Sjofart ar framforandet av fartyg till sjoss. Oftast transporterar fartygen gods och passagerare men nagra andra syften med sjofart ar krigforing , forskning och fiske . Cirka 90 % av alla godstransporter sker sjovagen. I begreppet "sjofart" raknas aven konstruktion och reparation av fartyg, hamn- och farledsverksamhet, skeppsmakleri, godstransport till och fran hamnarna samt forsakring av gods, fartyg och manniskor ombord. I Sverige ar Transportstyrelsen ansvarig myndighet medan FN -organet International Maritime Organization (IMO) ansvarar for internationella sjofartsfragor. ^{[ 1 ]}

Fartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Ett fartyg ar en farkost som kan transportera personer eller gods pa vatten.

Juridiskt betecknas i Sverige fartyg som ar langre an 12 meter och bredare an 4 meter som skepp, och maste vara registrerade i Skeppsregistret . ^{[ 2 ]} Bada matten maste uppfyllas. Fartyg som inte uppfyller matten for ett skepp kallas bat . Alltsa ar bade skepp och batar juridiskt sett fartyg, men trots detta anvands orden skepp och fartyg synonymt i normalt sprakbruk. Juridiskt sett ar dock definitionen pa fartyg foljande: "allt som framfors pa vatten och ar utrustat med eget framdrivingssystem samt mojlighet att paverka sin kurs". Saledes klassas aven sjoflygplan som fartyg sa snart det landat pa vatten och ar darmed skyldigt att folja sjovagsreglerna.

Oftast flyter fartyg ovanpa vattenytan, men sa kallade ubatar (undervattensbatar) kan under fard sankas ned helt och hallet under vattnet.

Fartyg indelas ofta i olika typer:

• Efter dess framdrivningssystem, till exempel segelfartyg , angfartyg , motorfartyg , gasturbinfartyg och svavare

• Efter vilken typ av transport de ar avsedda att utfora, till exempel passagerarfartyg , tankfartyg , containerfartyg , biltransportfartyg

• Efter den uppgift de ar specifikt konstruerade for att utfora, till exempel fiskefartyg , bogserbat , isbrytare , orlogsfartyg .

Antal fartyg i varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2020 uppgick dodvikten pa alla varldens fartyg till over 2 000 000 ton, varav nara 900 000 utgjordes av bulkfartyg , over 600 000 av oljetankar och nara 300 000 av containerfartyg . ^{[ 3 ]} Ar 2005 var Panama det land med flest fartyg registrerade med 5 005 stycken, men bara 617 av dessa var inhemskt agda. I Sverige fanns 205 fartyg registrerade over den namnda storleken, av dessa var 42 utlandskt agda. 155 fartyg var svenskagda men utlandsregistrerade. ^{[ 4 ]}

Sjofartens historia [ redigera | redigera wikitext ]

Sjofart har funnits i tusentals ar. Forr anvande man rodd - och segelfartyg , senare angfartyg . I dag har de flesta fartyg dieselmotorer .

Sjofarten var den viktigaste formen av transport fram till 1800-talet , da jarnvagar borjade byggas. Sjofarten ar fortfarande den viktigaste fraktformen da ca 95% av varldens exportgods transporteras av fartyg.

Kommersiell sjofart [ redigera | redigera wikitext ]

Skepp kan registreras i nationella eller internationella register. Fartygen kallas handelsflotta. Exempel pa internationella register ar NIS (Norwegian International Ship Register) och DIS (Danish International Ship Register). Ibland registreras skepp i vissa andra register, s.k. bekvamlighetsregister. Man sager att skeppet da seglar under bekvamlighetsflagg , Flag of Convenience (FoC). Begreppet FoC har definierats av Internationella Transportarbetarefederationen .

Icke-kommersiell sjofart [ redigera | redigera wikitext ]

Fartyg ar inte bara transportmedel, de kan ocksa anvandas till forskning (se oceanografi och forskningsfartyg ), bevarande av historiska minnen (se museifartyg ) och nojen (se fritidsbat och batsport ).

Svensk sjofart [ redigera | redigera wikitext ]

Svensk sjofart har genom historien haft stor betydelse for Sveriges historia och handelsforbindelser, inte minst pa grund av det geografiska laget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjofarten som en onation.

Forutom att svenskagda skepp registreras i Sverige kan de aven registreras i andra register. Det ar inte alltid som ett skepp har samma flagga som det land vari skeppet ar registrerat.

Under en stor del av 1900-talet var svensk sjofart varldsledande. An idag finns varldsledande rederier i Sverige, t.ex. inom farjesjofart, biltransportsjofart och inom tanksjofarten.

Sjokrigsvasen [ redigera | redigera wikitext ]

Sjoslag har forekommit under artusenden, till exempel slaget vid Salamis 480 f.Kr. , men nadde en ny dimension efter slaget mellan orlogsfartygen Merrimack och Monitor i Slaget vid Hampton Roads 1862 . Kaptenen pa Merimack kallade innan slaget Monitor for en ostbrada med kupan pa, da han syftade pa storleken och utformningen, eftersom Monitor var platt pa ovansidan sanar som pa kanontornet som stack upp.

Se aven: Orlogsflotta

Katastrofer inom sjofarten [ redigera | redigera wikitext ]

I och med att sa stora kvantiteter av manniskor eller gods transporteras ombord pa varje fartyg, far fartygsolyckor samt situationer dar fartyg beskjutits, torpederats eller minsprangts som resultat av krigshandling ofta valdigt omfattande konsekvenser sett till antalet avlidna, ekonomiska forluster och miljoforstoring .

Ett fartyg som havererat kan behova bargas till sakerhet.

Historiska exempel [ redigera | redigera wikitext ]

• Fartyg som sankts i krig. Har aterfinns de storsta forlusterna, raknat i antalet forlorade manniskoliv.

• • Wilhelm Gustloff , omkring 10 000 omkomna
  • Goya , minst 6 000 omkomna
  • Cap Arcona , mellan 7 000 och 8 000 omkomna
  • Lancastria , mellan 3 500 och 4 000 omkomna
  • General von Steuben , omkring 3 000 omkomna
  • Bismarck , omkring 2 000 omkomna
  • RMS Laconia , 1 613 omkomna

• Fartygsolyckor orsakade av kollisioner.
  • Dona Paz , minst 4 375 omkomna
  • Halifaxexplosionen , 2 000 omkomna
  • Titanic , 1 522 omkomna
  • Star Clippers pasegling av Tjornbron , 8 omkomna
  • Kollisionen mellan Andrea Doria och Stockholm , 51 omkomna

• Fartyg som forlist i hart vader.
  • Le Joola 1863 omkomna
  • Estonia , 852 omkomna
  • Jan Heweliusz , 54 omkomna
  • Finnbirch , 2 omkomna

• Olyckor pa oljeplattformar .
  • Alexander Kielland , 123 omkomna
  • Piper Alpha , 167 omkomna
  • Deepwater Horizon , 11 omkomna

• Olyckor med tankfartyg . Har ar det ofta miljon som blir lidande.
  • Exxon Valdez , inga omkomna.
  • Amoco Cadiz , inga omkomna.
  • Torrey Canyon , inga omkomna.
  • Prestige , inga omkomna.

• Brand ombord pa fartyg.
  • Sultana , omkring 1 700 omkomna
  • General Slocum , 1021 omkomna
  • Scandinavian Star , 158 omkomna

• Ubatskatastrofer
  • Ubaten Kursk , 118 omkomna
  • Ulven , 33 omkomna
• Ovriga olyckor.
  • Regalskeppet Vasa 25 - 50 omkomna

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Akt-for-slag
• Skeppsbyggnad
• segling
• navigation
• fyr
• Knop (knut)
• Knop (distansminuter per timme)
• Hamn
• Fartyg
• Segelfartyg
• Sjoroveri
• Wikimedia Commons har media som ror Sjofart .
  Bilder & media

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]