Helige Sigfrid
Sigfrid i Overgrans kyrka , Uppland .
Biskop, apostel
Fodd	Nagonstans i England
Dod	ca 1045-1050 Vaxjo
Vordas inom	Romersk-katolska kyrkan Ostortodoxa kyrkorna
Helgedom	Vaxjo
Helgondag	15 februari
Attribut	Biskopsdrakt och ett kar med tre huvuden, ibland ett kapell
Skyddshelgon  for	Vaxjo och Sverige

Sigfrid ( Sigfridus ) var en engelsk missionsbiskop som under 1000-talets forsta halft var verksam i Norge och i Sverige. ^{[ 1 ] [ 2 ]} Sigfrids helgondag ar 15 februari ^{[ 3 ]} ( Siffermassa, Seffremass ). Han raknas som Smalands och Vastergotlands apostel . Sankt Sigfrids helgonattribut ar biskopsdrakt och ett kar med tre huvuden. Traditionen ser honom som den forste biskopen av Vaxjo stift . Innan dess var han enligt biskopslangden verksam i Skara. Sin stav lar han pa vandringen till Smaland ha lamnat kvar i Utvangstorp, dar en liten trarest an idag kan visas upp som pilgrimens relik.

Adam av Bremen [ redigera | redigera wikitext ]

De enda nagorlunda samtida upplysningarna om Sigfrid kommer fran den tyske prasten och historikern Adam av Bremen , som pa 1070-talet skrev Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum . Fyra ganger namner han i detta verk en biskop Sigfrid med anknytning till Sverige, och sannolikt handlar det om samma person. ^{[ 4 ]} Enligt Adam hade Olav den helige tagit Sigfrid med sig fran England for att missionera, forst i Norge, sedan i flera svenska landskap (bok II:57). Artalet for Sigfrids forsta verksamhet till 1015 . Enligt bok II:64 var Sigfrid i Bremen vid tiden for biskop Thurgots dod kring 1030 . Enligt III:15 hade en Sigfrid skickat Osmund for utbildning till Bremen. Slutet av Sigfrids verksamhet ligger enligt bok IV:34 i Adams egen tid.

Sigfridslegenden [ redigera | redigera wikitext ]

Traditionen om Sigfrid ar osaker och kommer fran Sigfridslegenden, som skrevs ned forst pa 1200-talet . Enligt denna skulle han ha varit engelsk biskop, ^{[ 5 ]} arkebiskop av York , och skickats till Sverige av den engelske kungen Mildred (som inte verkar ha existerat enligt andra kallor). ^{[ 6 ]}

Enligt legenden kom Sigfrid med sina systersoner Unaman (prast), Sunaman (diakon) och Vinaman (subdiakon) via Danmark till Varend for att missionera. De uppforde efter gudomliga anvisningar en kyrkobyggnad vid stranden av Vaxjosjon . Under tiden da Sigfrid var i Vastergotland for att dopa Olof Skotkonung i Husaby kalla , overfolls och mordades Sigfrids systersoner av en skara varendsbor under ledning av Gunnar Grope . Nar Sigfrid atervande till Varend fann han ett trakar med sina franders avhuggna huvuden flytande pa Vaxjosjon . ^{[ 7 ]} Den nyss dopte kungen tagade in i Varend och tvingade forovarna av morden att betala ett stort skadestand i guld och silver. Sigfrids ville inte ta emot skatterna, utan sag till att kyrkan i stallet fick markegendomarna Hov och Tiutursby. Denna fruktbara markareal mitt i Varend motsvarar omradet mellan Vaxjosjon och Kronoberg vid Helgasjon och blev borjan pa kyrkans markinnehav inom bygden.

Sigfrid som predikade och byggde kyrkor i sodra Sverige dog i Vaxjo dar han ligger begravd. Hans relikskrin forstordes under 1600-talet (se: Vaxjo domkyrka ).

Sigfridslegenden ar en opalitlig kalla eftersom den med hjalp av myten om Sigfrid forsoker framstalla Sveriges da yngsta stift (se vidare: Sveriges stiftshistoria ), grundat i slutet av 1100-talet ^{[ 8 ]} , Vaxjo stift , som Sveriges aldsta. Mot detta kan invandas att det handlar om kristnandet och inte om stiftets grundande. Stiftet och domkyrkan kan snarare ha grundats kring helgonlegenden senare och bada hade Sigfrid som skyddspatron . Uppgiften i Sigfridslegenden om att Olof Skotkonung doptes av Sigfrid vid Kinnekulle ar ocksa tveksam eftersom en annan kalla, Saxo Grammaticus , havdar att det var en annan engelsk missionar, vid namn Bernhard, som dopt kungen.

Helgon [ redigera | redigera wikitext ]

Sankt Sigfrid var ett av de mest kanda och vordade helgonen i det medeltida Sverige. Trots det folkliga namnet har Sigfrid troligen aldrig kanoniserats direkt av paven utan av biskopen (under tidig medeltid var det den lokale biskopens uppgift att helgonforklara och inte pavens, liksom for ovrigt i ortodoxa kyrkan idag). I och med detta ar han ett giltigt helgon i den katolska kyrkan precis som Erik den helige . Enligt en kalla ska han med stor sannolikhet dock ha blivit kanoniserad av paven Hadrianus IV . Det skulle innebara att man har ratt att fira honom med massa och tidegard i hela den katolska kyrkan. Men det pavliga dokumentet har forsvunnit. ^{[ 9 ]}

Andra kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Under Sigfrid lydde enligt senare legender aven missionarerna Sankt Eskil , Sankt Botvid samt David av Munktorp , vilka hade i uppgift att kristna Malarlandskapen . ^{[ kalla behovs ]}

Enligt Vastgotalagens kunga- och biskopslangd, som sannolikt har paverkats av Sigfridslegenden, skulle Sigfrid ha dopt Olof Skotkonung vid Husaby kalla i Vastergotland och ocksa blivit Skara stifts forste biskop. Vastgotalagen ar i detta fall dock minst lika opalitlig som Sigfridslegenden, eftersom den inte overensstammer med kyrkohistorikern Adams av Bremen uppgifter; enligt honom hette Skaras forste biskop Thurgot . Biskoparna i Skara stift fore Thurgot och inklusive honom, som alla namns i Vastgotalagen, kan ha varit biskopar , men deras garning var mest att vara missionarer (missionsbiskopar) over hela Gotaland i ett oroligt land i en brytningstid och de hade verkat i Sverige sedan 900-talet . Vissa historiker har ifragasatt huruvida Sigfrid over huvud taget har existerat. ^{[ kalla behovs ]}

Platser och organisationer uppkallade efter Sankt Sigfrid [ redigera | redigera wikitext ]

• I Svenska kyrkan bar kyrkor i Kalleryds forsamling i Vaxjo stift, i Lidkoping i Skara stift och i Aspudden i Stockholms stift (se Sankt Sigfrids kyrka, Stockholms stift ) hans namn.
• Ar 1856 ombildades Ljungby kapellforsamling i Kalmar stift (nu i Vaxjo stift ) till forsamling med namnet Sankt Sigfrids forsamling ; den fick sitt namn till hans ara. Har finns smaorten Sankt Sigfrid .
• Vaxjo stift kallas ofta Sankt Sigfrids stift.
• I Vaxjo stift finns Sodalitium Sancti Sigfridi som en bonegemenskap av ordenskaraktar.
• 1942 grundades S:t Sigfrids folkhogskola (med S:t Sigfrids kapell) nara Vaxjo. Vid samma tid fick Vaxjo hospital namnet Sankt Sigfrids sjukhus .
• I Goteborg finns trafikknutpunkten Sankt Sigfrids plan .
• En kalla vid Vallsjo g:a kyrka utanfor Savsjo ar namngiven efter S:t Sigfrid och legenden sager att han pa denna plats lat en kalla springa fram ur berget. Framfor kallan aterfinns tva gropar i berget som sags vara marken efter S:t Sigfrids knaskalar.
• En struktur inom Missionsprovinsen kallas Sankt Sigfrids Trosgemenskap .
• Sankt Sigfrids prastseminarium i Stockholms katolska stift for blivande katolska praster.
• Odd Fellow-logen nr 78 S:t Sigfrid i Nassjo.

Seffremass [ redigera | redigera wikitext ]

An idag ar den 15 februari den stora marknadsdagen i Vaxjo. Seffremass ar bland annat kand for sin omfattande palshandel .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Lars-Olof Larsson :  Sigfrid (missionar) i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
• Per Stille, "S:t Sigfrid i legend och historieskrivning." i Vaxjo stift 850 ar. Studier och essaer . Redaktion Lars Alden, Oloph Bexell och Erim Sidenvall. (Vaxjo stiftshistoriska sallskap. - skrifter 25), Artos 2022, sidorna 25?38
• Lena Liepe, "Bilden av S:t Sigfrid genom 800 ar." i Vaxjo stift 850 ar. Studier och essaer . Redaktion Lars Alden, Oloph Bexell och Erim Sidenvall. (Vaxjo stiftshistoriska sallskap. - skrifter 25), Artos 2022, sidorna 39?76.
• Wikimedia Commons har media som ror Sankt Sigfrid .
  Bilder & media