Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Slaget vid Megiddo

Slag mellan Egypen och kanaaneiska vasallstater  

Slag  

Plats	? Jezreelslatten  ? Megiddo
Koor­di­na­ter	32°35′7″N 35°11′4″E
Tidpunkt	16 april 1457 f.Kr.
Deltagare	Nya riket , Canaanites , Kadesh , Megiddo , Mitanni , Hurriter

Slaget vid Meggido 1457 f.Kr. var ett slag mellan egypterna under Thutmosis III och en koalition av upproriska kanaaneiska vasallstater ledda av konungen av Kadesh . ^{[ 1 ]} Slaget ar tillsammans med slaget vid Kadesh ett av de tidigaste slagen som beskrivs i nagorlunda detalj och det ar aven det forsta slaget dar antalet doda raknades och skrevs ned. I beskrivningen av slaget omnamns aven kompositbagen for forsta gangen. Detaljerna om slaget kommer samtliga fran egyptiska kallor, framforallt fran hieroglyfer nedtecknade i Karnak-templet utifran skrifter av militarskribenten Tjaneni.

Egypterna gick segrande ur striden men kanaaneerna lyckades fly in i Megiddo och satta sig i sakerhet bakom dess murar vilket resulterade i att staden belagrades i 7-8 manader innan den slutligen foll.

Thutmosis III:s skrifter [ redigera | redigera wikitext ]

Under Thutmosis forsta kampanj i Levanten forde hans personliga skribent en daglig journal pa papyrus over vad som hande. Nar Thutmosis harskat i 42 ar, vilket var langt efter kampanjerna i Levanten, beordrade Thutmosis sina konstnarer att utsmycka vaggarna i Karnak-templet med berattelser om hans militara erovringar, vilket gjordes med hjalp av Tjanenis skrifter. Resultatet ar de tidigaste nagorlunda detaljerade berattelserna om slag och krigforing i mansklighetens historia. Pa vaggarna skrevs aven krigsbytet fran kampanjerna ned. Atminstone 14 kampanjer finns bevarade i Karnak-templet, samt tre till som ar mer oklara om de varit militarkampanjer eller om de hor ihop med nagon annan kampanj. Aven skrifter om internationell diplomati finns bevarade som visar att gavor skickats till Thutmosis III fran Babylon , Hettitiska imperiet och Assyrien samt andra mindre stater i omradet.

Forsta falttaget mot Kanaan [ redigera | redigera wikitext ]

Farao Thutmosis III kom till makten i ett Egypten som var storre an nagonsin genom erovringar i Levanten och Nubien . Efter att hans medregent och tidigare formyndare Hatshepsut avlidit fick han ensam makten over Egypten och han begav sig omedelbart mot Kanaan for att krossa oroligheter som uppstatt i Egyptens norra granstrakter i omradet nara Kadesh. Upproret hade kommit till da flera av de mindre "buffert"staterna dar forsokte andra sin vasallstallning till det hettitiska imperiet istallet for Egypten. Den drivande kraften bakom oroligheterna var kungen av Kadesh och han och hans koalition tros aven ha varit allierade med kungadomet Mitanni och de lokala Amurru -folket fran omradet mellan floderna Orontes och Jordan . Kadesh var en stark och valbefast stad och kungen av Meggido, vars stad var lika valskyddad som Kadesh, beslutade sig for att alliera sig med kungen av Kadesh. Meggido var en strategiskt viktig stad. Den lag pa sydvastra gransen till den bordiga Jezreeldalen , strax bortom Karmelberget och Medelhavet och kontrollerade darigenom Via Maris, "Havsvagen", som var den viktigaste handelsvagen i Levanten.

I Egypten samlade Thutmosis stridsvagnsforare och fotsoldater till en arme av mellan 10 000 och 20 000 man. Samtidigt fortsatte kungen av Kadesh att utvidga sin koalition genom att alliera sig med olika stammar i Syrien, Aram och Kanaan. Koalitionsstyrkan skulle slutligen komma att uppga till ungefar mellan 10 000?15 000 man. Koalitionen begav sig till Meggido dar de fick forstarkning fran staden och de slog lager vid Tanach. De forvantade sig att egypterna skulle komma till dem och att de skulle komma via Dothaimvagen mot Tanach da detta var huvudleden fran laglandet till Kishondalen och den narmaste rutten fran Egypten till Mesopotamien . En del av styrkan skickades norrut for att halla vagen via Zefti och Tel Yokneam, som foljde medelhavskusten och som skulle kunna anvandas av den egyptiska armen.

Den egyptiska armen samlades vid gransfastningen Tjaru och begav sig sedan till Gaza dar de anlande tio dagar senare. Efter det vandrade de till Yehem dar de anlande 11 dagar efter sitt uttag ur Gaza. Har vantade Thutmosis en stund. Han sande spejare norrut da han visste att han skulle bli tvungen att ta sig genom eller runt Karmelbergen och han var val medveten om att fiendearmen vantade pa honom bortom den. Det fanns tre vagar att valja pa for att ta sig forbi bergen. Antingen kunde armen ga runt pa norra sidan via Zefti eller sodra sidan via Tanach. Bada vagarna ansags sakra da armen skulle kunna ga i samlad trupp genom omradena men Thutmosis spejare bekraftade att fienden vantade vid dessa vagar. Den tredje vagen var den mest direkta men ocksa den farligaste, genom Arunapasset, en smal ravin som lopte genom bergen och som hade sin utgang nara Meggido. Enligt spejarna var ravinen inte bevakad men den var sa smal att trupperna skulle behova ga pa led genom den (ravinen finns men ar bredare an den egyptiska beskrivningen av den). Om koalitionen upptackte att den egyptiska armen forsokte ta sig fram genom ravinen skulle de med latthet kunna besegra den bit for bit. Armens generaler yrkade pa att den egyptiska armen skulle ga runt bergen till norr eller till soder da detta var lattast. Thutmosis III ville dock att armen skulle ga genom bergspasset och beslutade att gora sa trots generalernas protester. Hans resonerande kring detta var att om generalerna ville ta den lattaste vagen och trodde att bergspasset var for farligt sa skulle hans fiender tro samma sak.

Thutmosis ignorerade faran med att sprida ut sina trupper i bergsterrang dar de riskerade att falla i bakhall och delas upp och dar huvudstyrkan omojligt skulle kunna hjalpa trupperna i passet om de hamnade i strid. Han ledde sjalv fotsoldaterna genom passet medan hans latta infanteri och bagskyttar foljde passets sidor genom berget for att drapa eventuella spejare som skulle se armens marsch. Stridsvagnarna fick folja sist. Egyptierna kom ut ur passet vid Wadi Ara som endast inneholl en liten grupp koalitionssoldater. Dessa overmannades snabbt och storre delen av Thutmosis arme kunde nu ta sig in i Kishondalen obehindrat. De befann sig nu nara Meggido, bakom den sodra koalitionsarmen medan den fortfarande var uppdelad och den norra delen fanns en bra bit fran staden.

Slaget och belagring [ redigera | redigera wikitext ]

Thutmosis insag snabbt att situationen var perfekt for att sla mot koalitionsarmen. Han slog lager for dagen men under natten tog han sin arme och gick annu narmare den sodra koalitionsarmen. Nasta morgon anfoll egyptierna och det ar oklart om kungen av Kadesh ens hunnit forbereda sig for strid. Om han gjort det verkar det inte varit mycket till hjalp. Kungen av Kadesh och hans soldater holl dock hogre mark och de befann sig relativt nara det befasta Meggido. Egyptierna formerade sig i en konkav formation och kunde pa sa satt hota bada flankerna av koalitionsarmen. Deras stridsvagnar var placerade pa den vanstra vingen som darmed blev den mest mobila delen av armen. Farao Thutmosis sjalv ledde armen fran dess mitt. Bade koalitionen och egyptierna skall enligt kallorna ha haft kring 10 000 soldater och 1000 stridsvagnar.

Genom en mer effektiv formation, sannolikt storre styrka (aven om kallorna ej namner det) och den rorliga vansterflanken i samverkan med ett tidigt och plotsligt anfall brots koalitionsarmens moral redan vid forsta sammandrabbningen och kanaaniterna flydde. De som var narmast Meggido flydde innanfor dess murar och stangde portarna efter sig och lamnade darmed sina kamrater utanfor. Dock borjade den egyptiska armen plundra fiendelagret och tog 924 stridsvagnar samt 200 rustningar. Detta resulterade i att de nu utspridda koalitionssoldaterna kunde samlas och de begav sig till Meggidos murar dar forsvararna hissade ned rep gjorda av sammanbundna klader sa att de kunde klattra over murarna. Bade kungen av Kadesh och kungen av Meggido kunde pa detta satt satta sig i sakerhet inne i staden. Egyptierna skall ha tagit sadan tid pa sig att till och med nagra stridsvagnar hann hissas over muren. Mojligheten for egyptierna till att snabbt inta staden var darmed forlorad.

Vad som sedan foljde var en 7 till 8 manader lang belagring. Kungen av Kadesh lyckades fly fran staden och Thutmosis byggde en vallgrav samt en trapalissad runt Meggido for att helt stanga in staden. Till slut gav Meggido upp. Egypterna ockuperade staden men skonade dess befolkning. I Karnak skrevs att foljande krigsbyte togs: 340 fangar, 2041 ston, 191 fol, 6 hingstar, 924 stridsvagnar (fran plundringen av fiendelagret), 200 rustningar (aven de fran fiendelagret), 502 pilbagar, 1929 kor och 22500 far, konungen av Meggidos rustning, stridsvagn samt taltpinnar.

Efter Meggidos fall erovrade egyptierna snabbt nagra andra mindre stader i omradet och sakerstallde darmed Egyptens auktoritet i omradet.

Resultat [ redigera | redigera wikitext ]

Det egyptiska rikets territorier okade i och med erovrandet av Meggido och de besegrade kungarna tvingades skicka en son var till Egypten som gisslan. Sonerna fick dar en egyptisk utbildning och nar de senare atervande till Kanaan styrde de med Egyptens basta i atanke. Trots detta skulle det droja innan Kanaan helt kontrollerades av Egypten. Flera kampanjer skulle komma, nastan arligen, innan Egypten fatt bukt med alla oroligheter och upprorsforsok i omradet.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]