Sergej Solovjov

Sergej Solovjov
	Sergej Solovjov
Fodd	5 maj 1820 ( g.s. ) ; Moskva
Dod	4 oktober 1879 ( g.s. ) (59 ar) ; Moskva
Begravd	Novodevitjekyrkogarden
Medborgare i	Kejsardomet Ryssland
Utbildad vid	historiska och filologiska fakulteten vid Moskvas universitet
Sysselsattning	Historiker , poet , professor , forfattare
Befattning
	Rektor vid Moskvauniversitetet (1871?1877)
Arbetsgivare	Moskvas kejserliga universitet ; Alexanders militarskola
Barn	Vsevolod Solovjov (f. 1849) ; Vladimir Solovjov (f. 1853) ; Michail Solovjov (f. 1862) ; Maria Bezobrasova (f. 1863) ; Poliksena Solovjova (f. 1867)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Se aven sprak- och litteraturvetaren Sergej Vasiljevitj Solovjov .

Sergej Michajlovitj Solovjov (ryska: Сергей Михайлович Соловьёв), fodd 17 maj (gamla stilen: 5 maj) 1820 i Moskva , dod 16 oktober (gamla stilen: 4 oktober) 1879 , var en rysk historiker , far till Vsevolod och Vladimir Solovjov .

Asteroiden 4622 Solovjova ar uppkallad efter honom. ^[
6
]

Solovjov, som var prastson , studerade vid Moskvauniversitetet 1838?1842 for Michail Pogodin och Timofej Granovskij , sedan vid utlandska universitet som informator for en greve Stroganov och blev 1847 filosofie doktor och professor i historia vid Moskvauniversitetet efter de bada historiska avhandlingarna Ob otnosjenijach Novgoroda k velikim knjaziam och Istorija otnosjenij mezjdu russkimi knjaziami Rjurikova doma .

Som universitetets rektor upptradde Solovjov med kraft for den vetenskapliga forskningens frihet och for universitetets autonomi . Ursprungligen tillhorde han det slavofila lagret, men kande sig sedan mer dragen till zapadnikerna ("de vasterlandska"), trots att han alltjamt delade slavofilernas religiosa uppfattning och tro pa det ryska folkets historiska mission samt pa autokrati i forbund med folkets basta krafter.

Solovjovs framsta verk ar Istorija Rossii (29 delar, 1851?1879). I motsats till Nikolaj Karamzins uppfattning av historien som en framstallning av monarkernas handlingar och andringarna i statsformerna sag Solovjov historiens uppgift i att forklara de historiska tilldragelserna, finna deras inre samband och soka grundiden i det ryska folkets liv. Hans arbete, dar ett stort material ar samlat, ar en verkligt nationell historia, som visar gangen av den ryska autokratin och det ryska folkets utveckling fran aldsta tider i politiskt, religiost och kulturellt avseende.

Till Solovjovs bestandande fortjanster raknas sarskilt hans uppdelning av Rysslands historiska perioder, hans betonande av de territoriella inflytandena pa det ryska folkets historia (bland annat etnografi och klimat ), den ryska kolonisationens karaktar, forringandet av det mongoliska okets politiska betydelse, inneborden av Ivan den Forskrackliges kamp med bojarerna och av Peter den storeIs reformer och sambandet mellan perioderna fore och efter Peter den store.

Solovjovs historia (sista upplagan 1897 i sju delar) stracker sig till 1774, men som ett slags komplement utkom Istorija padenija Polsji ("Polens undergang", 1863) och Imperator Aleksandr I. Politika. Diplomatija (1877). Dessutom skrev han tva historiska larobocker, som kom i flera upplagor, utgav i bokform sina forelasningar om Peter den store (1872) och forfattade flera monografier, Pisateli russkoj istorii XVIII v. samt ett par studier i allman historia ( Nabljudenija nad istoritjeskoj zjiznju narodov och Kurs novoj istorii ).

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Solovjev, 1. Sergjej Michailovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Yury Isayev , Chuvash encyclopedia , Chuvash publishing company , 2006, s. 2567, ISBN 978-5-7670-1471-X (Felaktigt ISBN-13-nummer) , las online . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Aleksandr Polovtsov , Nikolaj Tjulkov, Nikolaj Tjetjulin, Vladimir Musselius, Michail Kurdjumov, Fjodor Vitberg, Ivan Kubasov, Sergej Adrianov, Boris Modzalevskij & Jevgenij Sjumigorskij (red.), Русский биографический словарь . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Соловьёв Сергей Михайлович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Irina Rodnjanskaja, Соловьёв , Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, las online . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Соловьёва , Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, las online . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ ”Minor Planet Center 4622 Solovjova” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4622 . Last 3 september 2023 .

[c542b04aa30414665569573e09d92c5769b5b331-1] [ a b ] Yury Isayev , Chuvash encyclopedia , Chuvash publishing company , 2006, s. 2567, ISBN 978-5-7670-1471-X (Felaktigt ISBN-13-nummer) , las online . ^{[kalla fran Wikidata]}

[82968dedefb16c933605eeb7b713ad89247ff337-2] [ a b ] Aleksandr Polovtsov , Nikolaj Tjulkov, Nikolaj Tjetjulin, Vladimir Musselius, Michail Kurdjumov, Fjodor Vitberg, Ivan Kubasov, Sergej Adrianov, Boris Modzalevskij & Jevgenij Sjumigorskij (red.), Русский биографический словарь . ^{[kalla fran Wikidata]}

[addac031df7a85a38db9284609e2ecf6d491b671-3] [ a b ] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Соловьёв Сергей Михайлович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. ^{[kalla fran Wikidata]}

[4c7fd4c7a0c083c94f4a4a934c7da674b62655d5-4] Irina Rodnjanskaja, Соловьёв , Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, las online . ^{[kalla fran Wikidata]}

[f6b135b71f17c3e505e7e584247fb0917bb6600a-5] Соловьёва , Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, las online . ^{[kalla fran Wikidata]}

[6] ”Minor Planet Center 4622 Solovjova” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4622 . Last 3 september 2023 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]