한국   대만   중국   일본 
Skelleftealven ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Skelleftealven

(Omdirigerad fran Skellefte alv )
Skelleftealven
Alv
Lander Sverige
Varldsdel Europa
Kalla Seldutjahka
Mynning Skelleftea
Langd 410  km
Flodbacken 11 731  km²
Vattenforing
 - medel 162,5  / s
Skelleftealvens lage.
Parkbron i Skelleftea leder over alven
Det forsta kraftverket byggdes 1906 i Finnfors .
Alven vid Arjeplog.

Skelleftealven , [ 1 ] [ 2 ] Skellefte alv eller Skelletelva ( pites. Seldutiedno , umes. Syoldateiednuo ) ar en av de stora norrlandsalvarna i Sverige, ca 410 km lang totalt. Avrinningsomradet ar 11 731 km² [ 3 ] och har ett flode vid mynningen i Bottenviken pa 162,5 m³/s [ 4 ] . Den rinner upp i Ikesjaure , Arjeplogs kommun i vastra Lappland , och avvattnar de tre stora sjoarna Hornavan , Uddjaur och Storavan , strax nedstroms den sistnamnda har alven ett flode av 107 m³/s vid Slagnas . [ 5 ] Nara alvens mynning i havet ligger staden Skelleftea .

Bifloden [ redigera | redigera wikitext ]

Bifloden raknat medstroms:

Kulturmiljo [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1300-talet ansags Skelleftealven som grans for Halsingelagens inflytande. I praktiken stod allt land norr om Skelleftealven utanfor kontroll av samtliga kungadomen i naromradet. De enda som kunde utova nagon form av inflytande i omradet var republiken Novgorod , men inte heller de kunde utova kontroll. Befolkningen i nuvarande norra Norrland styrde mer eller mindre sig sjalva, vilket gjorde det mojligt for lokala eliter som birkarlarna att utvecklas. [ 6 ]

Friluftsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Fiske [ redigera | redigera wikitext ]

I Skellefte alv gar det att fiska bland annat lax, oring, gos, gadda och abborre.

Kraftverk i Skelleftealven [ redigera | redigera wikitext ]

Skelleftealven hyser ett flertal vattenkraftverk [ 7 ] [ 8 ] [ 9 ] [ 10 ] , av vilka de flesta ags av Skelleftea Kraft AB . Sammanlagd effekt ar ca 1 GW och arlig normalproduktion 4 241 GWh .

Kraftverk Startar Normal
arsprod.
( GWh )
Max.
effekt
( MW )
Fallhojd
( m )
Agare position
Ringsele 1986 4,3 0,85 29 Skelleftea Kraft 66°26′23″N 16°50′02″O  /  66.43968°N 16.83390°O  / 66.43968; 16.83390
Sadva 1985 119 31 51 Skelleftea Kraft 66°26′22″N 16°50′01″O  /  66.4395°N 16.8337°O  / 66.4395; 16.8337
Rebnis 1974 142 64 88 Skelleftea Kraft 66°24′03″N 17°19′41″O  /  66.4008°N 17.3280°O  / 66.4008; 17.3280
Salla 1920 1,2 0,15 - Arjeplogs Allmanningars Skogsforvaltning 66°04′00″N 17°48′27″O  /  66.06672°N 17.80758°O  / 66.06672; 17.80758
Bergnas 1989 30 8 06 Skelleftea Kraft 65°40′39″N 18°06′51″O  /  65.6776°N 18.1141°O  / 65.6776; 18.1141
Slagnas 1989
(av. 1936-1952)
32 7 05 Skelleftea Kraft 65°35′19″N 18°10′52″O  /  65.5885°N 18.1812°O  / 65.5885; 18.1812
Bastusel 1969 549 107 77 Vattenfall AB 65°24′11″N 18°40′20″O  /  65.4031°N 18.6723°O  / 65.4031; 18.6723
Grytfors 1966 189 31 22,5 Skelleftea Kraft

65°17′06″N 19°10′07″O  /  65.28506°N 19.16870°O  / 65.28506; 19.16870

Gallejaur 1964 700 219 80 Vattenfall AB 65°07′38″N 19°28′00″O  /  65.12714°N 19.46665°O  / 65.12714; 19.46665
Vargfors 1961 440 122 - Vattenfall AB 65°01′17″N 19°41′12″O  /  65.02145°N 19.68668°O  / 65.02145; 19.68668
Rengard 1970 203 36 19,5 Skelleftea Kraft 64°49′55″N 20°13′30″O  /  64.83197°N 20.22507°O  / 64.83197; 20.22507
Batfors 1961 188 48,6 16,9 Skelleftea Kraft 64°55′54″N 20°01′19″O  /  64.93176°N 20.02204°O  / 64.93176; 20.02204
Finnfors 1906 237 54 20,5 Skelleftea Kraft 64°47′30″N 20°20′06″O  /  64.79176°N 20.33505°O  / 64.79176; 20.33505
Granfors 1948 207 40 18,5 Skelleftea Kraft 64°46′46″N 20°24′56″O  /  64.77948°N 20.41557°O  / 64.77948; 20.41557
Krangfors 1928 350 62 30 Skelleftea Kraft 64°45′18″N 20°29′22″O  /  64.75505°N 20.48948°O  / 64.75505; 20.48948
Selsfors 1941 265 61 22 Skelleftea Kraft 64°44′29″N 20°37′57″O  /  64.74146°N 20.63252°O  / 64.74146; 20.63252
Kvistforsen 1962 600 140 50 Statkraft Sverige AB 64°44′41″N 20°51′45″O  /  64.74468°N 20.86256°O  / 64.74468; 20.86256

De fem storsta sjoarna bildar fyra regleringsmagasin: Sadvajaure (605 milj m 3 ), Rebnisjaure (740 milj m 3 ), Hornavan (753 milj m 3 ) och Storavan-Uddjaur (778 milj m 3 ). [ 7 ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Skelleftealven - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A4lven . Last 24 maj 2021 .  
  2. ^ ”Fiska i Skelleftealven” . Din guide till Skelleftea | Allt du behover veta . Arkiverad fran originalet den 24 maj 2021 . https://web.archive.org/web/20210524122112/https://www.visitskelleftea.se/sv/296124/Fiska-i-Skelleftealven/ . Last 24 maj 2021 .  
  3. ^ ”SMHI, Huvudavrinningsomraden” . Arkiverad fran originalet den 28 september 2018 . https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf . Last 22 mars 2008 .  
  4. ^ SMHI - Flodesstatistik for Sveriges vattendrag
  5. ^ ”SCB - Tidsserier for totalfosfor, totalkvave och vattenforing i vattendrag 1965?98” . Arkiverad fran originalet den 29 juli 2014 . https://web.archive.org/web/20140729002251/http://www.scb.se/statistik/MI/AA9999/2003M00/MI01S%C3%850001_10.pdf . Last 21 januari 2009 .  
  6. ^ Norrbotten ? en studie om granser av Sten Wikstrom (1982).
  7. ^ [ a b ] ”Skelleftealvens vattenregleringsforetag” . Arkiverad fran originalet den 25 juni 2012 . https://web.archive.org/web/20120625224339/http://www.skelleftealven.se/ . Last 10 oktober 2012 .  
  8. ^ vattenkraft.info
  9. ^ Idenfors, A., Sandstrom C., Hanberger A., Ohman M-B., Thunqvist E-L. (2012) Nar det brister - en studie av dammsakerhet och sakerhetsarbete mot oversvamningar langs Skellefte- och Umealven. Umea universitet.
  10. ^ ”Vattenfall Produktion Sverige” . Arkiverad fran originalet den 28 juli 2013 . https://web.archive.org/web/20130728182340/http://produktion.vattenfall.se/#/energy-source/hydro/countries/sweden . Last 10 oktober 2012 .