Skandinaviska Banken

	Skandinaviska Banken
	Skandinaviska bankens palats vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.
Sate	Goteborg
Historik
Grundat	24 oktober 1863
Grundare	Oscar Ekman , Oscar Dickson , Andre Oscar Wallenberg och Olof Wijk den yngre
Gick upp i	Skandinaviska Enskilda Banken ( 1972 )
Upplost	1972

Skandinaviska Banken bildades som Skandinaviska Kreditaktiebolaget den 6 november 1863 i Goteborg , med goteborgaren Oscar Ekman som grundare. Fran 1938 var bankens namn Skandinaviska Banken. 1972 gick banken samman med Stockholms Enskilda Bank och bildade Skandinaviska Enskilda Banken (SEB).

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Vid ett mote som nationalekonomerna fran de nordiska landerna holl i Goteborg 1863, var aven den danske bankdirektoren , senare etatsradet , Carl Frederik Tietgen narvarande. Bland de ovriga fanns bland andra Oscar Ekman , Oscar Dickson , Olof Wijk d.y. samt Andre Oscar Wallenberg fran Stockholm . Tietgen foreslog att man skulle bilda en storre, internationell, "kreditanstalt" med sate i Kopenhamn . Intresset for detta var stort, men kraven pa att huvudkontoret skulle placeras i Goteborg, kom tidigt. Den som realiserade forslagen och fran borjan blev bankens hogsta beslutsfattare var Oscar Ekman. Redan efter ett halvar kunde Ekman presentera ett forslag till bolagsordning , vilken faststalldes av Kungl. Maj:t den 6 november 1863. Aktieteckningen startade den 1 april 1864.

Vid den forsta bolagsstamman 21 mars 1864 valdes tio styrelseledamoter in; Gillis Bildt , Carl Fredrik Waern , John H. Wilson, Henric Isak Davidson , Olof Wijk d.y., Peter Hammarberg , Carl Frederik Tietgen, Andre Oscar Wallenberg, Jules Stiernblad och Oscar Ekman. Vid styrelsesammantradet dagen darpa, utsags Ekman till ordforande och Waern till vice ordforande. ^[
2
]

Bankens forsta kontor (ett mindre rum) fanns i det sa kallade Chalmerska huset pa Sodra Hamngatan 11, vilket agdes av Oscar Ekman. Hyran var 1 350 riksdaler om aret. Bolagets forsta verkstallande direktor var Theodor Mannheimer . Ar 1882 kopte banken fastigheten Drottninggatan 10/Vastra Hamngatan 6, och paborjade dar samma ar en byggnad som ritats av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien (nuv. Antikhallarna ) . Huset hade ursprungligen tva vaningar och en mezzaninvaning . Den 26 februari 1885 flyttade man in i sina nya lokaler. En forsta utvidgning av lokalerna gjordes redan 1895, da det uppfordes en byggnad for bland annat bankvalv pa tomten Vastra Hamngatan 4. Den ritades av H. Kumlien, och fick en sluten fasad. Tomten bakom det Chalmerska huset inkoptes 1908, och efter ritning av arkitekt Ernst Kruger uppfordes annu en bankbyggnad 1910?1912. Hornhusets oversta vaning hojdes aven da. Adressen var Drottninggatan 12. Vastra Hamngatan 4 pabyggdes 1920 med tva vaningar. De fick en mycket originell utformning, genom en rad kolonner vilka bar en mur som upptill avslutas med en balustrad . Aven denna del ritades av Ernst Kruger. Ar 1929 overtog banken Sodra Hamngatan 11, och darefter inkoptes flera av kvarterets fastigheter, bland annat for bankens verksamhet. Trots detta kravdes nya lokaler och 1974 flyttade Skandinaviska Banken till Ostra Nordstaden . ^[
3
]^[
4
]

Verksamheten utvidgades snabbt till att omfatta aven Stockholm och Norrkoping . Den 20 november 1876 invigdes Skandinaviska Kreditaktiebolagets huvudkontor vid Storkyrkobrinken 7 i Stockholm. Byggnaden ritades av slottsarkitekten Ernst Jacobsson . Mojligheten att uppfora ett eget bankhus visade sig da det blev mojligt att forvarva dels kladesfabrikoren Reinhold Wilhelm Ramstedts fastighet i ostra delen av kvarteret Merkurius med fasad mot Storkyrkobrinken , Vasterlanggatan och Stora Gramunkegrand, dels nagra angransande rivningsfastigheter i samma kvarter, vilka agdes av tre syskon Strehlenert . Bankens avdelningskontor i Norrkoping oppnades den 1 december 1868, ^[
5
] och de forsta fyrtio aren bedrevs verksamheten i forhyrda lokaler, tidigast en trappa upp i hornet av Tyska Torget och Sodra Stromsgatan. Forst i borjan av 1900-talet beslot styrelsen att losa lokalfragan genom att investera i ett eget bankhus. Ar 1904 inkoptes huset Drottninggatan 20, som 1907-08 ombyggdes efter ritningar av arkitekten Carl Bergsten . ^[
6
]

Det tidiga 1900-talet utgjorde en mycket expansiv fas med flera fusioner:

1907 fusionerades banken med Industrikreditaktiebolaget i Stockholm
1910 gick banken samman med Skanes Enskilda Bank , varvid banken kom att fa tre huvudkontor, i Stockholm, Goteborg och Malmo.
1917 slogs banken samman med Sveriges Privata Centralbank och Nordiska Kreditbanken (som samma ar tratt i likvidation och overtagits av Centralbanken), varefter man ater fungerade som aterigen som central- och clearingbank for provinsbankerna (en roll man tidigare haft, men som i borjan av 1900-talet i mycket tagits over av Stockholms Handelsbank ). Samma ar flyttades Stockholms centralkontor till Gustav Adolfs torg ; en byggnad ritad av Erik Josephson . Fastigheten, tidigare Hotell Rydberg hade redan ar 1910 kopts av banken. (Se vidare Skandinaviska Bankens palats )
1918 forvarvades Orebro enskilda bank
1919 overtas Skanska Handelsbanken

Kreditaktiebolaget var Ivar Kreugers husbank, och drabbades hart av 1930-talskrisen och Kreugerkraschen och fick ta over aktier i flera svenska foretag som betalning for forfallna lan . For att klara sig fick banken statsbidrag pa drygt 200 miljoner, vilket var aterbetalt redan 1936. De overtagna foretagen overfordes 1937 till det for andamalet nybildade investmentbolaget AB Custos 1937.

1939 bytte banken namn till Skandinaviska Banken. ^[
7
]
1942 overtogs Boras bank och Dalslands Bank
1944 forvarvades Bankirfirman C G Cervin
1945 overtogs Sodermanlands Enskilda Bank
1949 forvarvades Goteborgs handelsbank .
1965 flyttade banken in i det nybyggda centralkontoret i fastigheten Hastskon 12 vid Sergels Torg i Stockholm.
1969 bildas Scandinavian Bank in London Ltd. tillsammans med ett antal norska och danska banker. ^[
7
]
1972 assimilerades banken med Stockholms Enskilda Bank till Skandinaviska Enskilda Banken .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b c d e ] 875-876 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slojskifling) , Nordisk Familjebok: Konversationslexikon och Realencyklopedi : Tjugufemte Bandet, Sekt ? Slojskifling , vol. 25, 1917, s. 876, las online , last: 11 februari 2024. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1864-1914 (1964), s. 24-25
^ Hus for hus i Goteborgs stadskarna , red. Gudrun Lonnroth, utgiven av Goteborgs stadsbyggnadskontor & Goteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 166
^ Fran Borsen till Park Avenue: Intressanta goteborgsbyggnader uppforda mellan 1850 och 1950, uppstallda i kronologisk ordning och avbildade pa vykort , Ove Nylen, Haspen Forlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 31, 111
^ Specialnummer med anledning av Skandinaviska bankens 100-arsjubileum 1964 , redaktor: Karin Comstedt, Skandinaviska banken, Stockholm 1964, bilaga, kronologi, s. 1
^ Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1864-1914 (1964), s. 286ff
^ [ a b ] Focus uppslagsbok , 1970

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Kvarteret Kommerseradet i Goteborg , Maja Kjellin, utgiven av Skandinaviska Banken, Wezata, Goteborg 1965 s. 90ff
Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1864-1914 , Ernst Soderlund, Skandinaviska banken, Stockholm 1964

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Carlsson, Torsten (1997). Skandinaviska banken i naringsliv och samhalle 1939-1971 . Stockholm: Ekerlid. Libris 7773416 . ISBN 91-88594-93-9 (inb.)
Wisehn Ian, Korberg Ingvar, red (1992). Goteborgs hjarta och stolthet: en utstallning om S-E-banken i Goteborg och stadens ekonomiska utveckling . Goteborg: S-E-banken. Libris 7449232 . ISBN 91-630-1465-3
Lindskog, Claes (1968). I tjanst hos penningen. . Stockholm: Norstedt. Libris 411696
Lonnborg-Andersson, Mikael (1993). Skandinavbankgruppens agande 1920-1944: organisation och utveckling . Forskningsrapport - Institutet for ekonomisk historisk forskning, Handelshogskolan i Stockholm, 1101-8100 ; 3. Stockholm: EHF. Libris 1806361
Soderlund, Ernst (1964). Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1864-1914. . Stockholm: [Skandinaviska banken]. Libris 8076359
Soderlund, Ernst (1978). Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1914-1939 . [Stockholm]: [Almqvist & Wiksell international]. Libris 7750735 . ISBN 91-85592-07-2 (inb.)

Fusionen

Eliasson, Anna-Karin; Ericksson Caroline (1985). Den stora bankfusionen: en fallstudie av fusionen mellan Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken . Seminarieuppsatser fran Handelshogskolan i Stockholm. Amneskurs 1, Ekonomisk analys och styrning, 99-0234153-5 ; 1985:5. Stockholm. Libris 512230
Thunholm, Lars-Erik (1996). Den stora fusionen . Stockholm: Fischer. Libris 7596546 . ISBN 91-7054-810-2 (inb.)

[70af6a161fce931b394f86bf057c29c70dcf928d-1] [ a b c d e ] 875-876 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slojskifling) , Nordisk Familjebok: Konversationslexikon och Realencyklopedi : Tjugufemte Bandet, Sekt ? Slojskifling , vol. 25, 1917, s. 876, las online , last: 11 februari 2024. ^{[kalla fran Wikidata]}

[2] Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1864-1914 (1964), s. 24-25

[3] Hus for hus i Goteborgs stadskarna , red. Gudrun Lonnroth, utgiven av Goteborgs stadsbyggnadskontor & Goteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 166

[4] Fran Borsen till Park Avenue: Intressanta goteborgsbyggnader uppforda mellan 1850 och 1950, uppstallda i kronologisk ordning och avbildade pa vykort , Ove Nylen, Haspen Forlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 31, 111

[5] Specialnummer med anledning av Skandinaviska bankens 100-arsjubileum 1964 , redaktor: Karin Comstedt, Skandinaviska banken, Stockholm 1964, bilaga, kronologi, s. 1

[6] Skandinaviska banken i det svenska bankvasendets historia 1864-1914 (1964), s. 286ff

[ReferenceA-7] [ a b ] Focus uppslagsbok , 1970

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]