Skjutvapen ar den samlande beteckningen pa sadana vapen som med gas under tryck (oftast krutgas ) skjuter i vag en eller flera projektiler (till exempel eldvapen , luftpistol ) eller mekaniska skjutvapen ( armborst , pilbage ).

Skjutvapnens historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den aldsta typen av skjutvapen vi kanner till ar pilbagen . Bagen tros ha utvecklats som vapen i Sydeuropa och Nordafrika sa tidigt som 15000 f.Kr. . Pilbagen fortsatte att vara det huvudsakliga skjutvapnet fram till krutet och eldvapnens intag. I Europa agde denna overgang rum i slutet av medeltiden men i manga andra delar av varlden beholl pilbagen sin roll mycket langre, och det finns an idag naturfolk for vilka pilbagen ar ett viktigt jaktvapen.

Under sin storhetstid var pilbagen ytterst viktig vid krigforing och bagskyttarna utgjorde sarskilda enheter inom armeerna. Olika strategier utvecklades for att bast kunna utnyttja fordelarna med pilbagen pa slagfaltet. Ett anvandningsomrade for pilbagen i krig var att skjuta brandpilar for att satta eld pa fiendens skepp eller hus, vid till exempel belagringar .

En mekaniskt mer avancerad variant pa pilbagen ar armborstet . Armborst med lasmekanism fanns i Kina minst sa tidigt som 200 f.Kr. I Europa finns armborst omnamnda vid mitten av 900-talet . Armborstet hade storre genomslagskraft an pilbagen, men dess laga eldhastighet gjorde att den aldrig kunde ersatta den utan de bada existerade parallellt. Under medeltiden bannlyste paven tidvis anvandandet av armborst mot kristna . Som jaktvapen fanns armborstet kvar i Nordeuropa, bland annat Sverige , parallellt med eldvapnen sa sent som pa 1800-talet .

Ytterligare en typ av tidigt skjutvapen ar blasroret . Hur gammal denna uppfinning ar vet man inte, men man kan anta att den ar mycket gammal. Vapnet anvands fortfarande av bland annat indianstammar i Sydamerika .

Det stora spranget i skjutvapnens utveckling kom med eldvapnen . Hur man anvander krut for att avfyra projektiler var kant i Kina atminstone pa 800-talet e.Kr. I Europa anvandes kanoner redan 1241 av mongoler i Ungern. 1248 skrev Roger Bacon ned hur man kunde framstalla svartkrut . Under forsta halvan av 1300-talet finns kanoner omnamnda och avbildade i texter fran ett flertal platser i Europa. Darefter gick utvecklingen fort. Forutom tunga artilleripjaser utvecklades aven latta handkanoner , foregangare till senare tiders gevar .

Skjutvapen i dagligt tal [ redigera | redigera wikitext ]

Nar man idag talar om skjutvapen avser man i dagligt tal oftast handeldvapen . I de flesta lander finns sarskilda lagar som reglerar agandet och anvandandet av skjutvapen.

Civila skjutvapen [ redigera | redigera wikitext ]

For civila skjutvapen finns speciella lagar och regler som bland annat innebar restriktioner i vem som far inneha skjutvapen och hur de skall forvaras. For att inneha skjutvapen kravs i regel vapenlicens , forutom riktigt klena vapen. Mera om detta se vapenlicens .

Vissa vapen kan anvandas bade militart och civilt till exempel Mauser som kan anvandas dels militart men aven for prickskytte och/eller for jakt (speciell jaktlicens kravs for jaktvapen i Sverige ).

Jaktvapen delas i Sverige in i olika fyra klasser beroende pa hur kraftig ammunition de ar avsedda for.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Harold L. Peterson (1963). Eldhandvapnen genom tiderna . Libris 8213032  
• William Reid (1984). Vapen genom tiderna. Kastvapen och Eldvapen . ISBN 91-46-14861-2  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• https://web.archive.org/web/20170923184428/http://skytteforum.se/