Social stratifiering
ar ett begrepp inom
sociologi
och
arkeologi
[
1
]
som avser den
hierarkiska
strukturen i ett
samhalle
som delar upp manniskorna i
klasser
,
grupper
,
kaster
eller nagon annan form av
strata
. I alla samhallen dar opersonliga kontakter forekommer finns nagon form av social stratifiering, men hierarkins konstruktion varierar kraftigt mellan olika samhallen.
Varderingen av den sociala stratifieringens betydelse varierar kraftigt mellan olika
ideologier
.
Funktionalister
och
strukturalister
menar att eftersom social stratifiering existerar i de flesta samhallen maste nagon form av hierarki vara bra eller nodvandig for samhallets stabilitet.
Konfliktteoretiker
menar istallet att stratifieringen i manga samhallen orsakar en brist pa
social mobilitet
samtidigt som den gor resurserna svartillgangliga.
Marxister
menar till exempel att stratifieringen undanhaller
arbetarklassen
fran
socioekonomisk
utveckling samtidigt som den gor att
overklassen
kan fortsatta att utnyttja
proletariatet
generation efter generation.
Vissa
antropologer
[
vilka?
]
har havdat att samhallen med fullstandig avsaknad av social stratifiering faktiskt existerar, huvudsakligen bland sa kallade
jagar-samlar-kulturer
. Detta pastaende kan emellertid ifragasattas: i sadana primitiva kulturer brukar den manliga rastyrkan varderas hogre an kvinnliga kvaliteer (
konsdiskriminering
), och det ar vanligen ett fatal man,
alfahannarna
, som besitter makten over stammen och anvander kvinnorna som sina personliga reproduktionsmedel (se
objektifiering
).
[
2
]
Daremot ar makten inte lika cementerad som i andra former av kultur, och den som ar alfahanne den ena dagen kan besegras av en annan hanne, som da griper makten over stammen. I alla storre eller mer komplexa samhallen finns nagon form av social stratifiering, och aven i mindre grupper ar vissa individer mera dominerande an andra.