Semitiska sprak ar en grupp sprak som talas av drygt 467 miljoner manniskor i stora delar av Mellanostern , Nordafrika och Ostafrika . De tillhor de afroasiatiska spraken .

Den semitiska sprakgruppen ar valdigt omfattande och delas in i flera inriktningar samt en mangd olika subgrupper och undergrupper. Dessa ar

• Centralsemitiska sprak (57 sprak), arabiska sprak, hebreiska, etc.
• Nordostsemitiska sprak (12 sprak), arameiska, etc.
• Nordvastsemitiska sprak (2 sprak), turoyo, etc.
• Ostsemitiska sprak (17 sprak)
• Sydsemitiska sprak (endast i Ostafrika) (21 sprak) ^{[ 1 ]}

Semitiska sprak var bland de forsta som fick skriftsprak . Akkadiskan finns i skrift fran mitten av 2000-talet f.Kr.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Den semitiska sprakfamiljen ar en medlem av den storre afroasiatiska sprakfamiljen , vars ovriga fem eller fler grenar alla hor hemma i Afrika. Till stor del av denna anledning tros i allmanhet forfaderna till dem som talade ursemitiska ha kommit till Mellanostern fran Afrika omkring det sena neolitikum ^{[ 2 ] [ 3 ]} , fastan andra forskare havdar att de afroasiatiska spraken har sitt ursprung i Mellanostern och att den semitiska grenen var den enda som blev kvar dar. ^{[ 4 ]}

Ursemitiskan anses hur som helst ha natt Arabiska halvon ungefar vid 3000-talet f.Kr. . Darifran spreds semitiska dottersprak. Nar de skriftliga kallorna forst upptrader i mitten av 2000-talet f.Kr. anlande de semitisktalande akkaderna och amoriterna i Mesopotamien fran oknarna i vaster, och fanns troligen redan pa orter som Ebla i Syrien .

Andra artusendet f.Kr. [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan av 1000-talet f.Kr. dominerade ostsemitiska sprak i Mesopotamien, medan vastsemitiska sprak troligen talades fran Syrien till Jemen , aven om fornsydarabiska av de flesta anses vara sydsemitiskt och det finns fa data. Akkadiska hade blivit det dominerande skriftspraket i Bordiga halvmanen , och skrevs med kilskrift som hade overtagits fran sumererna , medan den sparsamt belagda eblaitiskan forsvann med staden Ebla, och amoritiskan endast ar belagd i egennamn.

For 1000-talet finns nagot mer data tillgangligt, tack vare spridningen av alfabetet , som forst uppfanns for semitiska sprak. Protokanaaneiska texter fran omkring 1500 f.Kr. ar de forsta obestridda belaggen av ett vastsemitiskt sprak. Dessa foljs av de mycket mer omfangsrika ugaritiska skrivtavlorna fran norra Syrien fran omkring 1300 f.Kr.. Akkadiskan fortsatte att blomstra, och uppdelades i babylonska och assyriska dialekter.

Forsta artusendet f.Kr. [ redigera | redigera wikitext ]

Under 0000-talet f.Kr. spreds alfabetet mycket langre och ger oss en bild av inte bara kanaaneiskan , utan ocksa arameiskan , fornsydarabiskan och tidig ge'ez . Under denna period tycks kasusbojningen , som fortfarande var livskraftig i ugaritiskan, ha borjat forsvinna i nordvastsemitiska sprak. Feniciska kolonier spred sitt kanaaneiska sprak over en stor del av Medelhavsomradet, och dess nara slakting hebreiskan blev viktigt som religiost skriftsprak. Arameiskan blev dock lingua franca i Bordiga halvmanen, och drev undan akkadiska, hebreiska, feniciska och flera andra sprak (hebreiskan anvandes dock fortsatt som liturgiskt sprak ), och utvecklade en omfattande litteratur. Ge'ez-texter med borjan under denna tid ger de forsta direkta belaggen for Etiopiens semitiska sprak.

Efter var tiderakning [ redigera | redigera wikitext ]

Arameiskan blev ett viktigt skriftsprak inom tidig kristendom under 200- till 400-talen.

Nar islam framtradde blev det ett hart slag mot arameiskans vidare spridning, da de arabiska erovringarna gjorde ett annat semitiskt sprak, arabiskan , till officiellt sprak i ett imperium som strackte sig fran Spanien till Centralasien .

Nutida situation [ redigera | redigera wikitext ]

Arabiska talas idag som modersmal av majoritetsbefolkningar fran Mauretanien till Oman och fran Irak till Sudan . Som Koranens sprak och ett lingua franca studeras det i stora delar av den muslimska varlden . Dess talade form har splittrats i ett antal dialekter, av vilka vissa inte ar omsesidigt forstaeliga. De forenas av ett gemensamt skriftsprak.

Trots arabiskans dominans i Mellanostern finns fortfarande andra semitiska sprak dar. Hebreiskan, som lange var utdod forutom inom judisk liturgi, aterupplivades vid slutet av 1800-talet av den judiske sprakforskaren Eliezer Ben-Yehuda , och har blivit huvudspraket i Israel . Flera sma etniska grupper, sarskilt assyrier/syrianer , talar fortfarande arameiska i bergen i norra Irak, ostra Turkiet , nordvastra Iran och Syrien . En avkomling till fornarameiska, syriska, anvands som liturgiskt sprak av manga irakiska kristna. I Jemen och Oman talas "moderna sydarabiska sprak " sasom soqotri av nagra fa stammar. Dessa sprak skiljer sig mycket bade fran arabiska och fran spraken i de gamla sydarabiska inskrifterna.

Etiopien och Eritrea har ett betydande antal sydsemitiska sprak, av vilka amhariska och tigrinja i Etiopien samt tigre och tigrinja i Eritrea ar de mest talade. Amhariska och tigrinja ar officiella sprak i Etiopien respektive Eritrea. Tigre, som talas i norra och centrala Eritrea samt delar av ostra Sudan, har over en miljon talare. Ett antal guragesprak finns i bergstrakterna i centrala sodra Etiopien. Harari talas endast i staden Harar . Geez ar fortfarande liturgiskt sprak for kristna i Etiopien och Eritrea.

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

De semitiska spraken har ett antal gemensamma grammatiska drag.

Ordfoljd [ redigera | redigera wikitext ]

Den rekonstruerade grundlaggande ordfoljden i ursemitiskan ar verb subjekt objekt (VSO) och substantiv ? adjektiv. I klassisk och modern standardarabiska ar detta fortfarande den dominerande ordningen: ra'? muħammadun far?dan. (Muhammad sag Farid.) I de flesta moderna semitiska sprak har dock VSO-ordfoljden lamnat plats at typologiskt vanligare foljder (till exempel SVO ). Detta har skett i manga moderna arabiska dialekter och i hebreiska. Moderna etiopiska semitiska sprak har ordfoljden SOV och adjektiv ? substantiv, troligen pa grund av kushitiskt inflytande. Det aldsta belagda etiopiska semitiska spraket, geez , hade dock ordfoljden VSO och substantiv - adjektiv ^{[ 5 ]} .

Kasus hos substantiv och adjektiv [ redigera | redigera wikitext ]

Det ursemitiska trekasussystemet ( nominativ , ackusativ och genitiv ) med skiljaktiga vokalandelser (-u, -a -i), som ar fullt bevarat i koranarabiska, akkadiska och ugaritiska, har forsvunnit overallt i talade semitiska sprak, fastan modern standardarabiska behaller sadana kasusandelser i litterara och massmediala sammanhang. En ackusativandelse -n har bevarats i etiopisk semitiska. Dessutom hade semitiska substantiv och adjektiv kategorin status, dar obestamd status uttrycks med nunation .

Numerus hos substantiv [ redigera | redigera wikitext ]

Semitiska sprak hade ursprungligen tre grammatiska numerus : singular , dualis och plural . Dualis anvands fortfarande i nutida arabiska dialekter och i maltesiskan .

Verbaspekt och tempus [ redigera | redigera wikitext ]

Verbets aspektsystem skiljer sig avsevart mellan vast- och ostsemitiska; akkadiskan har bevarat ett antal drag som allmant hanfors till afroasiatiskan, sasom att imperfekt uttrycks genom geminering , medan en stativform , som fortfarande anvandes i akkadiskan, blev ett nytt perfekt i vastsemitiskan. Protovastsemitiska beholl tva huvudsakliga verbaspekter: perfekt for avslutad handling (med pronominala suffix ) och imperfekt for oavslutad handling (med pronominala prefix och suffix).

Morfologi: trebokstavsrotter [ redigera | redigera wikitext ]

Alla semitiska sprak uppvisar ett unikt monster av stammar som bestar av konsonantrotter som normalt bestar av tre konsonanter . Fran dessa rotter bildas substantiv, adjektiv och verb med hjalp av prefix, suffix eller infix .

Exempelvis ger roten K-T-B, "skriva", pa arabiska:

kataba ??? betyder "han skrev"

kutiba ??? betyder "det skrevs" maskulinum

kutibat ???? betyder "det skrevs" femininum

kit?b ???? betyder "bok"

kutub ??? betyder "bocker"

kutayyib ???? betyder "hafte" diminutiv

kit?ba ????? betyder "skrift"

k?tib ???? betyder "forfattare" maskulinum

k?tiba ????? betyder "forfattare" femininum

kutt?b ???? betyder "forfattare" plural

kataba ???? betyder "forfattare" plural

maktab ???? betyder "skrivbord/kontor"

maktaba ????? betyder "bibliotek"

makt?b ????? betyder "skriven"

Semitiska sprak i storleksordning [ redigera | redigera wikitext ]

Totalt talas semitiska sprak av ca 500 miljoner manniskor.

Centralsemitiska sprak (57 sprak)

• Arabiska (463 miljoner talare)
  • Maltesiska (330 000 talare)

Nordsemitiska sprak , ostsemitiska sprak, vastsemitiska sprak

• Arameiska ( syriska )
  • Turoyo
  • Nyostsyriska (urmiska)
• Hebreiska (7 miljoner talare)
• Sydarabiska sprak
  • Mehri , jibbali och soqotri (tillsammans ca 50 000 talare)
• Utdoda semitiska sprak
  • till exempel akkadiska (forntida assyriska och babyloniska), eblaitiska , amoritiska , ugaritiska , feniciska (forna Libanon ) och sabeiska .

Sydsemitiska sprak (enbart ostafrikanska sprak, 21 sprak)

• Amhariska (26 miljoner talare)
• Tigrinja (10 miljoner talare)
• Guragesprak (700 000 talare)
• Tigre (200 000 talare)
• Harari (15 000 talare) ^{[ 1 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Semiter

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Professuren i semitiska sprak 400 ar ? dess forhistoria och forsta tre arhundraden Fil mag Hakan Malmberg, Uppsala Universitet.

v   ?   r Sprakfamiljer Afrika Afroasiatiska  · Niger-Kongosprak  · Khoisansprak  · Nilo-sahariska Amerika Algiska  · Irokesiska  · Na-dene  · Eskimaisk-aleutiska  · Sioux-catawbiska  · Uto-aztekiska . Isolat: Purepecha (isolatsprak) Eurasien Afroasiatiska  · Austronesiska  · Dravidiska  · Indoeuropeiska  · Kaukasiska  · Manchu-tungussprak  · Mongolsprak  · Sinotibetanska  · Tai-kadaisprak  · Turksprak  · Uraliska . Isolat: Baskiska  · Burushaski  · Elamitiska  · Japanska  · Koreanska  · Sumeriska Oceanien Australiska  · Austronesiska . Se aven: Papuanska sprak Se aven Konstgjort sprak ( Plansprak  · Internationellt hjalpsprak  · Artistiskt sprak )  · Isolatsprak  · Teckensprak Systematisk lista over sprak  · Lista over sprak  · Varldens storsta sprak efter antal talare  · Lista over utrotningshotade sprak