Sahel

For andra betydelser, se Sahel (olika betydelser) .

Sahel (av arabiska : ????, sahil , "Saharas grans") ar en halvtorr granszon i Afrika soder om Sahara och norr om de mer bordiga omradena soderut.

Sahel stracker sig osterut fran Atlanten genom norra Senegal , sodra Mauretanien , Mali , Burkina Faso , sodra Niger , nordostra Nigeria , Tchad och in i Sudan . ^[
1
] Storre delen av Sahelregionen bestar av savann . Mellan Atlanten i vaster till Sudan i oster overgar Sahel fran halvtorra grasslatter till buskig savann.

Genom Afrikas historia har i regionen flera hogt utvecklade kungadomen kunnat blomstra genom transsaharahandeln . Dessa riken benamns ofta kollektivt Sahelrikena .

For omkring 12 500 ar sedan utgjorde Sahel en del av Sahara och tacktes av sanddyner som formade dagens landskap. Nederborden i Sahel faller framst under monsunperioden och varierar mellan 150 och 500 mm per ar. Nederborden varierar dessutom kraftigt fran ar till ar i decennielanga cykler. Den framsta begransande faktorn for jordbruk i Sahelregionen utgors av tillgangen pa vatten och den obordiga marken som framst ar sur (vilket resulterar i hoga aluminiumhalter i floran) och har laga halter av kvave och fosfat .

Nederborden i Sahel beror patagligt pa orkanaktiviteten i Atlanten.

En torka som drabbade Sahel 1914, efter flera arsnederborder som varit betydligt under genomsnittet, orsakade omfattande hungersnod. Under 1960-talet okade nederborden i regionen vilket gjorde tidigare torra omraden mer tillgangliga och stora grupper uppmanades av sina regeringar att bosatta sig langre norrut. En ny period av torka 1968?1974 gjorde dock snart betet ohallbart och stora omraden odelades. Svalt liknande den 1914 foljde, den har gangen nagot avhjalpt av internationella raddningsinsatser.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Sahel stracker sig 5 400 km fran Atlanten i vast till Roda havet i ost, i ett balte som varierar fran flera hundra till tusen kilometer i bredd och som tacker en yta pa 3 053 200 km². Det ar en ekologisk overgangsregion av halvtata grasmarker, savanner, stapper och tornbuskmarker som ligger mellan den skogbevuxna sudanesiska savannen i soder och Sahara i norr.

Sahels topografi ar huvudsakligen platt. Det mesta av regionen ligger mellan 200 och 400 meter over havet. Flera isolerade plataer och bergskedjor reser sig fran Sahel, men betecknas som separata ekoregioner, eftersom deras flora och fauna skiljer sig fran de omgivande laglanderna. Den arliga nederborden varierar fran omkring 100-200 mm i norra Sahel till ca 600 mm i soder.

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Traditionellt har de flesta i Sahel varit semi-nomader, agnat sig at jordbruk och uppfodning av boskap i ett transhumanssystem , som formodligen ar det mest hallbara sattet att utnyttja Sahel pa. Skillnaden mellan den torra norra delen med hogre nivaer av jordnaringsamnen och den fuktigare sodra delen med mer vegetation utnyttjas genom att besattningen far bete pa hogkvalitativt foder i norr under den vata sasongen och sedan drar flera hundra kilometer soderut for att under torrperioden beta en rikligare, men mindre naringsrik jord.

I vastra Sahel ar det vanligt med polygami och barnaktenskap vanliga. Kvinnlig konsstympning utovas ocksa over hela Sahel.