Scandinavian Airlines

Flygfakta
Callsign	SCANDINAVIAN
IATA	SK
ICAO	SAS
Baser	Kopenhamn Oslo Stockholm Arlanda
Fokusstader	Bergen Goteborg Stavanger Tromsø Trondheim
Bonusprogram	EuroBonus
Flygplatslounge	SAS Lounge & SAS Gold Lounge
Allians	Star Alliance
Flottstorlek	95 (130 inkl. dotterbolag) (september 2023) [ 1 ]
Destinationer	118 (maj 2023) [ 2 ]
Foretagsfakta
Huvudkontor	Solna
Nyckelpersoner	Anko van der Werff (VD)
Historia
Grundat	1 augusti 1946
Struktur
Moderbolag	SAS Group
Dotterbolag	SAS Connect SAS Link
Ovrigt
Foretagsslogan	Journeys That Matter [ 3 ]
Webbplats	sas.se

SAS AB (tidigare Scandinavian Airlines och Scandinavian Airlines System ) ar ett flygbolag baserat i de tre skandinaviska landerna Danmark, Norge och Sverige. SAS AB ar koncernens moderbolag och har som storsta aktieagare svenska staten (21,8 %) ^{[ 4 ]} och danska staten (21,8 %) ^{[ 5 ]} . Det bildades genom en sammanslagning av flera flygbolag fran Sverige , Norge och Danmark . (Se aven SAS Group .)

SAS redovisar enligt brutet rakenskapsar, fran november till oktober. Under perioden november 2015 till oktober 2016 transporterade SAS over 29,4 miljoner passagerare och genomforde i snitt 1000 flygningar per dygn, vilket gor SAS till Skandinaviens storsta flygbolag. ^{[ 6 ]}

Koncernens verksamhet bestar av inrikes, europeisk samt interkontinental trafik. SAS har baser i fem skandinaviska stader: Stockholm , Kopenhamn , Oslo , Stavanger och Trondheim . Interkontinental trafik utgar fran Stockholm, Oslo och Kopenhamn. Viss trafik sker genom dotterbolagen SAS Connect och SAS Link .

Koncernens huvudkontor finns sedan 2014 i Frosundavik, Solna.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Andra varldskriget innebar stora begransningar for den civila luftfarten. I de ockuperade landerna Danmark och Norge lag den privata flygverksamheten nere. I Sverige forsokte AB Aerotransport (ABA) att uppratthalla sin verksamhet, men med stora svarigheter och kom att forstatligas. Ar 1943 startade Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) for framtida utrikestrafik genom initiativ av broderna Jacob och Marcus Wallenberg. SILA bestallde tio flygplan av typen DC-4. Redan 1945 kunde den forsta flygningen till New York genomforas med en modifierad Boeing B-17.

1946-1959: Ett skandinaviskt flygmonopol formas [ redigera | redigera wikitext ]

SAS bildades den 1 augusti 1946 som ett gemensamt konsortium dar grunden utgjordes av norska DNL , danska DDL och svenska Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Samma ar skedde den forsta flygningen med Douglas DC-4 . Dan Viking hette den DC-4 med vilken SAS gjorde sin forsta flygning over Atlanten , fran Stockholm via Kastrups flygplats i Kopenhamn , Prestwick och Gander i Newfoundland till New York LaGuardia Airport . Resan tog ett drygt dygn.

Konsortieavtalet gallde enbart interkontinental trafik pa Nord - och Sydamerika , dar de tre bolagen skulle samverka under det samlande namnet Scandinavian Airlines System. Pa de europeiska linjerna forekom inte nagon motsvarande samordning, utan pa de stora destinationerna var DDL, DNL och det vid denna tid fran SAS helt fristaende ABA representerade med forsaljningskontor i inbordes konkurrens, (visserligen utgaende fran var sin flygplats). Inrikestrafiken i respektive land fortsatte ocksa under de egna bolagen DNL, DDL och ABA. Alla tre hade dessutom planer pa att oppna egna linjer till Asien och Afrika .

Den 14 maj 1948 overfordes SILA:s verksamhet och engagemang i SAS till ABA och SILA blev holdingbolag for den darmed uppkomna privata agarandelen av ABA. ABA ingick darefter ett nytt avtal med DDL och DNL om samordnad trafik pa Europa fran den 1 juli 1948. Dock motsatte sig ABA-personalen och dess fackforeningar sammanslagningen, vilket ledde till en fyra och en halv manader lang strejk innan verksamheten kunde starta. Nu var all internationell flygtrafik som utgick fran Skandinavien inordnad i gemensamma konsortier, forutom trafiken som bedrevs av det 1946 bildade bolaget Braathens S.A.F.E. For de statliga bolagens vidkommande existerade dock fem olika organisationer parallellt: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Detta framjade inte den onskade kostnadseffektiviteten.

Nar Braathens blivit forbjudna att bedriva utrikeslinjer och hanvisade till norsk inrikestrafik fick SAS i februari 1951 monopol pa internationell flygtrafik utgaende fran Skandinavien. Samtidigt skedde en total sammanslagning av de i SAS ingaende nationella bolagens trafik genom ett nytt konsortium. Saledes upphorde DDL, DNL och ABA att bedriva sjalvstandig flygtrafik. Konsortiet stipulerade sin egen bolagsform genom avtalet mellan staterna och har annu bolagsformen "okand" i bolagsverkets register. Sate for konsortiet blev inledningsvis ABA:s gamla huvudkontor vid Stockholm-Bromma flygplats .

Tidningsflyg [ redigera | redigera wikitext ]

1950 hade bland annat stockholmstidningarna, for att distribuera tidningar , startat bolaget Aero Scandia , sedermera Airtaco. Tillsammans med SAS bildade man den 2 april 1957 det gemensamma aktiebolaget Linjeflyg for inrikesflygningar i Sverige med saval passagerare som gods.

Nordpolsflygningar [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1950-talet oppnade SAS manga langlinjer och blev dessutom forst med att flyga over Nordpolen med linjen Kopenhamn? Los Angeles . Linjen gick egentligen inte riktigt via Nordpolen utan via Gronland och norra Kanada , nara den magnetiska nordpolen . ^{[ 7 ]}

Den 24 maj 1954 gjordes forsta provflygningen mellan Bodø och Fairbanks over Nordpolen och blev ocksa den forsta med ett kommersiellt flygbolag. Flygningen gjordes med en DC-6 B med gyrokompass . Senare anvandes DC-7 . Flygningen skedde i huvudsak pa 8 000 fots hojd (2 400 m) av bransleekonomiska skal. Over bergen i Alaska gick man pa 12 000 fot (3 600 m). Flygningen fortsatte darefter via Shemya pa Aleuterna till Tokyo . Pa hemvagen utan passagerare tog man med kameror och kikare i lastrummet. Den forsta flygningen foljdes efter ytterligare nagon testflygning pa charter av bland annat av medicinsk personal till Tokyo for Koreakriget . Over 400 deltagare i Svenska olympiagruppen flogs ocksa pa charter via Nordpolen till Melbourne 1956 ^{[ 8 ]} .

1959-1979: Jetflyg, guldalder och oljekris [ redigera | redigera wikitext ]

Kort fore jetalderns intrade kopte SAS ett stort antal propellerdrivna DC-7:or , vilket holl pa att ruinera bolaget p.g.a. manga tekniska fel pa motorerna. For att senare kompensera detta anskaffades bl.a. DC-8:or med kort varsel och redan 1959 levererades det forsta jetflygplanet, det franska flygplanet Sud Aviation Caravelle III . SAS var forsta flygbolag att anvanda detta flygplan, till och med fore franska Air France .

SAS satte 1960 in ett av varldens mest anvanda langdistansflygplan Douglas DC-8 i trafik. Douglas DC-8 introducerades under aret pa linjen till New York den 1 maj, Los Angeles den 3 juni och Tokyo den 11 oktober. Introduktionen av DC-8:an innebar ocksa att SAS flyttade sin interkontinentala trafik fran Stockholm till Arlanda . Tva ar senare 1962 invigs Arlanda officiellt och all utrikestrafik flyttar dit. I Kopenhamn oppnade SAS sitt forsta hotell, SAS Royal . 1964 oppnades aven en linje till Chicago . DC-9-41 anskaffades, ett kort- och medeldistansflygplan som kom att anvandas flitigt av SAS fram till 2002. Aven linjen till Tokyo trafikerades over Nordpolen dar planen mellanlandade i Anchorage i Alaska . Efter att Sovjetunionen till slut givit sitt tillstand till overflygning av Sibirien kunde linjen trafikeras utan avbrott. Det thailandska flygbolaget Thai Airways International startades som ett samriskforetag mellan SAS och den thailandska staten dar SAS agarandel blev 30 procent. Den 4 november 1976 blev SAS forst i varlden med DC-8-62 , ett plan med en extremt lang rackvidd. Den nya flygvagen som oppnades kallades "Trans-Asien Express" mellan Kopenhamn och Sydostasien .

Under 1970-talet inleddes aven leveranserna av Boeing 747-200 , ett nagot tveksamt kop mot bakgrund av bolagets trafikunderlag. Konkurrensskal har ofta forts fram som avgorande vid valet av plan. 1974 anskaffades flygplanet DC-10 av Douglas Aircraft Corp . 1977 kopte SAS sitt forsta flygplan fran den europeiska tillverkaren Airbus i form av modellen Airbus A300 . Flygplanet kom att anvandas for medeldistansflygningar som Kopenhamn ? London och Stockholm ? London , samt trafik till Mellanostern. Aren 1965?1975 betecknas som SAS guldalder, med trafik till alla kontinenter utom Oceanien . Alla kurvor pekade lange uppat, men i slutet av 70-talet var guldaldern definitivt over. Bolaget hade forkopt sig med for stora flygplan och ett alltfor omfattande trafiknat med besattningar utstationerade under langa perioder runt om i varlden, samtidigt som den globala nedgangen i ekonomin minskade efterfragan. Oljekrisen med hojda flygbranslepriser okade kostnaderna, sarskilt for langlinjerna.

1980-tal: Nystart och avreglering i antagande [ redigera | redigera wikitext ]

Jan Carlzon utnamndes 1981 till VD for SAS-koncernen. Med Carlzon vid rodret fick bolaget en kundtillvand och innovativ ledare som fokuserade pa affarsresenarens behov, bland annat avskaffades forsta klass och istallet infordes business class (Euro-class). I januari 1984 utses SAS till "Airline of the Year" for aret 1983 av tidningen Air Transport World. En svavare satts in pa trafiken mellan Kopenhamn och Malmo . En ny strategi som inte lika starkt fokuserade pa Kastrup som nav infordes och de tre nationella marknaderna behandlades mer jambordigt. Detta innebar ocksa att SAS till fullo kunde utnyttja den konkurrensfordel som monopolet pa direktflygningar ut fran Skandinavien fortfarande innebar.

I Sverige vaxte aven inrikesmarknaden mycket starkt under 80-talet och mot slutet av decenniet var SAS/Linjeflygs nav pa Arlanda koncernens storsta bas. 1984 startades en avdelning inom SAS benamnd SAS Commuter Operations Department, avsedd for matarflygningar i Danmark och Norge med Fokker F-27 . 1988 ombildades verksamheten till ett separat bolag, SAS Commuter , med Fokker 50 . Trafiken med Boeing 747-200 avvecklades, och 1988 bestallde SAS nio stycken Boeing 767-300ER (kom totalt att uppga till 13 stycken). Tva Boeing 767-200 anskaffades for att betjana tunna och langa linjer, sasom till Rio de Janeiro och Singapore . Planen var aldrig lonsamma och avyttrades efter kort tid. 61 stycken McDonnell Douglas MD-8X av varianterna 81/82/83/87 bestalldes samma ar. Boeing 767-300ER ansags vara perfekt for SAS da nonstopflygningar kunde inforas, och man slapp mellanlandningar inom Skandinavien fore de langa resorna ut i varlden. Tidigare hade rutter som Stockholm?Goteborg/Bergen?New York, eller Kopenhamn?Goteborg/Oslo?Chicago kravts for att fylla planen.

SAS kopte 1989 en andel pa 18,4 procent av Continental Airlines moderbolag Texas Air Corporation och upprattade ett samarbete som medforde att resenarer med SAS nya mindre 767:or som gick direkt till New York fran saval Kopenhamn, Oslo och Stockholm kunde na de flesta orter i USA med endast ett byte. Harvid lamnade SAS JFK och borjade att flyga till Continentals bas i Newark . SAS engagerade sig i Spanair , och kopte aven delar av Air Greenland . Den 28 september tecknades ett samarbetsavtal, European Quality Alliance (EQA), med Swissair , Finnair och Austrian Airlines . EQA startade sin verksamhet den 25 mars 1990. SAS blev aven under aret forsta vasterlandska flygbolag som borjade operera i Baltikum .

I mitten av 1980-talet bildades Transwede som i borjan av 1989 ansokte om trafiktillstand for inrikestrafik. Flera andra ansokningar fran nya bolag och en global avregleringstrend medforde att regeringen tillsatte en statlig utredning. Utredningen foreslog en partiell avreglering dar endast linjer med mer an 300 000 arspassagerare skall tillatas for konkurrerande bolag. Den socialdemokratiska regeringen avslog dock detta, men oppnade for att SAS och Linjeflyg skulle konkurrera, varfor SAS andel av Linjeflyg saldes med hembudsratt till Bilspedition. Bara manader senare befann sig Sverige i djup kris och 1992 ville Bilspedition salja Linjeflyg, som till 100 procent overgick i SAS ago den 1 januari 1993. Den nu borgerliga regeringen genomforde samtidigt en formell avreglering av hela den svenska inrikesmarknaden, vilken oppnades for alla svenska bolag, som uppfyller sakerhetskraven, den forsta juli 1992. De facto ar dock SAS dominerande stallning starkare an nagonsin i och med det totala overtagandet av Linjeflyg.

1990-tal: SAS som en marknadsaktor [ redigera | redigera wikitext ]

Avregleringen av flygmarknaden fortsatte i hela Europa och vid mitten av 1990-talet radde fri etableringsratt for alla bolag fran EU/EES lander for flygtrafik inom omradet. For linjer till lander utanfor EU/EES har avregleringen dock gatt trogare och det ar forst pa senare ar som avtal mellan till exempel EU och USA har traffats om fri etableringsratt for linjer mellan respektive omrade. For SAS, numer ganska ringa internationella linjenat, ar det dock i praktiken framst linjerna till Ryssland och Japan som skyddas av ensamratt. I Rysslands fall galler att det bara far finnas en aktor fran respektive land pa respektive linje, vilket medfor att ingen annan skandinavisk aktor an SAS far flyga pa linjerna Stockholm-Moskva/S:t Petersburg respektive Kopenhamn-Moskva/S:t Petersburg. I fallet med Japan galler sarskilt att endast sju veckoflygningar ar tillatna till Tokyo fran Skandinavien oavsett utgangsort. SAS disponerar samtliga avgangar och har sedan slutet av 1990-talet valt att lata alla utga fran Kopenhamn. Under 2010 okades dock antalet tillatna avgangar till tio.

Bonus- och lojalitetsprogrammet Eurobonus infordes 1992. Samma ar oppnades en nonstop-linje mellan Kopenhamn och Hongkong och en linje mellan Kopenhamn och St Petersburg . I augusti 1994 lades linjen till Los Angeles ned efter 40 ar. Den 3 oktober 1994 oppnades en linje till Osaka . SAS International Hotels ingick en allians med hotellkedjan Radisson Hotels under namnet Radisson SAS Hotels Worldwide .

En av de forsta nya oberoende aktorerna som dok upp pa den svenska inrikesmarknaden var Skyways . 1998 traffades emellertid ett samarbetsavtal med SAS som ocksa kopte 25 procent av bolaget.

SAS bestallde 1995 41 stycken Boeing 737-600 med mojlighet att omvandla ordern till annan modell i Boeing 737NG -serien.

Under 1990-talet kopte SAS en 40-procentig andel i British Midland som senare saldes till Lufthansa i tva steg. Agarandelen i Continental saldes.

1997 bildade SAS, United Airlines , Air Canada , Lufthansa och Thai Airways samarbetsprojektet Star Alliance . 1998 inleddes ett nytt formsprak for bolaget genom ny flygplansmalning, nya uniformer, ny logotyp och i marknadsforingen blir SAS till Scandinavian Airlines , utan ordet system for att mildra associationerna till det tidigare monopolet. Nya flygplan, Boeing 737-600 , introducerades och Oslos nya flygplats Gardermoen oppnades.

I slutet av 90-talet fattade SAS dock beslut om att aterga till den aldre strategin med ett nav i Kopenhamn trots att marknaden nu var avreglerad och att Kopenhamn saval saknar storre lokalt upptagningsomrade som naturlig navfunktion for inrikestrafik. En bidragande orsak ar att SAS hoga kostnadsniva inte gor det mojligt att utfora en konkurrenskraftig produktion med de relativt sma 767:orna. Under nastkommande artionde skulle denna strategi, liksom oformagan att i detta skede pa allvar banta kostnaderna visa sig odesdiger. Kostnaderna bestar i hog grad av hoga besattningsloner som ar svara att sanka. Anstallda och deras fack motsatter sig lonesankningar. Nya flygbolag dyker upp som kan anstalla personal till nya marknadsvillkor.

1999 valde SAS Airbus A340-300 och Airbus A330-300 som ersattning for Boeing 767-300ER , istallet for Boeings konkurrerande 777-200/200ER .

2000-tal: Prispress [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2000 sattes DeHavilland Dash 8-Q400 in i trafik hos SAS Commuter som ersattning for aldrande Fokker 50 . SAS bestallde Airbus A321-200 for anvandning pa huvudstadstriangeln samt till storre europeiska destinationer som London , Paris och Frankfurt am Main .

Den 6 juli 2001 noterades SAS AB pa borserna i Sverige, Danmark och Norge och de tidigare bolagen SAS Sverige AB, SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA avnoterades. Aktierna i de tidigare bolagen inlostes mot nya aktier i SAS AB och bolagen blev helagda dotterbolag till SAS AB. ^{[ 9 ]}

2001 forbjod den svenska marknadsdomstolen vid vite om 50 miljoner kronor SAS att anvanda sitt bonusprogram pa inrikeslinjer med begynnande konkurrens pa grund av bolagets dominerande stallning. Samma ar ersatte Jørgen Lindegaard Jan Stenberg som VD, och blev darmed forste dansk som koncernchef. Huvuduppgiften var att implementera den nya expansionsstrategin med Kopenhamn som nav. Men marknaden var pa nedgang och den 11 september 2001 intraffade terrorattackerna som fick hela flygmarknaden att kollapsa.

SAS dotterbolag Spanair forsattes i rekonstruktion och sedan huvuddelen av de spanska delagarna losts ut uppgick SAS agarandel till cirka 95 procent. SAS kunde inte ta emot bestallda flygplan fran Airbus och Boeing och flygplanstillverkarna tvingades ga med pa uppskjutna leveranser. Delar av Airbusordern omvandlades senare till det mindre A319-100 . Uteliggande optioner for flygplansinkop till expansionsstrategin makulerades och langdistansflottan stannade vid elva flygplan.

Den kraftiga nedgangen i marknaden medforde aven att norska myndigheter nu tillat SAS att ta over konkurrenten Braathens , vilket man tidigare motsatt sig. Detta ledde till omfattande negativ kritik mot SAS i Norge och som en foljd av den pafoljande dominansen infordes i Norge liksom i Sverige forbud mot Frequent Flyer-program sasom Eurobonus pa inrikesmarknaden.

SAS forsokte spara kostnader genom att dra in direktlinjer och reducera frekvenser fran Stockholm och Oslo for att fora trafiken via Kopenhamn. Pa den avreglerade marknaden fungerade emellertid inte strategin utan flera nya aktorer tar istallet snabbt over de lamnade linjerna. Har kan sarskilt namnas det irlandska lagprisbolaget Ryanairs expansion fran Stockholm-Skavsta flygplats . Aven pa de svenska och norska inrikesmarknaderna sag flera nya aktorer mojligheter att plocka marknadsandelar fran ett sargat SAS. Sa smaningom skulle det norska Norwegian , som tidigare samarbetat med Braathens, bli den mest framgangsrika. Lagre priser ar avgorande konkurrensfaktorer. Pa langdistansmarknaden till Asien expanderade Finnair kraftigt och tog marknadsandelar fran SAS da man for betydande delar av SAS hemmamarknad blivit det snabbaste alternativet till Asien sedan SAS koncentrerat sin trafik till Kopenhamn.

SAS ekonomi fortsatte att forsamras 2002-2003. Mycket personal sades upp, och som ett forsok att utmana lagprisflyget bildade SAS lagkostnadskonceptet Snowflake som flog till turistorter. Trots att Snowflake anvande plan som annars hade statt parkerade hade man med sina hoga besattningsloner svart att konkurrera pa turistmarknaden och detta lades ned. 2004 genomfordes forandringar av konceptet, bland annat delades flygplanen upp i tre priskategorier/ombordklasser:

• Economy
• Economy Extra (Economy Flex pa inrikesflygningar), for att mota kundforetagens onskemal om flexibla ekonomiklassbiljetter.
• Business

I syfte att komma tillratta med den snariga och kostsamma verksamhetsstrukturen inleddes projektet "Turnaround 2005". Projektet ledde bland annat till att SAS "renationaliserades" genom att bolagen SAS Braathens , SAS Danmark , SAS International och SAS Sverige bildades. De respektive bolagen fick eget ansvar for trafiken och flygplanen delades upp sinsemellan bolagen efter behov. Strategin kan anses ha varit lyckad, om an med vissa problem. Jørgen Lindegaard tog krafttag i riktning mot ett mer kundorienterat foretag och de regelbundna strejkerna borjade upphora infor hotet om konkurs. Jørgen Lindegaard lyckades dock varken fa personalen med sig eller att fa den att inse situationens allvar till fullo. Under 2007 hade tva omfattande strejker drabbat bolaget. Tva personer i ledningen, danske Vagn Sørensen och svenska Marie Ehrling , som varit involverade i att orsaka den situation bolaget hamnat i, fick under Jørgen Lindegaards ledning lamna bolaget.

2007 omvandlades SAS Braathens till SAS Norge och en konsolidering av koncernen under ledning av den nye VD Mats Jansson kunde skonjas. I juli 2007 kopte SAS resten av Spanair for att lattare kunna salja av hela bolaget. Andelen av Spanair kom inte att saljas under 2008 som var tankt eftersom SAS inte fick det pris man begarde. Istallet tvingades SAS att skanka bort drygt 80 procent av Spanair liksom hela agarandelen av Air Baltic till nya finansiarer under varen 2009 da SAS saknade kapital att driva de da krisdrabbade bolagen vidare.

I maj 2008 bedomde SAS att man tappat sa stora marknadsandelar att den dominerande stallningen pa den svenska inrikesmarknaden, som gallde vid marknadsdomstolens beslut, inte langre var aktuell och begarde av konkurrensverket att domen skulle upphavas. Konkurrensverket gick pa SAS linje och beslot i januari 2009 att domen fran 2001 inte omfattade ett eventuellt aterforande av bonusprogram. Daremot gjorde man ingen egen forhandsbedomning av vad som kravs for att ett nytt bonusprogram skall folja lagen. SAS avslutade bonuspoangssamarbetet med sina inrikespartner och meddelade samtidigt att agarandelen av Skyways skulle saljas. SAS aterstaende marknadsandel av svensk inrikestrafik var cirka 40 procent och bonusprogrammet aterinfordes.

2009 hamnade SAS i en djup ekonomisk kris, med miljardforluster och konkurs som ett reellt hot. Agarna, det vill saga till stor del de skandinaviska staterna, samt Wallenbergsfarens bolag skjuter till mer pengar da fortjansten fran de tillgangar som salts for att finansiera den tidigare krisen under 2000-talet nu nastan ar slut. Den aterstaende agarandelen av British Midland saldes dock under 2009 och flottan av langdistansplan minskades till endast nio. Forutom agarandelen i Skyways var andelarna i Air Greenland och Estonian Air avsedda att saljas.

Flera omgangar med personaluppsagningar genomfordes under 2008 och 2009, och ledde till att den sammanlagda personalstyrkan i augusti 2009 var 20 405 personer, att jamfora med narmare 30 000 tio ar tidigare och over 40 000 i borjan av 1990-talet. ^{[ 10 ]}

2009 och framat [ redigera | redigera wikitext ]

For att ta sig ur den djupa krisen genomfordes en rad forandringar pa olika omraden. Bland annat sattes storre fokus pa punktlighet, vilket ledde till att SAS enligt matningar av den oberoende organisationen Flightstats sedan matningarnas borjan 2009 varje ar utsetts till ett av Europas respektive varldens tre punktligaste flygbolag. ^{[ 11 ]}

Under Paris Airshow 2011 tecknade bolaget en order pa 30 stycken nya Airbus A320neo och lade en option pa ytterligare 11 maskiner. ^{[ 12 ]}

Under 2012 bestamdes att bolaget skulle leasa 9 fabriksnya Boeing 737-800 och 12 stycken begagnade B737-700 samt 13 stycken A320. Detta for att snabba pa utfasningen av MD-80 och Boeing 737 Classic planen. ^{[ 13 ]}

I november 2012 hade bolaget ekonomiska bekymmer. Efter ultimatum och hot om konkurs fran foretagsledningen skrev pilot- och kabinforeningarna pa avtal om forsamringar ifraga om loner, arbetstid och pensioner. Aven avyttringar av tillgangar daribland flygbolaget Widerøe, och outsourcing av delar av markservicen gjorde att bankerna gick med pa fortsatta lan pa fornyade lanevillkor.

Den 26 oktober 2013 gjorde MD-80 flygplanen sin sista arbetsdag hos SAS.

Under 2013 inforde SAS nya serviceklasser ombord, delvis i en stravan att ta upp konkurrensen med lagprisflygbolag och na en mer varierad sammansattning av resenarsgrupper. De tidigare klasserna Economy, Economy extra och Business ersattes av de nya benamningarna SAS GO, SAS Plus och SAS Business med olika grader av service, inkluderande maltider och andra formaner.

I februari 2013 blev SAS det forsta flygbolaget i varlden att na platinumniva i " IATA Fast Travel Award". Detta innebar att SAS under resan tillhandahaller mer an 80 procent av IATA:s listade sjalvbetjaningsalternativ. ^{[ 14 ]} I slutet av juni 2018 meddelade norska staten att de salde sitt innehav i SAS, vilket motsvarade en post pa 37,8 miljoner aktier eller motsvarar 9,88 procent i flygbolaget. ^{[ 15 ]}

Nya langdistansflygplan bestallda [ redigera | redigera wikitext ]

Efter den tidigare aviserade bestallningen av nya Airbus 330-300 Enhanced och Airbus 350-900XWB (Extra Wide Body) sa undertecknades det slutliga avtalet den 3 oktober 2013. Avtalet innefattar 4 stycken fabriksnya Airbus A330-300 Enhanced och 8 stycken fabriksnya Airbus A350-900XWB med optioner pa ytterligare 6. A330 bojar levereras 2015 och A350 2018. ^{[ 16 ]} Airbus A350 XWB ar ett helt nytt flygplan som bestar till mer an 50% av kompositmaterial, vilket i sin tur minskar bransleforbrukningen markant.

Vinst 2012 - 2013 [ redigera | redigera wikitext ]

Efter flera ar med forluster sa kunde SAS redovisa en vinst for helaret november 2012 - oktober 2013. ^{[ 17 ]}

2020: Pandemin medfor neddragning och permittering [ redigera | redigera wikitext ]

15 mars 2020 drog SAS, till foljd av den kraftigt minskade efterfragan pa flygresor i och med Coronavirusutbrottet 2019?2021 , ner kraftigt pa sin verksamhet. Flertalet flighter stalldes in, utom till vissa synnerligen efterfragade destinationer, och 10 000 personer, ca 90 % av personalstyrkan, permitterades tillfalligt. ^{[ 18 ]} Fran 6 april 2020 och en tid framat gick endast sex SAS avgangar fran Arlanda per vardag: en vardera till Umea , Kiruna , Lulea , Visby , Oslo och Kopenhamn. ^{[ 19 ]}

2022 SAS Forward [ redigera | redigera wikitext ]

Den 28 mars presenterade SAS VD Anko van der Werff annu ett sparpaket och en refinansieringsplan som avser forma SAS langivare att skriva av skulderna for nyutgivna aktier i SAS.

SAS-Gruppens medlemmar [ redigera | redigera wikitext ]

Destinationer [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2018-03) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Historiska destinationer [ redigera | redigera wikitext ]

Afrika

Abidjan , Dar-es-Salaam , Entebbe , Johannesburg , Kairo , Khartoum , Lagos , Monrovia , Nairobi , Tunis

Asien

Abadan , Amman , Ankara , Bagdad , Bangkok , Beirut , Bombay , Calcutta , Damascus , Delhi , Dubai , Jakarta , Jeddah , Karachi , Kuala Lumpur , Kuwait , Manila , Osaka , Rangoon , Riyadh , Singapore , Tashkent , Teheran

Nordamerika

Anchorage , Houston , Montreal , Seattle , Sondre Stromfjord , Winnipeg

Sydamerika

Bridgetown , Buenos Aires , Montevideo , Port of Spain , Rio de Janeiro , Santiago de Chile , Sao Paulo

Flotta [ redigera | redigera wikitext ]

24 maj 2024 bestod SAS flotta av foljande flygplan: ^{[ 20 ] [ 21 ] [ 22 ]}

Framtida flotta [ redigera | redigera wikitext ]

I juni 2013 undertecknade SAS och Airbus ett samforstandsavtal for bestallning av nya langlinjeflygplan. Avtalet omfattar en bestallning pa atta stycken A350-900 (med option pa sex till) samt fyra stycken A330-300 Enhanced. ^{[ 23 ]}

Sedan 2016 har aven Airbus A320neo borjat introducerats i flottan. SAS har bestallt totalt 30 flygplan som har langre rackvidd, samt lagre bransleforbrukning, an tidigare plan som SAS haft i kort- och medeldistansflottan, bland annat A320 och 737. SAS planerar att i samband med den nya interioren aven installera Europas snabbaste Wi-fi ombord pa A320neo.

Den 10 april 2018 bestalldes ytterligare 50 Airbus A320Neo flygplan fran Airbus. 35 stycken ska levereras direkt fran Airbus och ovriga 15 fran ett leasingforetag. Forsta leverans blir varen 2019, hela ordern slutlevererad 2023. Dessa 50 plan tillsammans med redan pagaende leveranser av foregaende order pa 30 A320Neo innebar att SAS 2023 kommer att fa en flotta med totalt 80 stycken A320Neo och en enhetsflotta med enbart Airbus maskiner pa kort/medeldistans och langdistans linjerna, A320Neo, A321Neo Long Range, A330-300 och A350XWB. ^{[ 24 ]}

• 
  Airbus A320neo

Den 12 april 2018 bestallde SAS ytterligare en A330-300 Enhanced. Detta for att kunna ersatta reservplanet LN-RKP (A340-300). LN-RKP flyger med en aldre kabin och ar aldre an ovriga A340 i SAS flottan. ^{[ 25 ]}

Historisk flotta [ redigera | redigera wikitext ]

Codeshare [ redigera | redigera wikitext ]

SAS flyger codeshare med foljande bolag; markerade med asterisk (*) ar genom Star Alliance.

Linjenumrering [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2018-02) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

I princip foljer SAS linjenumrering nedanstaende uppdelning, men undantag forekommer.

Haverier och incidenter [ redigera | redigera wikitext ]

• Den 4 juli 1948 kolliderade en DC-6B , SE-BDA, med ett brittiskt militarplan vid Northwood, norr om London, England. Alla 32 ombord omkom.
• Den 19 januari 1960 havererade en Caravelle III , OY-KRB, nara Ankara i Turkiet. Alla 42 ombord omkom. Se vidare Scandinavian Airlines Flight 871
• Den 13 januari 1969 havererade en DC-8-62 , LN-MOO, i vattnet under inflygning till Los Angeles. 15 av de 45 ombordvarande omkom. Se vidare Scandinavian Airlines Flight 933
• Den 19 april 1970 drabbades en DC-8-62 , SE-DBE, av motorbrand vid start fran Rom . Flygplanet forstordes helt i branden, men inga skadades.
• Den 30 januari 1973, var DC-9-21 , LN-RLM SK 370, pa vag fran Oslo till Alta via Tromsø. Planet fick klartecken att starta fran bana 24. Starten var normal och planet lyfte vid angiven hastighet, varefter varningen for stallning utlostes. Trots den hoga farten beslutade piloterna att avbryta starten, men kvarvarande 1100 meter rullbana var otillrackligt for att stanna. Motorreverseringen fungerande inte som avsett och flygplanet hamnade ute pa den istackta Oslofjorden. Planet sjonk inom 20 minuter, men alla ombord kom ur utan skador. Den efterfoljande utredningen visade att piloterna hade forlegad information om bromsvarden under radande vaderforhallanden.
• Den 28 februari 1984 landade SAS flygning SK 901, en DC-10 med registreringsnummer LN-RKB fran Stockholm via Oslo, pa New Yorks John F Kennedy -flygplats. Planet landade 1 440 meter in pa landningsbanan 4R och kunde inte landa pa den kvarvarande strackan. Besattningen styrde planet at sidan for att undvika att kollidera med landningsljusen och planet hamnade i grunt vatten. Inga personskador.
• Den 27 december 1991 havererade ett MD-80-flygplan, OY-KHO " Dana Viking ", pa en aker utanfor Gottrora i Uppland , se vidare Gottroraolyckan .
• Den 8 oktober 2001 intraffade SAS hittills svaraste olycka nar en McDonnell Douglas MD-87 , SE-DMA med flightnummer SK 686 , pa vag till Kopenhamn kolliderar med en Cessna Citation pa marken pa det dimmiga flygfaltet Linate i Milano . Se vidare Linateolyckan .
• Den 9 september 2007 lastes inte hoger landstall som avsett. Planet av typen Dash 8-Q400 gjorde en planerad nodlandning och landstallet vek sig vid nodlandningen i Alborg pa Jylland. ^{[ 27 ]}
• Den 12 september 2007 intraffade samma sak som den 9 september. Planet, aterigen en Dash 8-Q400, var pa vag fran Kopenhamn till Palanga i Litauen men besattningen beslutade sig for att nodlanda i Vilnius . Efter detta valde SAS att stalla samtliga 23 plan av typen pa marken till dess att felet rattats till. Efter tre veckors stillestand borjade planen att sattas i trafik igen den 4 oktober, da felet identifierats. SAS begarde ersattning av tillverkaren Bombardier da det var ett konstruktionsfel som lag till grund for haverierna. ^{[ 28 ]}
• Den 10 oktober 2007 intraffade aterigen ett tillbud med en Dash 8-Q400 pa vag fran Kastrup i Kopenhamn till Gda?sk i Polen men planet atervande till Kopenhamn for en sakerhetslandning. ^{[ 29 ]}
• Den 12 oktober 2007 intraffade aterigen ett tillbud med en Dash 8-Q400 pa vag fran Warszawa till Kastrup, men planet atervande till Warszawa da inte landstallen gick upp. ^{[ 30 ]}
• Den 19 oktober 2007 intraffade aterigen ett tillbud med en Dash 8-Q400 pa vag fran Stavanger i Norge till Kastrup, da piloten fatt indikationer om att luckan till det ena landstallet inte last sig. ^{[ 31 ]}
• Den 27 oktober 2007 intraffade det nionde tillbudet med SAS Dash 8-Q400 pa mindre an tva manader. Ett landstall laste inte som avsett. Planet gjorde en planerad nodlandning och landstallet vek sig och planet gled med ena vingen mot landningsbanan pa Kastrup. ^{[ 32 ] [ 33 ]} Efter olyckan bestamdes att samtliga plan av typen Dash 8-Q400 permanent skulle tas ur trafik. ^{[ 34 ]} .
• Den 2 maj 2013 kolliderade SAS flight SK 908, en Airbus A330 , med ExpressJets flight EV 4226, en Embraer 145 , pa Newarkflygplatsen utanfor New York i samband med taxning till rullbanan. Bada flygplanen skadades och atervande till gate utan personskador. ^{[ 35 ]}
• Den 26 december 2016 kolliderade en Airbus A340 OY-KBC med BRA Avro RJ100 SE-DST pa Kastrup flygplats. Ingen person kom till skada. SAS-planets winglet blev skadat, och det blev omfattade skador pa rodret samt stabilisatorn pa BRA:s RJ100. Incidenten skedde nar SAS-planet taxade och BRA-planet stod vid gate. Efter incidenten utredde den danska haverikommissionen tillbudet. ^{[ 36 ]}
• Den 28 september 2018 drabbades en Boeing 737-600 av motorfel, troligen en s.k. ”compressor stall”, vilket rapporterades i media som ”brand i en motor”. Detta skedde under stigning nara marschhojd efter start fran Kiruna i narheten av Jokkmokk. Planet landade helt normalt med en motor pa Kallax flygplats i Lulea. ^{[ 37 ]}

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

I december 2004 blev SAS ombett av de skandinaviska regeringarna att bista med evakueringsflyg fran Sydostasien for att hamta hem resenarer efter flodvagskatastrofen .

Aven under Libanonkriget 2006 mellan Israel och Libanon , blev SAS ombett att flyga till Aleppo i Syrien for att evakuera svenskar som hade flytt fran Libanon .

SAS langsta flygning nagonsin genomfordes 6-8 april 2020 da ett plan gick fran Stockholm till Lima i Peru och tillbaka och da hamtade hem svenska medborgare och andra skandinaver som inte kunnat lamna Peru som forbjudit all inresa till landet pa grund av coronaviruspandemin vilket stoppat allt flyg dar. Flygningen bestalldes av svenska utrikesdepartementet och genomfordes som flight SK7030/7031 med flygplanet Airbus A350 SE-RSA pa 13 timmar. Avstandet var cirka 12 000 km, eller cirka 3 000 km langre an SAS normalt langsta rutt Kopenhamn-Los Angeles. ^{[ 38 ]} Flygningen gick en liten omvag da man undvek landoverflygning for att undvika att behova for manga tillstand och endast flog over Panama fore Europa. Det foregaende rekordet var Lima-Kopenhamn fran veckan innan i samma syfte, da bestallt av danska utrikesdepartementet. ^{[ 39 ]}

SAS bonusprogram kallas EuroBonus vilket ocksa gar att anvanda pa andra flygningar av bolag inom Star Alliance .

Verkstallande direktorer [ redigera | redigera wikitext ]

SAS har haft foljande verkstallande direktorer sedan 1946: ^{[ 40 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• SAS Historia pa plane-spotter.com. Fran Plane-Spotter.com och fran planespotters.net/ kommer ocksa data om SAS flotta.

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Hall, Ake (2002) (pa swedish). Luftens Vikingar ? en bok om SAS alla flygplan . Nassjo: Air Historic Research. ISBN 91-973892-3-4 *  
• Falting, Lars (1995). Hogtflygande planer i debatten om Arlanda 1946 . Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umea: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umea Univ. and Uppsala Univ. Libris 2059005 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353  
• Jakobsson, Hans (2022). 747-B : den stora vikingen . TNF-bok ; 317. Stockholm: Trafik-Nostalgiska forlaget. Libris 5lgsm07b3v0bkrvl . ISBN 9789189243125  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Scandinavian Airlines .
  Bilder & media
• Scandinavian Airlines webbplats

v   ?   r SAS Group Allians Star Alliance Flygbolag Scandinavian Airlines  · Scandinavian Airlines Connect  · Scandinavian Airlines Link Historia Scandinavian Airlines  · Linjeflyg  · AB Aerotransport  · Det Danske Luftfartselskab  · Det Norske Luftfartselskap  · Svensk Interkontinental Lufttrafik AB  · Airbaltic  · AeBal  · bmi  · Braathens  · Cimber Air  · Estonian Air  · Rezidor SAS  · Snowflake SAS  · Spanair  · Skyways  · SAS Commuter  · SAS Danmark  · SAS International  · SAS Norge  · SAS Sverige  · Widerøe  · WOW Cargo Alliance Ovriga bolag SAS Cargo Group  · SAS Ground Services  · SAS Technical Services  · SAS Business Opportunities

v   ?   r Star Alliance Fullvardiga Aegean Airlines  · Air Canada  · Air India  · Air China  · Air New Zealand  · ANA  · Asiana Airlines  · Austrian Airlines  · Avianca  · Brussels Airlines  · Copa Airlines  · Croatia Airlines  · EgyptAir  · Ethiopian Airlines  · EVA Air  · LOT Polish Airlines  · Lufthansa  · SAS  · Shenzhen Airlines  · Singapore Airlines  · South African Airways  · SWISS  · TAP Air Portugal  · Thai Airways  · Turkish Airlines  · United Airlines Tidigare Blue1  · bmi  · Continental Airlines  · Shanghai Airlines  · Spanair  · TAM Airlines  · Varig