Rockall
ar en obebodd klippo i norra
Atlanten
, belagen 350 kilometer vaster om
Yttre Hebriderna
. On
annekterades
ar 1955 av Storbritannien, men omradet omkring on ar fortfarande omtvistat. Det ar ett viktigt fiskeomrade, och man spekulerar att det finns stora olje- och gasfyndigheter dar.
[
1
]
Rockall ar en isolerad klippa i Atlanten. Den nar en hojd av 21 meter over havet och har en langd av cirka 31 meter och bredd av 25 meter. Rockall ligger i ostra delen av
Rockall Bank
, ett grunt och fiskrikt omrade som har en langd fran sydvast till nordost pa cirka 160 km och bredd pa cirka 80 km. Rockall Bank ligger sallan mer an 180 meter under havsytan. Cirka 200 meter norr om Rockall ligger
Hasselwood Rock
, en 13 meter bred klippa som bara nar 1 meter over havet vid lagvatten. 2 km oster om Rockall finns revet
Helen's Reef
strax under havsytan.
Rockall bestar av
bergarten
granit
med ovanligt hog andel av
grundamnet
natrium
. Bergarten ar
peralkalin
det vill saga att i ett QAP-diagram (Q= kvarts, A=
kalium
- och natrium
faltspat
, P=
plagioklas
) hamnar bergarten dar plagioklashalten ar lag.
Klassificering av bergarter i ett QAP-diagram enligt Streckeisen
Utover de ljusa mineralen
kvarts
och
faltspat
framtrader i graniten morkare strak med forhojd halt av natrium
pyroxenen
agerin
NaFe
3+
Si
2
O
6
och natrium
amfibolen
riebeckit
?Na
2
(Fe
2+
3
Fe
3+
2
)Si
8
O
22
(OH)
2
. Rockall ar
typlokal
for mineralet
bazirit
BaZr(Si
3
O
9
).
[
2
]
Graniten innehaller ocksa
zirkonium
och
cerium
. Bergarten pa Rockall antas ha bildats under
eocen
, for cirka 55 miljoner ar sedan.
Karta over Rockall med Rockall Bank.
Rockall ar med sakerhet kand sedan 1500-talet nar sjofarten over Atlanten tog fart, men fiskare kan ha varit pa platsen tidigare.
Klippon
Rocol
finns utsatt pa en karta fran 1606 av hollandaren Willem Janszoon Blaeu.
1686 forliste ett fartyg vid Rockall. Nagra besattningsman overlevde och kunde ta sig till
St Kilda
.
Forsta kanda landstigning gjordes 8 september 1811 av en liten grupp fran den brittiska
fregatten
Endymion
och en man lyckades klattra upp till toppen. Man gjorde uppmatningar, tog geologiska prover med mera. Den brittiske sjoofficeren Basil Hall deltog och hans livfulla skildring aterges i Fisher,
Rockall
(1956). En liten avsats pa klippan har senare fatt namnet
Hall's ledge
.
Efter den forsta landstigningen 1811 kom fartyg fran den brittiska flottan ganska ofta till vattnen vid Rockall for att utfora djupmatningar och andra undersokningar.
1823 forliste handelsfartyget
Helen
pa revet oster om Rockall och sexton personer omkom medan tolv man kunde raddas. Revet var kant sedan tidigare, men man hade felbedomt fartygets position. Revet heter nu
Helen's Reef
.
1839 forliste
Charlotte
vid Rockall, men arton man i besattningen raddades.
1862 sker en ny kortvarig landstigning, denna gang fran det brittiska angfartyget
Porcupine
.
Pa 1860-talet borjar man att fiska i allt storre omfattning runt Rockall.
Den forsta ambitiosa forskningsexpeditionen till Rockall med omgivning organiserades av The Royal Irish Academy och gjordes sommaren 1896 med angfartyget
Granuile
. Man gjorde ett par forsok att landstiga pa klippan, men tvingades att avsta pa grund av vaderforhallandena. Man kunde i alla fall genomfora bottentralning i omradet, studera fagelfaunan och alger som vaxte i vattenlinjen pa Rockall och aven fotografera klippan for forsta gangen.
Den 28 juni 1904 forliste det danska fartyget
SS Norge
pa Helen's Reef, pa vag fran Kopenhamn till New York. Ombord fanns mer an 700 passagerare och en besattning pa cirka 80 man. Minst 630 personer omkom.
Den 6 augusti 1910 besokte det norska forskningsfartyget
Michael Sars
Rockall.
Sommaren 1921 gjorde en fransk expedition pa fartyget
Pourqoui-Pas? IV
ett par mycket ambitiosa och lyckosamma landstigningar pa Rockall. Man tog mineralprover och vaxtprover fran klippans nedre del.
Den 18 september 1955 landsattes pa Rockall tre man fran den brittiska flottan samt naturforskaren James Fisher med hjalp av en helikopter fran orlogsfartyget
Vidal
. Man samlade in en stor mangd prover fran den ovre delen av klippan och kunde darmed komplettera
Pourqoui-Pas?
fynd fran 1921. Den brittiska flaggan hissades och man gjorde formellt ansprak pa Rockall for den brittiska kronan.
1972 satte Storbritannien upp ett litet fyrtorn pa Rockall.
[
3
]
1985 tillbringade Tom McClean ensam 40 dagar pa Rockall.
1997 tillbringade tre aktivister fran
Greenpeace
42 dagar pa Rockall och utropade den nya staten Waveland.
[
4
]
[
5
]
2014 tillbringade Nick Hancock ensam 45 dagar pa Rockall.
[
6
]
Rockall med sjofaglar.
Vaxtlivet pa klippan bestar huvudsakligen av olika sorters
alger
. Det ar tydligt uppdelat i olika skikt beroende pa narheten till vattnet.
- Underst finns ett omrade dar vagor, dyning och tidvatten gor att det tidvis ligger under vattenytan, den littorala zonen. I denna zon, cirka 0-3 meter, finns rikligt med
brunalger
.
- Skiktet ovanfor, cirka 3-6 meter, ar bara sparsamt bevuxet med olika slag av
roda
och
grona alger
.
- Pa nasta skikt, cirka 6-9 meter, finns
blagrona alger
(cyanobakterier).
- Pa oversta delen av klippan, cirka 9-21 meter, finns stora kala ytor, men ocksa omraden med grona och
blagrona alger
.
Faglar anvander Rockall for att vila pa och sporadiskt aven som hackningsplats. Toppen av klippan ar vit av
guano
. De vanligaste arterna ar
stormfagel
,
havssula
,
tretaig mas
och
sillgrissla
. I ovrigt forekommer bara ett fatal djurarter, bland annat
strandsnacka
och kraftdjuret
Hyale pevostii
.
I havet pa Rockall Bank forekommer bland annat
torsk
,
langa
och
lubb
.
Vattnen pa Rockall Bank ar rika pa bland annat langa och lubb och efter andra varldskriget borjade svenska langafiskare att soka sig dit. Fisket bedrevs med
langrev
(backefiske) 90-100 km sydvast om Rockall dar djupet var 150-180 meter. Man fiskade 20-30 dagar innan man styrde hemat. 1960 deltog 28 batar i fisket kring
St Kilda
och Rockall. Manga av dem gjorde flera turer samma sasong. Totalt landades uppat 1 300 ton detta ar.
Brita av Skarhamn
tog pa tjugo dagar 1965 upp femtio ton langa vid Rockall.
Med tiden avtog det svenska storsjofisket vid Shetland och Rockall. 1975 var endast tre svenska batar i omradet, och pa 1990-talet upphorde fisket helt. Arbetet var farligt bade for manskap och materiel. 1976 inforde Storbritannien en fiskegrans pa 200 nautiska mil fran Rockall, men fran 1997 drogs gransen i stallet utifran St Kilda. EU beslutade senare om hur fiskeomradena skulle delas upp mellan kuststaterna Storbritannien, Irland, Island och Faroarna.
[
7
]
[
8
]
[
9
]
[
10
]
Rockall har namnts i flera olika litterara eller musikaliska verk.
Inledningen till
Gustaf Hellstroms
roman
Snormakare Lekholm far en ide
(1927) lyder:
Man narmade sig Sverige.
Tidigt en eftermiddag hade man nagra sjomil laringsvis om babord, i en sjunkande och kall decembersol, sett branningarna bryta sig hoga som hus mot Rockalls vattenokensensliga och guanovita sockertopp.
[
11
]
Terence Hanbury Whites
fantasyroman
The Master
(1957) om en man, The Master, som fran sin bas inuti klippan Rockall planerar att gora sig till harskare over hela jorden.
[
12
]
Den irlandska folkmusikgruppen
The Wolfe Tones
gjorde 1975 laten "Rock On Rockall", i vilken man havdar att Rockall tillhor Irland.
[
13
]
Den svenske tonsattaren
Ake Hermanson
(1923-1996) skrev 1984 det musikaliska verket
Rockall, urtidsversion i nutid
for 2 horn, trombon, tuba, slagverk, op. 29.
Forfattaren John Esse Larsen forsoker i sin
Odysseus : Isse fra Od
(2006) visa att
Homeros
Odysseen
i sjalva verket utspelas i och kring de nordiska landerna. Den tionde sangen i
Odysseen
, rad 513-515, lyder:
Dar ar en plats, dar i
Acherons flod Periflegeton strommar / jamte Kokytos, som sjalv ar en arm av det stygiska vattnet; / just dar sig vattnen forena med dan, sig reser en klippa.
Denna klippa ar Rockall, menar Larsen.
[
14
]
Kirmen Uribes roman
Bilbao ? New York ? Bilbao
(2008) berattar bland annat om forfattarens farfar, fiskaren Liborio, och dennes upplevelser vid Rockall.
[
15
]
- Fisher, James: Rockall (1956). - London : Geoffrey Bles. Libris
995474