Standssamhalle

Standssamhalle betecknar ett samhalle dar olika sociala grupper skiljer sig fran varandra genom juridiskt faststallda rattigheter och skyldigheter . Standssamhallet har forandrats sedan medeltiden och forsvann helt i Europa under 1700- och 1800-talen. Standen, liksom skravasendet , reglerades kollektivt med privilegiebrev .

Det ar i kyrkan som uttrycket standssamhalle har sin grund, dar man ansag att samhallet var en organism precis som djur- och vaxtriket. " Rotter , stjalk och blad , eller ben , hjarta och huvud hade alla nodvandiga uppgifter". Olika delar i samhallet hade olika uppgifter att fylla.

Fran borjan under medeltiden fanns det tre olika stand:

adeln ? bellatores , "de som strider" "maktigast och rikast" "bor i en borg" "betalar ingen skatt".
prasterskapet ? oratores , "de som ber i kyrkan" "betalar ingen skatt".
Alla andra ? laboratores , "de som arbetar" "bor i staderna" "betalar skatt till kungen och kyrkan".

I Sverige , Finland , Norge samt delar av Osterrike och Schweiz utgjorde borgare och landagande bonder ett tredje respektive fjarde stand. Som borgare raknades de battre stallda innevanarna i stader och byar (ett jobb och agandet av land var t.ex obligatoriska minimikrav for att ha status som borgare). Darmed var den overgripande majoriteten av dem som i ovriga Europa skulle raknats som medlemmar av det tredje standet, helt utan medlemskap i ett stand i dessa lander.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]