Snorre Sturlasson
Illustration av Christian Krohg till Heimskringla .
Fodd	ca 1179 Hvammur
Dod	23 september 1241 (61?62 ar), dodad av sin svarson Gissur Thorvaldsson Reykholt
Yrke	Hovding , lagman , politiker , historiker , forfattare och skald
Nationalitet	Islanning
Sprak	Islandska
Verksam	Medeltiden
Noterbara verk	Den yngre Eddan (1222-1223), Heimskringla , och tillskrivs ibland Egil Skallagrimssons saga
Make/maka	Gift 1199 med hovdingadottern Herdis Bersedotter fran herrgarden Borg. Gift 1224 med Hallveig Ormsdotter
Partner	Gudrun, Oddny, Thuridur.
Barn	Jon murtur Snorresson, Orokja Snorresson , Halbera g.m. Arni oreiða Magnusson , Tordis g.m. Torvald Vatnsfjording, Ingeborg g.m. Gissur Thorvaldsson Sturla Snorresson
Slaktingar	Foraldrar var den islandske hovdingen Sturla Tordsson och Gudny Bodvarsdotter
Influenser	Skule Torsteinsson , Snorres fosterfar hovdingen Jon Loftsson pa Odde
Webbplats	http://www.snorrastofa.is/

Snorre Sturlasson (en svensk namnform for fornnordiska och islandska Snorri Sturluson ), fodd omkring 1179 , dod 23 september 1241 , var en islandsk adelsman , hovding , lagman , politiker , historiker , forfattare och skald . Han betraktas som forfattare till Den yngre Eddan , vilken ar en handbok i skaldekonst och larobok i nordisk mytologi, forfattad omkring 1220, samt Heimskringla , en bok som skildrar framst Norges kungar fram till och med ar 1177. Han tillskrivs ocksa stundom Egil Skallagrimssons saga . Snorre Sturlasson var tva ganger lagsagoman pa det islandska Alltinget , en mycket fornam position i datidens islandska samhalle. I Norge utnamndes han 1218 till lendmann av kung Hakon Hakonsson och hans medregent Skule Bardsson . 1239 blev han av Skule utnamnd till jarl av Island. Snorre var mycket inblandad i sin samtids politik, vilket ocksa drog in honom i konflikter, och han dodades 1241 eftersom han varit inblandad i norske hertigen Skule Bardssons uppror (1239?1240) mot den norske kungen Hakon Hakonsson .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre foddes omkring 1179 som yngste son till den islandske hovdingen Sturla Tordsson den aldre ( Sturla Þorðarson eldri ), oftast kallad Hvamm-Sturla, som var hovding pa garden Hvammr vid Breidafjorden ( Breiðafjorður ). Hvamm-Sturla tillhorde Sturlungaatten , vilken sags harstamma fran Egil Skallagrimsson och Snorre gode . Snorres broder Tord Sturlasson och Sighvat Sturlasson och deras narmaste slaktingar kom att spela en stor roll i maktstrider pa Island under den s.k. Sturlungatiden , och flera av dem blev ocksa framstaende forfattare av islandska sagor.

Vid tre ars alder blev Snorre Sturlasson fosterson till "Islands maktigaste och rikaste storman", hovdingen Jon Loftsson pa Odde. Detta skedde som en forlikningspant mellan parterna Odde-atten och Sturlungarna , mellan vilka stor oenighet radde. Odde var ett av Islands kulturcentra sedan Jon Loftssons farfar Sæmundur den vises tid, varfor dispyten mellan de tva atterna blev lyckosam for islandsk litteratur , eftersom Snorre pa grund av den fick vaxa upp i en historisk och litterar miljo, dar han fick lara sig latin och teologi och poesi, och naturligtvis Islandska sagor och annan nationell litteratur. Snorre stannade hos Jon Loftsson i tjugo ar och fick av sin styvfar lara sig skaldekonst och historia. Det var pa Odde, dar forntidens stamtavlor , skaldeverk och drapor fanns bevarade, som Snorres intresse for dikter och berattelser vacktes. Men 1197 avled Jon Loftsson , och Snorres framtid maste ordnas.

Aktenskap och skilsmassa [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre blev 19 ar gammal av sin fosterbror Sæmundur och sin bror Tord Sturlasson bortgift 1199 med hovdingadottern Herdis Bersedotter fran herrgarden Borg. De bodde forst pa Odde men flyttade till Borg nar Berse dott 1202, och Snorre tog over garden som dess agare. Med garden foljde ocksa titeln hovding ( Islandska : goðorð) av Myrar fran Berse, och under de foljande aren okade Snorre sin makt med fler hovdingaskap. Snorre och Herdis fick tillsammans barnen Jon murti Snorresson och Halbera Snorresdotter, men makarna gled alltmer isar pa grund av Snorres kringflackande liv som hovding och politiker.

Flyttar till Reykholt [ redigera | redigera wikitext ]

1206 flyttade Snorre utan Herdis till herrgarden Reykholt . Garden utvecklades under hans overinseende, med bl.a. ett utomhusbad (Snorralaug) som delvis ar bevarat. Han skrev pa Reykholt en dikt om jarl Hakon galen och belonades av Hakon for detta med ett svard, en skold, och en ringbrynja. Under de forsta aren pa Reykholt fick han med olika kvinnor ocksa fler barn: med Turid Hallsdotter ( Þuriðr Hallsdottir ) sonen Orokja Snorresson, med Gudrun Hreinsdotter ( Guðrun Hreinsdottir ) dottern Ingeborg ( Ingibjorg ) och med Oddny dottern Tordis ( Þordis ). ^{[ 1 ] [ 2 ]}

Lagman [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre Sturlasson var lagsagoman pa det islandska Alltinget 1215?1218. ^{[ 1 ]}

Hans rykte som lagman tycks ha spritt sig aven till Norge , dar jarl Skule Bardsson samregerade med den trettonarige kungen Hakon Hakonsson . I sjalva verket var det jarlen som hade makten, och han hade en ambition att inforliva Island i det norska kungadomet. En ung, valtalig islandsk lagman av god att, som skulle kunna arbeta for Norges sak, var en mojlighet jarl Skule sag i Snorre Sturlasson.

Snorre lamnade lagmanssyslan 1218?1219 efter att han fatt en kunglig inbjudan att besoka Norge.

Forsta vistelsen i Norge, vanskap med hertig Skule och lagman Eskil Magnusson [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre Sturlasson seglade sommaren ar 1218 fran Island till Norge . Dar gastade han forst den unge kung Hakon Hakonsson och sedan dennes medregent jarl Skule Bardsson (senare Norges forsta hertig ), varvid han utnamndes till skutilsvein (en titel som i Norge efter 1277 kallades riddare, men kan jamforas med den svenska titeln vapnare ) vilket var andra klassen inom norska hirden . Senare samma vinter upphojdes han av jarl Skule till lendmann (hogsta klassen inom hirden), varfor Snorre nu kunde betraktas som adelsman . ( Þeir konungur og jarl syndu honum margvislegan soma, gerðu hann skutilsvein sinn og siðan lendan mann. Jonas Kristjansson ) Detta var inga hederstitlar, Snorre fick avlagga en lojalitetsed, och med Snorres lojalitet mot Norge hoppades man att han i kraft av lagman pa alltinget skulle arbeta for att Norge kunde inforliva Island i norska kungadomet.

Snorre bodde hos jarl Skule over vintern och fick ett skepp i hedersgava med vilket han kunde resa vidare.

Aven om gavorna och utnamningen till lendmann var i bade den fjortonarige kungens och hertigens namn, sa var det med den hertig Skule, som vid denna tid var den egentlige regenten, som Snorre slot en nara vanskap. Det skulle komma att leda till Snorres dod, under Skules uppror mot kung Hakan. ^{[ 1 ]} Delar i Eddan beskriver jarl Skule, i avdelningen Hattatal .

Snorre besokte sommaren darpa (ar 1219) Vastergotlands lagman Eskil Magnusson (Bjalboatten) och hans fru Kristina Nilsdotter Blake . Makarna var bada slakt med kungaatterna och gav Snorre god inblick i Svearikets historia. ^{[ 3 ]} Intressant att notera ar att Eskil nagra ar efter deras mote redigerade och lat skriva Aldre Vastgotalagen , det forsta litterara arbetet pa svenska. Fru Kristina overlamnade som en hedersgava till den gastande Snorre det baner som kung Erik Knutsson av Sverige fort i slaget pa Gestilren ar 1210. ^{[ 4 ]}

Tillbaka pa Island bodde Snorre aterigen pa Reykholt, dit aven hans mor Gudny Bodvarsdotter flyttat. Nar hon dog 1221 lade Snorre genast beslag pa arvet, trots att hon i forvag hade skankt allt hon agde till Snorres brorson Sturla Thordarson , som var hennes fosterson. Detta ledde till spanningar mellan Snorre och hans bror Tord Sturlasson .

Lagman pa Island igen, skriver Eddan, hamnar i attestrider [ redigera | redigera wikitext ]

Forutom lagmanssysslan forfattade Snorre Snorres Edda ar 1222?1223. ^{[ 1 ]}

Snorre Sturlasson var aterigen lagsagoman pa det islandska Alltinget igen 1222?1231, kanske fram till 1235. Han valdes med anledning av sin berommelse som diktare och forfattare, men politiskt framstod han som norska kungens talesman och stodde en union med Norge, vilket gav honom fiender bland lokala hovdingar, som antingen ville fortsatta att vara oberoende eller var motstandare till Snorres van, jarl Skule Bardsson , och kande storre lojalitet mot norske kungen Hakon Hakonsson .

Nar Snorres fosterbror Sæmundur dott 1222 borjade Snorre uppvakta hans dotter Solveig, men Snorres brorson Sturla Sighvatsson gick emellan och gifte sig med Solveig 1223.

Andra aktenskapet [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1224 gifte sig Snorre for andra gangen, med sin fosterfar Jon Loftssons barnbarn Hallveig Ormsdotter, anka efter Bjorn Torvaldsson omtalad som Islands rikaste kvinna. Aktenskapet, omnamnt som ett resonemangsparti, sags ha varit lyckligt. ^{[ 1 ]}

Hallveig var mycket yngre an Snorre, och de fick inga barn tillsammans, men uppfostrade gemensamt sina respektive barn fran tidigare relationer. Fem av Snorres barn overlevde till vuxen alder, vilket inte var helt vanligt pa den tiden. Snorre gifte in sina dottrar Hallbera, Tordis och Ingeborg i inflytelserika atter och okade darigenom sin sociala status. Hallbera gifte sig med Arne Magnusson 1218, sex ar senare gifte Tordis sig med Torvald Vatnsfjording och Ingeborg med Gizurr Thorvaldsson (av Haukdœla -atten), som 1241 drapte Snorre pa norske kung Hakon Hakonssons order.

Attestriderna eskalerar [ redigera | redigera wikitext ]

Att Snorres brorson Sturla Sighvatsson gift sig med Solveig medan Snorre uppvaktade henne startade en intern attestrid , och Snorre samlade tva harar , en ledd av hans systerson Bodvar Tordsson (Boðvar Þorðarson) och en av hans son Orokja, for att angripa sin bror Sighvat Sturlasson (Sighvatr Sturluson) och dennes son Sturla Sighvatsson . Snorre sjalv overgav sin har och erbjod en fredsuppgorelse med brodern Sighvat , men Sighvat och Sturla drev honom pa flykt med en har pa over 1000 man, medan Snorres son Orokja overgick till gerillastrider i fjordomradet pa vastra Island. Kung Hakon Hakonsson av Norge erbjod medling och inbjod dem att motas i Norge for att inga en fredsforbindelse. Den kom aldrig till stand, men Sturla tog initiativ till fredsmoten pa Island, och till ett mote pa Reykholt , varvid Snorres son Orokja och hans kusin Torleif fangslades en tid.

Sommaren 1236 gick Sturlungarna , ledda av Snorres brorson Sturla Sighvatsson , till vapnat angrepp mot Snorre och garden Reykholt . ^{[ 1 ]} Snorre fordrevs fran garden och flydde, forst till garden Nes ^{[ 1 ]} och 1237 till Norge for att soka stod hos kung Hakan och jarl Skule.

Snorre flyr till Norge och blir Skule Bardssons jarl [ redigera | redigera wikitext ]

Kung Hakon Hakonsson och Snorres van jarlen Skule Bardssons konflikt om makten i Norge var pa vag att utmynna i inbordeskrig, och nar Snorre anlande valde han att stodja Skule i dennes ambition att fa sin son Peter Skulesson erkand som medregent. Hakon Hakonsson erbjod da 1237 en kompromiss i vilken jarl Skule upphojdes av kung Hakan till hertig , varvid han skulle fa inkomster fran sitt hertigskap, men han forlorade samtidigt makten over sitt forna jarladome. Samtidigt gifte sig kung Hakan med Skules dotter Margareta.

Skule utnamnde Snorre 1238 till jarl av Island for att kunna rakna med hans lojalitet i maktkampen. Det skedde som en dubbning med flera vittnen narvarande, men kan ha hallits hemligt, for det blev aldrig offentligt kant. ^{[ 1 ]}

Oroligheter pa Island [ redigera | redigera wikitext ]

Under tiden forsokte Sturlungarna pa Island att utoka sin makt, vilket provocerade andra atter. Kolbein unge och Snorre Sturlassons mag Gissur Thorvaldsson slot ett forbund och gick till motattack, vilket resulterade i Islands storsta slag, slaget vid Orlygsstad . Den 21 augusti 1238 dodades Snorres bror Sighvat och fyra av dennes soner, Sturla , Markus, Kolbeinn, och Þorður krokur, i slaget vid Orlygsstad (de tva sistnamnda avrattades efter slaget) av fiendestyrkan anford av Gissur Thorvaldsson och Kolbein unge . Kolbein den unge blev nu allenaradande i nordlandsfjardingen . Snorres fiender pa Island var till stor del borta.

Snorre forbjuds av kung Hakan att lamna Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre, hans son Orokja, brorsonen Tord kakali och kusinen Torleif anholl hos kung Hakan om att fa atervanda till Island, men deras begaran avslogs. Hakan sag nu Snorre som forradare, och Snorre beordrades explicit av kungen att inte lamna Norge, officiellt med anledning av sin hederstitel.

Hertig Skule Bardsson gav dem istallet tillstand att resa i strid med kung Hakon Hakonsson pabud, och ordnade med transporten over till Island, vilket retade kung Hakan ytterligare. Saken blev inte battre av att hertig Skule lat utropa sig till kung av Norge och gjorde vapnat uppror mot kung Hakan. Snorre lamnade alltsa Norge 1239, under samma period som kung Hakan var tvungen att fokusera pa inrikes problem som tog slut forst nar Skule Bardsson dodades av Hakans trupper 1240.

Tillbaka pa Island atertog Snorre Sturlasson sitt hovdingaskap och hotade Gizurr Thorvaldsson med att pa Alltinget anklaga honom for Sighvat och Sturlas dod. Pa sommaren 1241 holls ett Allting varvid Gissur Thorvaldsson anlande med hundratals kampar, och Snorre och 120 man fick ta skydd vid en kyrka. Gizurr valde emellertid att bota istallet for att bryta tingsfriden och attackera Snorre. ^{[ 1 ]}

Hallveigs och Snorres dod [ redigera | redigera wikitext ]

Under tiden dodades Skule Bardsson i Norge, och motstandet mot kung Hakan var krossat. Hakan kunde nu planlagga hamnd pa Snorre. Medan Snorre sorjde sin hustru skickade kung Hakon Hakonsson tva man till Snorres mag Gissur Thorvaldsson med ett hemligt brev, dar Hakan beordrade Gissur att tillfangata eller doda Snorre. Han erbjods i samma brev av Hakan att arbeta for en union med Norge om han sa ville. Gissurs forsta forsok att tillfangata Snorre pa Alltinget misslyckades.

Snorres hustru Hallveig dog sommaren 1241, och Snorre sags ha kant en stor saknad, men fick inte sorja henne lange. ^{[ 1 ]}

Under arvstvisten efter Hallveig bad hennes tva soner Klaeing och Orm om hjalp av Gissur Thorvaldsson . Under ett mote med dem och Kolbein unge visade Gissur brevet fran kung Hakan. Orm vagrade att vara behjalplig i att fanga eller doda sin styvfar Snorre. Kort darefter fick Snorre ett brev med lonnrunor som varnade honom for en komplott, men han kunde inte tyda brevet. ^{[ 5 ]}

Gissur Thorvaldsson drog med ett folje av sjuttio man till Snorres gard Reykholt en septembernatt ar 1241 och overrumplade Snorre. Snorre flydde ner till kallaren. Fem man gick med dragna svard ner i kallaren, Markus Marðarson, Simon knutur, Arne den bittra , Þorsteinn Guðinason och Þorarinn Asgrimsson, och darnere sa Simon knutur till Arne den bittra att hugga honom. Snorre lar ha sagt: Eigi skal hoggva! ?"Hugg inte!" Simon svarade: "Hogg þu!" ? "Hugg du!" Snorri svarade: Eigi skal hoggva! ?"Hugg inte!" och det var Snorre Sturlassons sista ord. ^{[ 6 ]}

Det ar okant om Snorre verkligen fick en chans att lata sig bli fangslad istallet for att dodas.

Efterspel [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre Sturlasson mordades i sitt hem Reykholt av politiska skal: han hade stott valet av hertig Skule Bardsson till kung i opposition mot kung Hakan i Norge. Mordaren var hans forre svarson Gissur Thorvaldsson ( islandska Gizurr Þorvaldsson), som handlade pa uppdrag av kung Hakon Hakonsson av Norge. Handelsen blev inte popular, varken pa Island eller i Norge , och kritiserades. For att battra pa sitt rykte forsvarade sig kung Hakan med att Snorre skulle ha benadats om han latit sig tas tillfanga. Uttalandet visar hur stort inflytande kungen fatt pa Island.

Direkt efter dadet intog en trofast rojalist vid namn Thorgils Skardi ( islandska Þorgils Skardi) positionen som Islands maktigaste man. Snorres brorson Tord kakali atervande fran Norge 1242 och hamnades 1246 sin far och sina sex broder i slaget vid Haugsnes , vilket fick Gissur Torvaldsson att resa till Norge for att klaga infor kung Hakon Hakonsson . Samma sommar anlande ocksa Tord som omedelbart fick stod av kardinal Vilhelm av Sabina , vilken anlant till Norge for att efter det norska inbordeskrigets slut krona Hakon till norsk kung. Kyrkopolitiskt lydde Island under arkebiskopsdomet Nidaros , varfor kungens ansprak pa on ocksa hade kardinalens stod. Kardinalen foreslog nu att on borde styras av endast en jarl "om freden skulle bevaras", och han gjorde klart att Tord var bast lampad for uppgiften. ^{[ 7 ]} Tord atervande darfor till Island och med pa resan foljde den nye biskopen pa Holar , norrmannen Henrik Karsson ( Heinrekr Karsson ). Gissur Torvaldsson daremot kvarholls i Norge med tvang.

Tord overtog nu sturlungarna Snorre Sturlassons och brodern Sturla Sighvatssons tidigare hovdingadomen och lyckades pa kort tid vinna kontroll over hela on. Under nagra ar efter slaget vid Haugsnes 1246 var Tord kakali Islands maktigaste man.

Ar 1250 sandes Gissur Thorvaldsson till Island for att ersatta Tord samtidigt som Tord aterkallades till Norge, dar han blev syssloman (ungefar fogde ), forst i Gauldalen, senare i Skien . En osaker tradition gor gallande att kung Hakon skulle ha statt i begrepp att atersanda Tord till Island, da Tord ovantat insjuknade och dog den 11 oktober 1256. ^{[ 8 ]}

Hakon utnamnde 1258 Gissur till jarl pa Island .

Pa alltinget 1262 stadfastes unionen med Norge och kunglig auktoritet pa Island blev en institution. Man svor en trohetsed till kungen, vilket sedan upprepades for varje ny kung fram till att kunglig arvsratt blev formellt accepterat av islanningarna 1662.

Snorre lamnade ett annat arv efter sig: att skriva kronikor. Snorres bror Tord Sturlasson fick tva soner som bada skrivit kronikor: Sturla Thordarson skrev Islendinga saga, Hakon Hakonssons saga och Magnus Lagabotes saga. Olaf Tordsson Hvitaskald anses pa goda grunder ha skrivit Knytlingasagan , vartill han fick amne under vistelsen i Danmark, samt den tredje av de till Snorres Edda fogade avhandlingarna om sprak och skaldskap.

Snorre som kalla for svensk historia [ redigera | redigera wikitext ]

Genom att Snorre Sturlasson faktiskt besokt Sverige och allmant anses vara en relativt god historiker och kallkritiker, kan hans uppgifter anses vara forhallandevis goda.

Detta ar viktigt eftersom Snorre visserligen aldrig skrev direkt i avsikt att dokumentera svensk historia, men anda gjorde det inom ramen for den norska, och hans verk ar darmed bland de aldsta overlevande dokumenten om Sveriges aldsta historia.

Det ar framfor allt Torgny lagman och hans varnande tal till kungen Olof Skotkonung som blivit beromt, men att det hallits sa som Snorre berattar ? over tva hundra ar senare, eller overhuvudtaget relationen mellan lagmannen och kungen ? ar osakert, for att inte saga osannolikt.

Torgny lagman ska ha varit lagman i Tiundaland cirka ar 1000. Han ar dock historiskt ifragasatt pa grund av bristfalligt kallmaterial.

Enligt Snorre Sturlassons Heimskringla ska Olof Skotkonung vid Uppsalatinget 1018 ha foresprakat en erovringspolitik riktad vasterut, mot Norge. Men han fick genast bonderna, anforda av Torgny lagman, emot sig.

Min farfar Torgny kunde minnas Uppsalakonungen Erik Emundsson och berattade om honom att han nar han var i sin basta alder hade ledung ute varje sommar (...). Han lade under sig Finland och Kirjalaland ( Karelen ), Estland och Kurland (en del av Lettland )." Torgny fortsatter med att havda att den radande konungen later sina skattelander (i ost) glida bort for att i stallet vara: "lysten pa att halla det norska valdet under sig som ingen tidigare sveakonung haft lystnad till [...].

Torgny tvingade honom sluta fred med norske kungen Olof Haraldsson vilket ledde till att kung Olof drog sig tillbaka till Vastergotland .

I borjan av nittonhundratalet tolkade Lauritz Weibull det oklara kallaget sa att han helt forkastade de islandska sagorna nar dessa stod i strid med Adam av Bremens kronika. Han havdade att tanken att slaget skulle statt vid Svolder baserades pa en missuppfattning, dar en dikt av skalden Skule Torstensson felaktigt skulle tolkats som om den handlade om Erik jarl och hans deltagande i striden. Pa motsvarande satt skulle Adams tolkning av de politiska laget vara mer korrekt da islanningarna var tvungna att andra bakgrunden nar det placerat slaget fel. ^{[ 9 ]}

Mats G. Larsson har havdat att de islandska sagorna ar relativt palitliga som kallor, eftersom de ofta aterger handelser i resterande Europa vid samma tid som slaget skall ha utspelats pa ett rattvisande satt och kan kontrolleras mot mer samtida kallor. Samtidigt skattar han Adam av Bremen relativt lagt i detta fall, da denne vid ett flertal tillfallen missuppfattar nordiska forhallanden vid denna tid. ^{[ 10 ]}

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Heimskringla , som behandlar Norges kungar
• Den yngre Eddan eller den Prosaiska Eddan som ar en handbok i skaldekonst och nordisk mytologi
• Egil Skallagrimssons saga , vilken nagra experter pa islandska sagor (till exempel Peter Hallberg ) velat tillskriva Snorre, medan andra experter (till exempel Lars Lonnroth ) stallt sig tvivlande.

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Snorre Sturlassons verk Heimskringla har betydelse i en bok av Jules Verne , namligen Till jordens medelpunkt . Heimskringla dyker upp i borjan av berattelsen och Snorre Sturlassons namn namns ocksa. I ett gammalt exemplar av boken finns ett gammalt bortglomt dokument som huvudpersonerna hittar. Det ar detta dokument som sedan leder till den resa till jordens innandome som boken handlar om.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran norska Wikipedia (bokmal/riksmal) , Hird och Hirdmenn , 9 mars 2013 .

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran norska Wikipedia (bokmal/riksmal) , Snorre Sturlason , 11 mars 2014 .

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Snorri Sturluson , 11 mars 2014 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Larsson, Mats G. (2005). Minnet av vikingatiden: De islandska kungasagorna och deras varld . Stockholm: Atlantis. ISBN 91-7353-065-4  
• Forskningscenter Snorrastofa i Reykholt

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Jor Finn, Ødegard Knut, Havran Jiri, red (1999). Hemma hos forfattare, konstnarer, kompositorer i Norden . Stockholm: Prisma. sid. 18?21. Libris 7408497 . ISBN 91-518-3407-3  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Snorri Sturluson .
  Bilder & media
• Forskningscenter Snorrastofa i Reykholt
• Online Medieval and Classical Library , engelsksprakig oversattning av Heimskringla
• Snorre Sturlasson i Libris
• Prose Edda
• Heimskringla
• Icelandic Medieval Manuscripts , webbplats for Islands universitet .
• The Women in Snorri's Life .
• Snorri Sturluson
• Thor Heyerdahl, "The Azerbaijan Connection: Challenging Euro-Centric Theories of Migration ," Azerbaijan International, Vol. 3:1 (Spring 1995), pp. 60?61.
• Snorre Sturlasson (ca 1179-1241) hos Litteraturbanken

v   ?   r Sturlungatiden (isl. Sturlungaold ; perioden fran 1100-talet till 1264) Atter Sturlungar  · Asbirningar  · Oddaverjar  · Haukadalsatten  · Vatnsfirðingar  · Svinfellingar Gode hovdingar Hvamm-Sturla Tordsson  · Tord Sturlasson  · Sturla Thordarson  · Olav Tordsson vitaskald  · Snorre Sturlasson  · Sighvat Sturlasson  · Sturla Sighvatsson  · Tord kakali  · Gissur Thorvaldsson  · Kolbein unge  · Brand Kolbeinsson  · Eyjolfur ofsi Þorsteinsson Slag och konflikter Slaget vid Orlygsstad  · Slaget i Hunafloen  · Slaget vid Haugsnes  · Slaget vid Flugumyri  · Slaget vid Viðines Politiker och regenter Hakon Hakonsson  · Magnus Lagaboter  · Skule Bardsson  · Hallvarður gullskor  · Gamla fordraget  · Fristaten Island  · Jarlar  · Alltinget  · Gode Litteratur Sturlungasagan  · Knytlingasagan  · Hravnkel Frosgodes saga