och anmalde sig som vittne vid lunchtid dagen efter mordet, efter att ha sett polisens presskonferens, dar Hans Holmer uppmanade alla som varit pa plats att hora av sig med sina vittnesmal.

Vid detta forsta polisforhor per telefon 1 mars 1986 sade Engstrom att han hade kommit ut pa Sveavagen fran sitt arbete nar han horde en small. Efter att ha promenerat soderut langs huset sag han en person ligga pa gatan med folk omkring sig. Val dar sag han in pa Tunnelgatan och noterade en annan person, senare identifierad som vittnet Lars J som hade flyttat sig till trappan (den vanstra om tunnelingangen som inte var avstangd) och dar en husfasad var upplyst av vagglampor ^{[ 24 ]} . Engstrom vaxlade ocksa nagra ord med Lisbeth Palme. Nar polisen anlande sprang han efter patrullen en kort stracka in pa Tunnelgatan for att meddela Palmes uppgift om garningsmannens kladsel utan att hinna ifatt dem. Han atervande gaende. I andra forhoret 10 mars lade Engstrom till att han sett en ung kvinna och en ung man vid paret Palme och att Palme vants till framstupa sidolage. I tredje forhoret 11 mars menade han att det var tva unga kvinnor som forst var framme och att det forsta han sag var en person liggande pa rygg och darefter en vit taxibil med en person som stod vid bilen. Han tankte att sidolage forefoll det enda han kunde tanka sig i form av hjalp att sjalv ge. Nar Engstrom atervant efter forsok att na polismannen hade ambulansen kommit. ^{[ 25 ]} Taxichaufforen som kort den vita taxibilen sa i polisforhor att han sett garningsmannen springa uppfor trapporna. Den unge mannen som suttit i taxibilen var den som gav konstgjord andning och menade i polisforhor den 5 mars att han vant Palme med andras hjalp i framstupa sidolage. En av de tva kvinnorna var den som gav hjartmassage. ^{[ 26 ]}

Engstroms uppgifter i forhor och medieintervjuer om hur han hade agerat vid mordplatsen framstod emellertid som forvirrande och var i vissa avseenden svara att forena med andra vittnen. Inget annat vittne kunde erinra sig Engstrom pa platsen, trots att han sade sig ha spelat en aktiv roll. ^{[ 27 ]} Han forhordes totalt fem ganger (en gang endast for att lamna en namnuppgift) och gjorde ocksa ett antal intervjuer med pressen, ofta till foljd av att han sjalv hort av sig till tidningar och tv-kanaler for att beratta om sina iakttagelser. Ett av forhoren, den 25 april 1986, spelades in, och inspelningen offentliggjordes efter en dom i Kammarratten i Stockholm i januari 2022. ^{[ 28 ]}

Av de fa vittnen som tillfragades om saken kunde inget vittne tydligt dra sig till minnes att Engstrom fanns pa platsen under de forsta omgangarna forhor varen 1986. Vittnena var koncentrerade pa vad som hande paret Palme och gav mycket lite upplysning om de andra vittnena i polisforhoren under mars manad 1986. I senare forhor pekade ett par personer ut Engstrom som varandes pa platsen bland ovriga vittnen, men eftersom han vid det laget hade forekommit i medierna ansags dessa utsagor ha svagare tillforlitlighet an de allra tidigaste forhoren. Engstrom var dock langtifran det enda vittne som under utredningens gang har lamnat olika versioner av vad som skedde under mordkvallen, och han var heller inte ensam om att inte finnas med i andra vittnesberattelser. Eftersom de flesta vittnen aldrig tillfragades om vilka andra personer de hade sett pa platsen ? polisens fragor handlade nastan uteslutande om Olof och Lisbeth Palme och den flyende garningsmannen ? fick de flesta aldrig fragan om huruvida de hade lagt marke till Engstrom eller inte. Dock kvarstod faktum att hans berattelse om vad han gjort precis kring mordet inte kunde bekraftas av nagon annan ^{[ kalla behovs ]} .

Det radde dock aven oklarheter om exakt nar Engstrom skulle ha anlant till mordplatsen. Det framgick bland annat av en stampelklocka inne pa Skandia att Engstrom ? beroende pa hur lange han uppeholl sig i receptionen och hur fort han gick ? faktiskt kunde ha anlant till mordplatsen precis innan skotten avlossades, istallet for att komma fram precis efter mordet, som han havdade. Engstrom hade sjalv hort av sig till Skandia dagen efter mordet for att ta reda pa sin exakta utstamplingstid, men i forhor och i tingsratten namnt en nagot senare utpassering an den som angavs av Skandiapersonalen.

Samtidigt var det svart att koppla Engstroms utpassering till ett planlagt mord. Makarna Palme hade bestamt sig bara nagra minuter tidigare for att ga forbi Skandiahuset, och Engstrom tillbringade enligt vaktarna i Skandiahuset lite tid med att smaprata med dem innan han gick ut genom porten. Aven om Engstrom hade burit pa ett vapen vid utpasseringen kunde han alltsa svarligen ha planerat att genskjuta paret Palme, eller ens vetat att de skulle passera i narheten ^{[ kalla behovs ]} .

Polisen bedomde pa 1980-talet Engstrom som ett opalitligt vittne och kanske en mytoman, vars roriga vittnesmal och idoga forsok att intressera medierna for sin egen historia dock inte tillmattes nagon storre betydelse for utredningen. En fore detta polis som arbetade med sakerhetsfragor vid Skandia fattade sjalv misstankar mot Engstrom och lamnade ett PM till polisen dar han sammanfattade dessa den 5 juni 1986. I PM:et pekades Engstrom ut som en trolig mordare, bland annat baserat pa att flera vittnens signalement pa garningsmannen stamde overens med dennes kladsel under mordkvallen, men aven baserat pa att Engstrom ansags ha lamnat oklara eller oriktiga besked till kollegor om vad han gjort under kvallen. ^{[ 29 ]} Aven om viss utredning foretogs utifran misstanken att Engstrom kunde ha varit inblandad i mordet landade polisen tidigt i att avskriva honom som misstankt. Han tycktes betraktas som en person som hade overdrivit sin egen betydelse och centralitet, och som kanske hade dimmiga minnen av kvallen, snarare an som en potentiell mordare.

Skandiamannenteorierna [ redigera | redigera wikitext ]

Teorin om Engstrom som mojlig deltagare i en konspiration mot Palme framfordes tidigt av privatspanaren Sven Aner , som senare skiftade fokus och forestallde sig andra garningsman. I Proletaren drev Olle Minell pa 1990-talet en variant av Skandiamannensparet, och intervjuade da Engstrom. Minell menade att Engstrom kunde ha deltagit i en konspiration att morda Olof Palme, men att det inte var han som var skytten. ^{[ 30 ]} Varken Aners eller Minells teorier fick nagot medialt genomslag, och tycks inte ha paverkat polisens utredning. Skandiamannensparet uppmarksammades i ovrigt mycket lite i medier eller i de statliga utredningar som tittat pa hur polisen skott sitt arbete.

Under 2010-talets andra halft lyftes Skandiamannensparet pa nytt. En mycket utforlig presentation av Skandiamannensparet gjordes av Lars Larsson i boken Nationens fiende: om mordet pa Olof Palme ar 2016, dar han gar igenom vittnesutsagor kring mordet i detalj for att jamfora dem med Engstroms berattelse. ^{[ 31 ]} Larsson valde att inte spekulera i Engstroms eventuella motiv, och var tydlig med att hans bok inte innebar ett definitivt utpekande, men forestallde sig honom som en ensamagerande garningsman. Han anonymiserade Engstrom som "Sture E".

Skandiamannensparet uppmarksammades dock pa allvar i svenska medier forst sedan journalisten Thomas Pettersson publicerat en lang artikel i tidskriften Filter 2018, vilken foregick utgivningen av Petterssons bok Den osannolika mordaren senare samma ar. ^{[ 32 ]} Dar avslojar Pettersson bl.a. att Engstrom hade en bekant som samlade pa vapen, och som agde minst en revolver av den typ som dodade Palme. Pettersson resonerar i boken utforligt kring eventuella politiska motiv och beskriver pastadda internationella sammansvarjningar involverande den sa kallade Stay-behind -rorelsen och vapenforetaget Bofors . Han landar dock i slutandan i att Engstrom, i det fall denne var mordaren, torde ha agerat ensam. Till skillnad fran Larsson och andra forfattare valde Filter och Pettersson att namnge Engstrom.

De olika teorierna om Skandiamannen tar alla fasta pa svarigheterna att bekrafta hans vittnesmal, samtidigt som han otvivelaktigt fanns nara mordplatsen nar Palme mordades.

Inget vittne har, savitt kant utifran offentliggjorda forhor, pekat ut Engstrom for mordet, aven om hans kladsel vid mordet stammer bra med vissa vittnesmal. Vissa vittnen har emellertid pa senare ar, i samband med uppmarksamheten kring Petterssons bok, sagt att deras iakttagelser 1986 inte utesluter Engstrom som mojlig garningsman. I Petterssons bok intervjuas bland annat Olof Palmes son Marten Palme , som menar att signalementet har viss likhet med en person som han iakttog utanfor biografen Grand innan mordet. ^{[ 33 ]} Marten Palme hade a andra sidan tidigare identifierat Christer Pettersson som mannen vid Grand; Pettersson och Engstrom hade mycket sma likheter med varandra. Vittnet Lars J, som pa nara hall sag mordaren springa forbi, men som aldrig sag dennes ansikte, sade i en intervju att det ar "mycket mojligt" att Engstrom var den person han sag. ^{[ 34 ]} A andra sidan har ett annat vittne, den sa kallade "Chevamannen", sagt att han sag Engstrom anlanda till brottsplatsen efter mordet, i enlighet med Engstroms egen berattelse. ^{[ 35 ]} Chevamannen hade a andra sidan fornekat att han lagt marke till Engstrom vid brottsplatsen nar han forhordes 1986. Aven ett annat vittne, en passagerare i Chevamannens bil, sade sig ha sett Engstrom bland vittnena vid brottsplatsen efter mordet och talat med honom. Han kunde peka ut Engstroms ansikte i polisens fotosamling, men mindes, av allt att doma felaktigt, att Engstrom hade burit en ljus (snarare an mork) rock. Enligt Thomas Pettersson misstog sig detta vittne, och blandade i sjalva verket ihop Engstrom med en annan person vid platsen.

Manga av Engstroms slaktingar och vanner har sagt att de betraktar honom som fullstandigt omojlig som mordare, och sagt att hans vittnesmal snarare kunde forklaras av att han hade ett stort bekraftelsebehov och ofta overdrev for att rikta uppmarksamheten mot sig sjalv. "Det ar out of question [att han mordade Palme]. Han var inte den manniskan. Det kan jag saga. Han var for feg for det", menade Engstroms ex-fru. ^{[ 36 ]} Engstroms slakt och vanner har ocksa framhallit att han ofta sokte uppmarksamhet och efter Palmemordet hade "fabulerat pa olika satt och ville framsta som ett viktigt vittne for att fa karlek, uppmarksamhet och bekraftelse". Hans forkarlek for "dramatik kring sin person" skulle vara forklaringen till hans roriga vittnesmal och overdrivna uppgifter om sitt eget radiga agerande pa brottsplatsen. ^{[ 20 ]} "Han var inte mytoman, men at det hallet", enligt en barndomsvan som talat med Expressen. ^{[ 37 ]} "Det han sa var val inte alltid hundra procent ratt. Han forbattrade ibland historierna for att han skulle fa utrymme", sade en granne till Svenska Dagbladet. ^{[ 20 ]}

Engstroms fore detta hustru uppgav i forhor med polisen att han hade berattat samma historia for henne nar han anlande hem pa mordnatten som han senare berattade for polisen. Snarare an chockad hade han verkat upprymd over att ha varit med om nagot stort och viktigt. ^{[ 38 ]}

Professorn James W. Clarke, som ar en av USA:s framsta experter pa politiska mord, har i intervjuer hallit med om att Stig Engstrom troligtvis varit skyldig. ^{[ 39 ]} Clarke hade dock tidigare pekat ut en annan misstankt garningsman som "nastan helt sakert" skyldig. ^{[ 40 ]}

Utpekandet av Engstrom [ redigera | redigera wikitext ]

Den 10 juni 2020 holl Polisen och Aklagarmyndigheten en presskonferens dar de presenterade Engstrom som den person de misstankte mordade Palme. Utpekandet baserades pa att inget annat vittne mindes Engstrom fran mordplatsen och att delar av hans egen berattelse framstod som osannolik, samtidigt som han bevisligen kunde ha hunnit ga ut fran Skandia i tid for att bega mordet pa Palme. Inget mordvapen eller annan teknisk bevisning presenterades, och inga vittnen hade pekat ut Engstrom som garningsman. De uppgifter som Engstrom hade lamnat om vad som hande pa brottsplatsen efter att mordaren avlagsnat sig, vilka i efterhand hade visat sig vara korrekta, menade utredarna att han kunde ha last sig till i tidningarna efter mordet. Petersson sade ocksa att utredningen hade forsokt forska i om det gick att knyta Engstrom till nagon form av konspiration, exempelvis kring den hemliga militara planering som under tidigare decennier pagatt i Skandiahuset. Det hade inte framkommit nagot som styrkte detta. ^{[ 41 ]} Fragan om motiv lades till sist darhan, da detta inte gick att utreda.

Inget av de beslag och tester av teknisk bevisning som hade gjorts under utredningens gang hade givit stod for Engstrom som garningsman. Utredarna talade framfor allt om forsok att binda Engstrom till mordet via en .357 magnum-revolver som agdes av en bekant till Engstrom samt en serie brev som man trodde att Engstrom kunde ha skrivit.

Polisens hade darfor provskjutit vapensamlarens revolver, men varken kunnat styrka eller avfarda att den var mordvapnet. Petersson presenterade ingen teori om hur revolvern (samt ammunition) skulle ha kunnat hamna i Engstroms hander under den aktuella kvallen, for att darefter aterga till vapensamlarens forrad. Han holl anda oppet for att Engstrom kunde ha anvant just denna revolver, utan att ga in pa vilken roll vapnets agare (ocksa avliden) i sa fall kunde ha spelat i mordet. Att Engstrom aldrig, savitt kant, hade agt eller pa annat vis kunnat komma over nagot vapen hade tidigare ansetts vara ett av de stora problemen med Skandiamannenteorin. Chefsaklagaren valde i slutandan att runda fragan om mordvapnet genom att fastsla att "med tanke pa vad som sedermera hander aktuell kvall sa sager vi att han maste ha haft ett vapen". ^{[ 42 ]}

Utredarna hade aven forsokt binda en serie mystiska brev, skriven av nagon som tagit pa sig Palmemordet, till Engstrom genom DNA -prover. Provsvaren hade emellertid visat att det sannolikt var nagon annan an Engstrom som skrivit breven. ^{[ 43 ]}

Aklagaren bedomde anda att de presenterade uppgifterna skulle ha rackt for att hakta Engstrom om han hade levat for att inleda en brottsutredning mot honom, men inte att de ensamt rackt for att bestyrka misstankarna. ^{[ 44 ]} Da Engstrom sedan lange var dod kunde utredarna inte ha vackt atal aven om sadana bevis hade framkommit. Man lade darfor ner utredningen. ^{[ 45 ]}

Kritik mot utpekandet [ redigera | redigera wikitext ]

Bristen pa bevisning gjorde att Peterssons utpekande av Engstrom utsattes for mycket hard kritik i svenska medier under dagarna efter presskonferensen, inklusive fran journalister, kriminologer, jurister och tidigare Palmeutredare, med uttryck som "astronomiskt haveri" och "praktfiasko". ^{[ 46 ] [ 47 ] [ 48 ] [ 49 ]} Professor emeritus Leif GW Persson kallade Peterssons besked for en "kolossal besvikelse" och menade att utpekandet av Engstrom kunde rora sig om brottet fortal mot avliden. ^{[ 50 ]} Persson pekade bland annat pa att chefsaklagaren inte hade gett nagon rimlig forklaring till att Engstrom skulle ha haft "ett vapen som ar stort som en liten julgris" med sig nar han klev ut fran Skandia och fick syn pa Palme. ^{[ 51 ]} Mycket av kritiken riktades mot bristen pa teknisk bevisning.

Aven manga vanner och slaktingar till Engstrom var starkt kritiska mot utpekandet och menade att det rorde sig om fortal. ^{[ 37 ]} Flera jurister, inklusive Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander , menade att man, med tanke pa Engstroms efterlevande och pa att han inte skulle kunna forsvara sig i rattegang, borde tillsatta en kommission som kritiskt kunde granska anklagelserna. ^{[ 52 ]} Advokatsamfundets forra generalsekreterare Anne Ramberg forsvarade dock Peterssons utpekande och nedlaggning av utredningen som juridiskt sett korrekt. ^{[ 53 ]}

Krister Petersson bemotte kritiken i Expressen : "Alla manniskor har ratt att ha sin asikt, vi har presenterat det material som vi star for inom Palmeutredningen, men jag kan inte paverka vilka uppfattningar manniskor har om den. Vi har gjort sa gott vi har kunnat, och enligt var mening sa ar det en tamligen stark utredning vi presenterar." ^{[ 54 ]} Spaningsledaren Hans Melander hade under presskonferensen sagt att han personligen var intresserad av det sa kallade Sydafrikasparet, men sade efterat till Expressen att aven om han sjalv "inte alls" var saker pa att Engstrom var skyldig sa holl bade han och ovriga Palmegruppen med aklagaren Krister Petersson om att det hade funnits tillrackligt starka misstankar for att begara Engstrom haktad om han varit i livet. ^{[ 55 ]}

En opinionsmatning som genomfordes av Sifo och Svenska Dagbladet dagarna efter presskonferensen visade att 19 procent av svenskarna trodde att Engstrom var skyldig till mordet, medan lika manga trodde han var oskyldig. 62 procent av svenskarna var osakra pa vem som utforde mordet pa Olof Palme. ^{[ 56 ]}

Flera personer skrev till Aklagarmyndigheten och bad att Peterssons utpekande skulle granskas eller rivas upp, med hanvisning till den kritik som framkommit. Den 30 september beslutade Aklagarmyndigheten att sa inte ska ske, eftersom de klagande inte hade ett "berattigat intresse" av en sadan provning och eftersom det dessutom saknades "sarskilda skal" att granska utredningen. Flera klagande sokte genast andring i beslutet, men 21 oktober 2020 beslutade kammaraklagare Anna Bengtsson att utpekandet av Engstrom inte ska granskas. Beslutet kan inte overklagas. ^{[ 57 ]}

Medieframtradanden [ redigera | redigera wikitext ]

Engstrom stallde vid flera tillfallen, bade fore och efter mordet pa Olof Palme, upp i olika mediala sammanhang. Ar 1981 intervjuades han i Svenska Dagbladet i en artikel om manliga och kvinnliga egenskaper. Engstrom beskrev dar sin uppvaxt och sig sjalv som en man med barnasinnet i behall som var kanslig for andras behov, mottaglig for smicker och arelysten. ^{[ 58 ]}

Efter mordet pa Olof Palme gjorde sig Engstrom kand i ett flertal medier och kritiserade da polisutredningens brist pa intresse for hans vittnesmal. Den 6 april 1986 sandes ett inslag i SVT:s Rapport dar Engstrom iscensatte en egen rekonstruktion av sina forehavanden under mordkvallen, en protest mot att han inte hade fatt delta i polisens rekonstruktion med andra mordplatsvittnen. Via en kontakt bland grafikerna pa Rapport hade Engstrom formedlat tipset om sig sjalv till redaktionen. Enligt Folke Ryden , som var den reporter som intervjuade Engstrom i inslaget, sag redaktionen det som en mojlighet att rikta vasentlig journalistisk kritik mot polisens spaningsarbete snarare an att ge medieutrymme at en forsmadd och bekraftelsetorstande individ. ^{[ 59 ]}

Sista gangen Engstrom blev intervjuad i medier var i tidningen Skydd & Sakerhet 1992. ^{[ 60 ]} Han hade sjalv sokt upp en bekant, Jan Arvidson, som arbetade pa tidningen och erbjudit sig att bli intervjuad om Palmemordet. Han gav bland annat sin egen bild av vad han trodde kan ha hant under mordkvallen och menade att det nog var en ooverlagd handelse. Han spekulerade aven i att mordaren kan ha blivit arg och agerat darefter efter ett mojligt otrevligt bemotande fran Palme. ^{[ 61 ]} " Tank om den beundrade Statsministern snaser av vederborande pa ett foraktfullt satt? Avvisade och vanda ryggen at blir nagra av oss forbannade. Om da nagon av oss gar runt med ett vapen.. sa kanske vi tar till det vid ett sadant tillfalle.[...] Kanske ar Statsministerns dod en slump, ett misstag eller nagot at det hallet. Jag tror det. Det ar den enda forklaring jag har." ^{[ 62 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Stig Engstrom pa Palmemordet Wiki
• Wikiquote har citat av eller om Stig Engstrom (Skandiamannen) .

  Citat

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• 2016 ? Johansson Viking, red. Mordnatten: vittnenas berattelser . Stockholm: Bladh by Bladh. Libris 18498856 . ISBN 9789187371677  
• 2016 ? Nationens fiende: om mordet pa Olof Palme , Lars Larsson. Books On Demand. Libris 19655187 . ISBN 91-7699-105-9 . OCLC 978550920  
• 2018 ? Pettersson, Thomas . Den osannolika mordaren: Skandiamannen och mordet pa Olof Palme . En bok fran Filter. [Goteborg]: Offside Press. Libris 22693332 . ISBN 9789185279586  

v   ?   r Mordet pa Olof Palme Plats Sveavagen ? Tunnelgatan , Stockholm Misstankta garningsman Victor Gunnarsson ("33-aringen")  · Christer Pettersson  · Stig Engstrom ("Skandiamannen")  · "GH" Ovriga spar PKK-sparet  · Polissparet  · Sapo-sparet  · Stay-behind  · Sydafrika-sparet  · Usta?a-sparet Misstankta vapen Mockfjardsrevolvern  · Sucksdorffsvapnet Ledande utredare Jorgen Almblad  · Dag Andersson  · Agneta Blidberg  · Jan Danielsson  · Stig Edqvist  · Anders Helin  · Hans Holmer  · Bo Josephson  · Ulf Karlsson  · Hans Melander  · Axel Morath  · Krister Petersson  · Solveig Riberdahl  · Kerstin Skarp  · K.G. Svensson  · Gosta Welander  · Claes Zeime  · Hans Olvebro Ebbe Carlsson-affaren Ebbe Carlsson  · PKK-sparet  · Anna-Greta Leijon Statliga granskningar Palmekommissionen (1987)  · Granskningskommissionen (1994?1999) Facklitteratur och dokumentarer Jag sag mordet pa Palme (2006)  · Nationens fiende: om mordet pa Olof Palme (2016)  · Palmemordaren (2021)  · 30 sekunder (2023) Palmemordet i popularkulturen Sista kontraktet (1998)  · Mellan sommarens langtan och vinterns kold (2002)  · Faller fritt som i en drom (2007)  · Hassel ? Privatspanarna (2012)  · En pilgrims dod (2013)  · We Got This (2020)  · Den osannolika mordaren (2021)

Denna artikel behover bilder. Har du en passande fri bild far du garna ladda upp den .