Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2018-01) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Reichswehr
Weimarrepublikens krigsflagga.
Information
Nation	Weimartyskland
Grundad	19 januari 1919
Nedlagd	16 mars 1935
Organisationer	Reichsheer Reichsmarine
Hogste befalhavare	Tysklands rikspresident Friedrich Ebert (1919?1925) Paul von Hindenburg (1925?1934) Adolf Hitler (1934?1935)
Vapenfor alder	18-45
Aktiva styrkor	115 000 man (1921)
Ekonomi
Ovrigt

Riksvarnet ( ty. Reichswehr ) var den tyska forsvarsmaktens namn i Weimarrepubliken 1921?1933 samt i Tredje riket 1933?1935. Riksvarnet var indelat i Reichsheer (arme) och Reichsmarine (flotta). Tyskland var forbjudet att ha ett flygvapen. Reichswehr blev 1935 Wehrmacht .

Storlek [ redigera | redigera wikitext ]

Riksvarnets storlek var begransad av bestammelser som skapades i samband med Versaillesfreden . Reichswehr bestod av en ca 100 000 man stark yrkesarme. Marinen hade 15 000 man. Stridsflygplan, storre orlogsfartyg , och pansarfordon var forbjudna. Artilleriet fick inte ha en kaliber over 10,5 cm. Darmed kom Reichswehr att bli en elitstyrka dar kvalitet gick fore kvantitet pa soldatmaterialet. Reichswehr praktiserade en mycket strang disciplin och stallde hoga fysiska krav pa soldaten .

Tillkomst [ redigera | redigera wikitext ]

I oktober 1919 skapades en overgangsarme som ersatte den tidigare kejserliga armen. Den 1 januari 1921 foljde skapandet av Riksvarnet, Reichswehr. Under de forsta aren kannetecknades Riksvarnet av sin inblandning i strider med den politiska vanstern och samarbetet med de nationalistiska frikarerna (Freikorps). Frikarerna lag bland annat bakom nedslagningarna av Spartakistupproret 1919 och Roda Ruhrarmen i Rhenlandet. Riksvarnet forholl sig passivt i samband med Kappkuppen .

Samarbete med Sovjetunionen [ redigera | redigera wikitext ]

Redan 1921 inledde Tyskland ett hemligt militart samarbete med Sovjetunionen . Avtalet gick ut pa att Sovjetunionen i utbyte mot bland annat militarutbildning av tysk personal tillbaka erholl teknisk kompetens. 1925 skrevs Locarnofordraget under och 1926 gick Tyskland med i Nationernas forbund .

Stat i staten [ redigera | redigera wikitext ]

Riksvarnet har betecknats som en stat i staten. Den militara ledningen ansag sig lyda under staten och inte statsformen. Riksvarnet motsvarande inte samhallets sammansattning och saknade folklig forankring. Ofta ledde detta till spanningar mellan den militara och politiska ledningen. Manga av underbefalen och officerarna kom fran den tidigare kejserliga tyska armen och var veteraner fran forsta varldskriget . Manga av dem hade en konservativt monarkistisk vardegrund .

Soldaterna rekryterades framst fran den tyska landsbygden da folk dar ansags besitta kroppsliga fordelar. Riksvarnet ansag ocksa att de till skillnad fran folk i staderna var befriade fran socialdemokratiska varderingar. Riksdagspresidenten Paul Lobes forsok att skapa en forsvarsmakt dar rekryter togs in utan politiska motiv motarbetades. Manga av de rekryterade soldaterna kom aven fran radikalt hogerextrema frikarer . Adolf Hitlers maktovertagande underlattades av att manga av riksvarnets soldater och officerare hade sympatier for nazismen .

Riksvarnet i Tredje riket [ redigera | redigera wikitext ]

Hitler ersatte riksvarnet med Wehrmacht 1935, da allman varnplikt infordes i Tyskland. Han brot darmed mot Versaillesfordraget och de restriktioner som fanns for den tyska militaren.