Statsrad
ar en titel for enskilda ledamoter av
Sveriges regering
.
Fram till 1974 da
1809 ars regeringsform
gallde var
Statsradet
ocksa benamningen for
hela
ministaren
som kollektiv
. Tillsammans med
Konungen i statsradet
(
kungen
och ministaren
), vars sammantraden benamndes
konselj
, utgjorde de statsorganet
Kungl. Maj:t
(forkortning for Kunglig Majestat), som enligt nu gallande
regeringsform
motsvaras av
regeringen
.
Aven i
Finland
,
Norge
och
Danmark
anvands begreppet statsrad, med delvis annan innebord an i Sverige. I Finland ar
statsrad
namn pa landets regering, men enskilda ledamoter kallas ministrar och kan inte kallas for
statsrad
da detta ar en honorartitel som utdelas av
Finlands president
. I Norge och Danmark ar statsradet fortfarande ett kungligt rad sa som det var i Sverige fore 1974, och norska ministrar kan kallas for
statsrad
medan det danska
statsradet
enbart syftar pa sjalva radskollegiet.
Fram till
riksdagen 1789
, da man antog
forenings- och sakerhetsakten
, fanns i Sverige ett
riksrad
, sammansatt av man fran
hogadeln
, som var kungens radgivare. Riksradet var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen. Mellan 1789 och 1809 utgjordes rikets styrelse av konungen samt
Rikets allmanna arendens beredning
. Tjanstemannaorganisationen narmast under den politiska ledningen, det
kungliga kansliet
, som byggdes upp fran 1500-talet och framat, kallas sedan 1975 for
regeringskansliet
.
Ett statsrad utses och entledigas pa egen hand av
statsministern
utan att
riksdagen
behover konsulteras. Riksdagen har dock mojlighet att avsatta ett statsrad genom
misstroendeforklaring
.
Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehaller ordet minister ar
statsministern
. Det statsrad som ar
statsministerns stallforetradare
, bar inte denna benamning som en titel utan det ar mer en uppdragsbeskrivning som galler vid sidan om detta statsrads portfolj. Statsrad med ansvar for ett
departement
(
departementschef
) kallas normalt for
omrade + minister
, exempelvis
utbildningsminister
, men den formella titeln ar
statsrad och chef for x-departementet
. Statsrad med ansvar for vissa fragor inom ett departements omrade kallas formellt for statsrad, men informellt for
omrade + minister
exempelvis
skolminister
. Det sammanlagda ansvarsomrade som ligger pa ett visst statsrad, brukar kallas for statsradets
portfolj
.
Ett statsrad som inte var departementschef kallades under
1809 ars regeringsform
for
konsultativt statsrad
eller populart "minister utan portfolj".
Innan den nuvarande
regeringsformen
tradde i kraft, var statsraden kungliga radgivare, nagot som fore 1975 redan hade forlorat sin reella betydelse. Formellt skulle beslut fattas i kungliga konseljer av
kungen
, men i praktiken skedde politiska beslut i allmanna beredningar med statsministern och andra statsrad. Ett statsrad kunde sjalv besluta i forvaltningsfragor, i sa kallade departementsberedningar. I nuvarande regeringsform stadgas att regeringsarenden avgors av regeringen, med minst fem statsrad narvarande. I verkligheten har besluten redan fattats i departementen innan de nar till regeringssammantradena, och regeringen fattar endast det formella beslutet. Regeringen bar emellertid ett kollektivt ansvar for de beslut som fattas.
Enligt
1809 ars regeringsform
i dess ursprungliga lydelse bestod statsradet av tva statsministrar, en for justitiearendena (
justitiestatsminister
) och en for utrikesarendena (
utrikesstatsminister
), en
hovkansler
, sex
statsrad
(motsvarande senare sa kallade
konsultativa statsrad
) samt i de flesta fall dessutom en
statssekreterare
som
foredragande
, varjamte undantagsvis aven
justitiekanslern
kunde ha plats i statsradet.
I och med
departementalstyrelsens
inforande 1840 forandrades statsradets sammansattning. Fem statsrad blev foredragande
departementschefer
med bibehallande av statsradstiteln (liksom justitie- och utrikesstatsministrarna). Hovkanslers- och statssekreterarambetena avskaffades och de sex
statsraden utan portfolj
reducerades till tre (de konsultativa).
1876 inrattades
statsministerambetet
, och
justitie-
och
utrikesministern
forlorade statsministertiteln, den senare dock med bibehallande av titeln
minister
, och salunda blev da departementscheferna: utrikesministern och sex statsrad, av vilka ett var chef for
Justitiedepartementet
, ett for
Lantforsvars-
, ett for
Sjoforsvars-
, ett for
Civil-
, ett for
Finans-
och ett for
Ecklesiastikdepartementet
. Hartill lades ar 1900 ett statsrad som chef for Jordbruksdepartementet, sa att statsradet 1917 enligt regeringsformen bestod av atta departementschefer och tre konsultativa statsrad (summa elva ledamoter). Statsministern kunde vara antingen en av departementscheferna eller ett av de konsultativa statsraden.
Kungen agde i princip fritt utse sitt statsrad. Statsradets medlemmar var
fortroendeambetsman
och kunde darfor av kungen fritt avskedas. Samtliga statsrad skulle, innan de paborjade sitt ambete, avlagga en ed som kallades
Statsradsforsakran
. Sin konstitutionella betydelse hade statsradet darigenom, att intet regeringsarende kunde av kungen avgoras utan i samrad med en eller flera statsradsmedlemmar. Hela statsradet skulle vara narvarande vid besluts fattande i mal av synnerlig vikt och omfattning, sasom fragor om lagar, forfattningar och nya inrattningar. Sarskilt var detta foreskrivet, nar kungen i enlighet med regeringsformens 39:e paragraf inhamtade statsradets tankar om sin avsikt att resa utrikes och nar beslut skall fattas om
kreditivens
lyftande ? sa kallat
statsradsplenum
- samt for behandling av fraga om krig och fred enligt regeringsformens 13:e paragraf, da fore 1840 aven alla fyra statssekreterarna skulle narvara ? sa kallat
utomordentligt statsrad
.
I andra regeringsarenden fordrades senare med endast ett undantag narvaro av minst tre statsrad utom foredraganden - den sa kallade
lilla konseljen
. Undantaget var behandlingen av sa kallade
kommandomal
i
kommandokonselj
, dar blott ett statsrad deltog.
Nar pa den
svensk-norska unionens
tid fragor, som rorde bagge rikena, behandlades i svenskt eller
norskt statsrad
, skulle i det forra tre
norska
och i det senare tre svenska statsrad enligt
Riksakten
ha plats. Sadant statsrad kallades
sammansatt
;
det forsvann med unionsupplosningen 1905.
[
1
]
Statsraden i Sverige bar fran 1809 en sarskild drakt som kallades
Riksradsdrakt
vid sarskilt hogtidliga, eller ceremoniella, tillfallen sasom
Riksdagens hogtidliga oppnande
, kroningar, kungliga dop och begravningar. Denna drakt hade ursprungligen tagits fram for de aldre
riksradet
med borjan i mitten av 1600-talet, men efter
1809 ars regeringsform
bars denna drakt av statsraden. Drakten fortsatte att anvandas atminstone till
standsriksdagens avskaffande
vid
Riksdagen 1865-1866
.
Riksradsdrakten frangicks under andra halvan av 1800-talet och ersattes med statsradsuniformen, vilket var en
civil ambetsuniform
. Sjalva uniformen fanns i tva utforanden, den
stora
respektive den
lilla
. Den stora, som anvandes vid hogtidligare tillfallen, bestod av
statsradsfrack
,
byxor
med
revarer
,
vast
,
bicorne
samt
varja
. Den lilla, som anvandes till vardags, bestod av frack i enklare utforande, vast, samt byxor.
[
2
]
Arvodet
for statsraden faststalls arligen av
Statsradsarvodesnamnden
. Sedan februari 2021 ar arvodet 142 000
kronor
per manad.
[
3
]
Namn
|
Statsradstid
|
Ambetslangd
|
|
Gunnar Strang
|
31 juli
1945
?
6 oktober
1976
|
31 ar, 68 dagar
|
|
Sven Andersson
|
24 september
1948
?
6 oktober
1976
|
28 ar, 13 dagar
|
|
Torsten Nilsson
|
31 juli
1945
?
30 juni
1971
|
25 ar, 335 dagar
|
|
Osten Unden
|
19 oktober
1917
?
30 juni
1920
18 oktober
1924
?
7 juni
1926
24 september
1932
?
19 juni
1936
31 juli
1945
?
19 september
1962
|
25 ar, 109 dagar
|
|
Tage Erlander
|
30 september
1944
?
14 oktober
1969
|
25 ar, 15 dagar
|
Langsta ambetstid for ett kvinnligt statsrad
|
|
Lena Hjelm-Wallen
|
4 januari
1974
?
6 oktober
1976
8 oktober
1982
?
4 oktober
1991
7 oktober
1994
?
21 oktober
2002
|
19 ar, 289 dagar
|
|
Ulla Lindstrom
|
4 juni
1954
?
28 december
1966
|
12 ar, 207 dagar
|
|
Margot Wallstrom
|
4 oktober
1988
?
4 oktober
1991
7 oktober
1994
?
7 oktober
1998
3 oktober
2014
?
10 september
2019
|
11 ar, 341 dagar
|
|
Laila Freivalds
|
4 oktober
1988
?
4 oktober
1991
7 oktober
1994
?
21 september
2000
10 oktober
2003
?
21 mars
2006
|
11 ar, 147 dagar
|
|
Beatrice Ask
|
4 oktober
1991
?
7 oktober
1994
6 oktober
2006
?
3 oktober
2014
|
11 ar, 0 dagar
|