Serenad

For en svensk operett fran 1944 av Lajos Lajtai, se Serenad (operett) . For Serenade to Spring, se Danse mot var .

Serenad betyder ursprungligen en nattlig hyllningssang framford utomhus. Ordet kommer fran italienskans serenata , av sereno; "klar (lugn) natt(himmel)". ^[
1
]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Redan trubadurerna i 1100-talets Occitanien sjong serenader for sitt hjartas dam till ackompanjemang av luta , och serenadtraditionen levde vidare sarskilt i renassansens Italien . Under 1600-talet blev det sed att studenterna i Europas universitetsstader under natten tagade runt och hyllade sina utvalda flickor med serenader. Senare bildades sma instrumentalkorer som kunde hyras for samma andamal, och detta ledde till uppkomsten av en sarskild instrumental musikform, serenata eller cassazione .

Instrumentalmusik [ redigera | redigera wikitext ]

Fran och med 1700-talet betecknar alltsa serenad aven ett rent instrumentalmusikverk i mindre format for orkester. Mozart skrev manga serenader och senare aven bland andra Brahms och Tjajkovskij . I Sverige har under 1900-talet bland andra Wilhelm Stenhammar , Lars-Erik Larsson och Dag Wiren komponerat serenader.

Manskor [ redigera | redigera wikitext ]

Under romantiken skrevs manga serenader for manskor , speciellt i de da enda svenska universitetsstaderna Uppsala och Lund . Dar lever annu bland studenterna traditionen att i manskor, med en eller flera i varje stamma, sjunga serenader for flickorna natten fore studentnationernas Varbal i mitten av maj.

I latinska lander, sarskilt i Spanien , lever en motsvarande tradition bland de manliga studenterna att sjunga serenader. Dar harstammar traditionen anda fran 1200-talet och sanggrupperna kallas "Tunasangare".

Kanda serenader [ redigera | redigera wikitext ]

Instrumentalverk [ redigera | redigera wikitext ]

Serenad nr.10 - Gran Partita ( Mozart , 1781?84)
Eine kleine Nachtmusik (Mozart, 1787)
Serenad nr 1 i D-dur ( Brahms , 1860)
Serenad nr 2 i A-dur ( Brahms , 1860)
Serenad for strakar ( Tjajkovskij , 1880)
Serenad i F-dur ( Wilhelm Stenhammar , 1913)
Serenad for strakorkester ( Lars-Erik Larsson , 1936)
Serenad for strakorkester ( Dag Wiren , 1937)

Manskorsanger [ redigera | redigera wikitext ]

Svardssang - ("Vacksang", sjungs direkt fore serenadprogrammet)
Till Osterland vill jag fara
Kristallen den fina
Kom du ljuva hjartevan
I manans skimmer ( Over nejdens skonhet glimmar )
Stjarnorna tindra re'n
Slumra hulda vid min sang - ("Slummersang", sjungs som sista sang)
Gute Nacht ( Warum bist du so ferne? ) - ("Slummersang", sjungs som sista sang)

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Serenad i Nationalencyklopedins natupplaga.
Serenad i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Sohlmans musiklexikon (1979)
Jonsson, Leif (1990). Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsang utovad som offentlig samhallskonst . Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 8359078 . ISBN 91-554-2562-3
Tunagrupper - engelsksprakiga Wikipedia