Sankt Olavs orden

	Sankt Olavs orden
	Sankt Olavs ordens ordenstecken.
Utdelas av	Norges kung
Land	Norge
Typ	Fortjanstorden
Motto	RET OG SANDHED ( Rattvisa och sanning )
Utdelas for	Anmarkningsvarda prestationer pa uppdrag av landet och manskligheten
Status	Utdelas for narvarande
Stormastare	Harald V
Grader	5 st
Instiftad	21 augusti 1847
Rang
Nastfoljande (hogre)	Ingen (tidigare Norska Lejonorden )
Nastfoljande (lagre)	Norska fortjanstorden
	Slapspanne

Sankt Olavs orden ( norska : Den Kongelige Norske St. Olavs Orden ) ar en norsk fortjanstorden , instiftad 1847 av unionskungen Oscar I i tre grader. Orden delas ut till bemarkta norrman (och utlandska statsoverhuvuden ) som "belønning for utmerkede fortjenester av fedrelandet og menneskeheten". ^[
1
] Den norske kungen ar ordens stormastare . ^[
2
] Orden ar uppkallad efter Norges nationalhelgon Olav den helige .

Histora [ redigera | redigera wikitext ]

Den Kungliga Sankt Olavs orden blev instiftad av Oscar I 1847 som en motsvarighet till de svenska Kungl. Maj:ts Orden (det skall noteras att Sankt Olavs orden var av lagre grad an den svenska Serafimerorden .) Oscar blev dess Herre och Mastare efter ordens instiftning. Orden ar uppkallad efter helgonet Olav den helige som var kung av Norge och spred kristendomen till Norden. Kung Oscar som Sveriges och Norges konung ville forstarka banden mellan de svenska och norska folken. Ar 1905 upplostes unionen mellan Sverige och Norge. Norge valde darmed en ny kung. Det blev prins Karl av Danmark som blev kung Hakon VII. Men efter detta kom fragan om Norges ordnar upp. Kung Hakon VII valde att behalla Sankt Olavs orden som Norges hogsta ordensutmarkelse: denne var aven stormastare av den norska Lejonorden men utnamnde aldrig nagra nya medlemmar av orden.

Insignier [ redigera | redigera wikitext ]

Sankt Olavs ordens ordenstecken ar ett vit emaljerat och gyllene malteserkors med knoppar pa de atta spetsarna. Det finns fyra stycken kronta "O" monogram mellan korsarmarna. I mitten av korsets framsida finns en rodemaljerad skiva med det Norska lejonet . Omringande skivan ar ett vitemaljerat band med bla mitt. Pa baksidan av mittskivan star Oscar I:s motto " RET OG SANDHET " Rattvisa och sanning. Malteskorset ar kront av en gyllene hel krona. (Notera att for militar personal sa givs den ut med tva korsade bla emaljerade svard under kronan.)

1847 ars modell bar Oscar I:s monogram mellan korsarmarmarna.

1873 ars modell bar istallet Oscar II:s monogram mellan korsarmarna.

Kraschan for storkors bestar av en silver stjarna med Sankt Olav ordens kors i mitten.
Kraschan for kommendor liknar ordenstecknet men bestar helt av silver.
Kedjan till Sankt Olavs orden bestar av fem kronta "O" monogram, fem norska riksvapen (Lilla.) och tio bottony kors med en silveryxa med gyllene skaft pa varsin ende ( Norska Kyrkans heraldiskavapen .) Notera aven att under Sveriges och Norges Unionstid bestod kedjan av sju Oscars-monogram bade I & II , fyra rodemaljerade skivor med ordens motto "RET OG SANDHED" skrivet pa, och fem stycken norska riksvapen (Lilla.)

Briljanterade ordenstecken [ redigera | redigera wikitext ]

Sankt Olavs ordenstecken kan aven delas ut i briljanter . I detta fall sa skall det vit emaljerade bandet med bla mitt bytas ut av ett band briljanter. Detta galler aven kronan och korsfastet. Det finns bara ett prominent exempel av detta pa Oscar II:s kronings portratt, da han ar ikladd de svenska Kungl. Maj:ts Orden alla i briljanter, Carl XIII:s orden i briljanter och den norska Sankt Olavs orden i briljanter.

Grader [ redigera | redigera wikitext ]

Den bestar av 6 stycken grader: ^[
3
]

Storkors med kedja
Storkors
Kommendor med kraschan (infordes 1873, kallades forst kommendor av 1:a grad)
Kommendor (kallades en tid kommendor av 2:a grad)
Riddare av 1:a klass (infordes 1890)
Riddare

Utdelas for [ redigera | redigera wikitext ]

Ordens krav for att bli medlem ar att ha utfort "Anmarkningsvarda prestationer pa uppdrag av landet och manskligheten."

Norges kung utnamner riddare av Sankt Olavs orden baserat pa en rekommendering av ett rad som ar del i ordenskapitlet . Detta rad ar bestaende av sex opolitiska medlemmar, en Ordenskansler , en Vice-Kansler, Hovchefen som Skattemastare , och tre andra opartiska medlemmar. Radet rekommenderar nya medlemmar till kungen som godkanner dem.

Alla kungliga medlemmar i orden som ingar i tronfoljden far automatiskt den hogsta graden av orden antingen vid 18 eller 20 ars alder.

Vid mottagares dod [ redigera | redigera wikitext ]

Nar en medlem av Sankt Olavs orden dor, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, atersandas till Skattmastaren , detta da de inte ar personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.