Sapmi
Historisk region/informell region
Vy fran berget Nalluovardduo mot Vindelalvens dalgang.
Sapmis flagga
Lander	Sverige ,   Norge ,   Finland ,   Ryssland
Hogsta punkt	Kebnekaise
- hojdlage	2 106  m o.h. Se not 1
- koordinater	67°54′0″N 18°31′0″O  /  67.90000°N 18.51667°O  / 67.90000; 18.51667
Area	388 350  km²  (cirka)
Sapmis ungefarliga utbredning i Europa - som dock varierar mellan kartor.
¹ Toppglaciarens hojd i augusti, medel over 10 ar 2000-2009.

Sapmi ( nordsamiska : Sapmi ; lulesamiska : Sameednam ; sydsamiska : Saemie ; enaresamiska : Saami ; skoltsamiska : Saa?mjannam ; umesamiska : Sabmie ; kildinsamiska : Соаме , tr. Soame ), aven kallat Sameland , ar det omrade som omfattar samernas historiska bosattningsomraden.

Sapmi stracker sig over hela Nordkalotten samt en stor del av Skandinaviska halvon . Omradet omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvon i Ryssland. Omradet ar totalt ungefar 388 350 km² stort och har en befolkning pa totalt 2 317 159 invanare. Antalet samer i omradet ar svaruppskattat, men Samisk informationscentrum uppger att antalet samer i Sapmi ar cirka 80 000. ^{[ 1 ]}

Utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Det samiska omradets utbredning i Norge brukar anses omfatta de fyra nordligaste fylkena Finnmark , Troms , Nordland och Trøndelag .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Det samiska omradets utbredning i Sverige har lange ansetts vara begransat till Norrlands inland men numera inkluderas vanligen aven hela eller delar av Norrlands kustland. ^{[ 2 ] [ 3 ]} Det forekommer aven att svenska Sapmi anses stracka sig ned i Mellansverige. ^{[ 4 ]} Den sistnamnda uppfattningen baseras pa att skogssamer och sockenlappar under historisk tid levt sa langt soderut som i Vastmanland , parallellt och i samspel med bondebefolkningen. ^{[ 5 ]}

Det samiska omradets ursprungliga utbredning har debatterats i rattstvister med markagare om samernas urminnes havd till renskotselomrade. Vissa tvister har fallit ut till samernas fordel. Exempelvis forklarades 2007 i tingsratt och hovratt att samerna ”av alder” hade ratt till vinterbete i skogar i Nordmalings kommun i Vasterbotten. Ar 2012 fastslogs att Tossasens sameby har sedvaneratt till vinterbete i Ratan och Klovsjo -omradet i Jamtlands landskap. Andra tvister, exempelvis i Harjedalen 2006, har inte fallit ut till samernas fordel, ^{[ 6 ]} trots att samisk ursprungsbefolkning (dvs samiska boplatser fran tiden innan statsbildningen) har pavisats pa Vivallen och Farrtjarnarna i Harjedalen atminstone tillfalligt under 1000- och 1100-talet. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt den finlandska sametingslagen utgors samernas hembygdsomrade av Enare , Enontekis och Utsjoki kommuner samt en del av Sodankyla kommun.

Ryssland [ redigera | redigera wikitext ]

I Ryssland har samer forekommit over merparten av Kolahalvon .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Sapmi ligger delvis norr om norra polcirkeln. Den vastra delen bestar mycket av fjordar, djupa dalar, glaciarer och berg, och den hogsta punkten ar Kebnekaise i svenska Lappland . Langre osterut blir marken plattare, med manga sjoar och myrar, den storsta ar Enare trask i finska Lappland . Det ostligaste omradet ligger inom tundraregionen . Nagra exakta granser kan inte anges, eftersom samer historiskt har varit nomadiserande och omradet aldrig har utgjort nagot administrativt avgransat territorium.

Naturforhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Klimatet ar subarktiskt i de inre och norra delarna, medan den bergiga vastkusten har kustklimat . Har far man ocksa mer nederbord an i de ostra delarna. I Sapmi finns stora mangder mineraler, speciellt jarnmalm i Sverige, koppar i Norge och nickel och apatit i Ryssland. Typiska djur ar ren , varg och bjorn . Det finns havs- och flodfiskeindustrier i regionen. Hamnarna langs med norska kusten i vast till Barents hav i nordost ar normalt isfria hela aret, medan Bottniska viken normalt sett fryser under vintern.

Flagga [ redigera | redigera wikitext ]

Samernas flagga invigdes vid samekonferensen i Are den 15 augusti 1986.

Folket [ redigera | redigera wikitext ]

Sapmis ursprungsfolk ar samerna , men dessa ar i kraftig minoritet utom i en handfull kommuner. Enligt det svenska sametinget finns det totalt 70 000 samer i omradet. Majoriteten av dessa bor i Norge, och arbetar framst med jakt, fiske och renskotsel, vilket de far bade mat och klader ifran. Ungefar 10% av alla samer idkar fortfarande renskotsel, vilket ses som en fundamental del av samernas kultur. De samiska spraken var lange illa behandlade och endast omkring en fjardedel ^{[ 1 ]} av samerna talar samiska .

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt svenska sametinget bor ungefar 40 000 ^{[ 9 ]} samer i Norge. Enligt Samiskt informationscentrum (samer.se) ligger den siffran pa mellan 50 000 och 65 000. ^{[ 1 ]} De flesta bor i Finnmark fylke och norra Troms fylke , men det finns ocksa samer i sodra Troms, Nordland och Trøndelag . Samerna ar endast i majoritet i kommunerna Kautokeino , Karasjok , Porsanger , Tana och Nesseby i Finnmark, och i Kafjords kommun i Troms. Detta omrade kallas aven samernas huvudomrade. Samiska och norska ar likvardiga som administrativa sprak i dessa omraden.

I Karasjok (samiska: Kara?johka ) finns norska Sametingets kansli och NRK Sapmi. I Kautokeino (nordsamiska: Guovdageaidnu ) finns flera samiska institutioner, bland annat Samiska hogskolan och Nordiskt Samiskt Institut

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt det svenska Sametinget bor det mellan 20 000 och 42 000 samer i Sverige. ^{[ 10 ]} Enligt Samiskt informationscentrum ar siffran 20 000. ^{[ 1 ]} I Kiruna ("Giron" pa samiska) finns svenska Sametingets kansli, Samiska teatern, SR Sami Radio och SVT Sapmi.

Svenska samebyar [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Sameby

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt det svenska sametinget bor omkring 6 000 samer i Finland. Enligt Samiskt informationscentrum ar siffran 8 000. ^{[ 1 ]} Samernas hembygdsomrade har sammanlagt 10 000?20 000 invanare. Av Finlands samer bor knappt halften i hembygdsomradet. ^{[ 11 ]}

I samernas hembygdsomrade har samerna genom sametingslagen kulturell autonomi i arenden som angar deras sprak och kultur. De samiska spraken har genom samisk spraklag i dessa kommuner en officiell stallning. Finska sametingets kansli finns i Enare ("Anar" pa samiska).

Ryssland [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt det svenska sametinget och Samiskt informationscentrum bor det omkring 2 000 samer i Ryssland. ^{[ 12 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Koloniseringen av Sapmi [ redigera | redigera wikitext ]

Sannolikt fran 1200-talets slut innehade birkarlarna fran Bottenhavets kuster privilegiet att ta upp skatt fran samerna, den s.k. birkarlaskatten . Beskattningen skedde i konkurrens med norska och ryska indrivare. Redan i berattelser som handlar om 800-talet och 900-talet finns skildringar av skatteindrivning bland samerna: Dels i berattelsen om Ottar fran Halogaland i Alfred den stores (849?899) engelska oversattning och bearbetning av Orosius (dod efter 418) varldshistoria; dels i Egill Skalla-Grimssons saga fran ca 1230.

Successivt med borjan 1528 drogs birkarlarnas beskattningsratt in till kronan, for att helt upphora under Karl IX :s (1550?1611) regeringstid. Beskattningen kom da att skotas av lappfogdar . Samernas land delades in i lappmarker : Pite lappmark , Lule lappmark och Torne lappmark . Kemi lappmark strackte sig ursprungligen anda till Norra Ishavet .

Vid freden i Teusina 1595 erkandes finska Lappland som svenskt, hela gransen mellan Sverige och Ryssland slogs fast 1629?1635. Sverige hade aven skatteansprak i Varanger lappmark , ungefar motsvarande Finnmarks fylke . Forst 1751 faststalldes gransen mellan Sverige och Norge , fran Idre och Sarna socknar i Dalarna , respektive Røros i Trøndelag fylke i soder till Sør-Varanger Finnmark i nordost ( Stromstadstraktaten ). Anda till dess togs skatt upp fran samma samer av bada landerna. I forhandlingar mellan Sverige och Ryssland 1826 faststalldes de sista nordliga gransavsnitten fran Sør-Varanger till Petsamo ( norska Peisen , ryska Petjenga , aven Ishavsfinland ), till dess de s.k. fællesdistrikten , mellan Norge , Ryssland och Finland.

I Olav Tryggvasons saga, i Snorre Sturlassons Heimskringla fran 1230-talet, finns en skildring av kristen mission bland samerna under slutet av 900-talet. 1389 beslot drottning Margareta (1353?1412) att skicka missionarer till samerna i norr. Tvangskristnandet borjade forst i samband med reformationen . Ungefar samtidigt skickades rysk-ortodoxa missionarer ut av Ivan IV (1530?1584).

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Samernas historia
• Samernas ursprung
• Samisk litteratur
• Karesuando

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Artikeln ar delvis en oversattning fran engelsksprakiga Wikipedia .

• Nationalencyklopedin
• Laren, Kajsa (1994). Blad ur samernas historia . Stockholm. ISBN 91-7798-862-0 . https://runeberg.org/tillost/  

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Sametinget
• Sapmi, Samiskt informationscentrum
• Samernas Riksforbund
• Sametinget i Norge
• Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum