Regeringsformen

	Sveriges statsskick
	Denna artikel ingar i en artikelserie
Grundlagarna
	Regeringsformen
	Tryckfrihetsforordningen
	Yttrandefrihetsgrundlagen
	Successionsordningen
Ceremoniell makt
	Statschefen
Verkstallande makt
	Regeringen
	Statsministern
	Statsraden
	Regeringskansliet
	Forvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
	Riksdagen
	Riksdagsordningen
	Riksdagens talman
	Riksdagens utskott
	Riksbanken
	Riksrevisionen
Domande makt
	Domstolsvasen
	Hogsta domstolen
	Hogsta forvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
	Staten
	Lan · Regioner
	Kommuner
Ovrigt
	Europakonventionen
	Europeiska unionen
	Forenta nationerna
	Post- och Inrikes Tidningar
	Svensk forfattningssamling

For den tidigare regeringsformen i Finland, se 1919 ars regeringsform .

Regeringsformen (RF) ar en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som framst formar statsskicket . ^[
1
] 1974 ars regeringsform , som ar den nu gallande, antogs av riksdagen 1973 och 1974 och borjade galla 1 januari 1975 , samtidigt med riksdagsordningen . 2010 genomfordes en total revision av regeringsformen; enbart den forsta paragrafen aterstar helt oforandrad fran 1974.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigare svenska regeringsformer [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Efter parlamentarismens genombrott i Sverige efter forsta varldskriget tedde sig 1809 ars regeringsform som alderdomlig i flera avseenden. Bland annat var den forlegad genom att bestammelserna om maktdelning och andra bestammelser var obsoleta da de i praktiken inte langre tillampades. Sa utsags och entledigades regeringen genom kungens beslut. Efter parlamentarismens genombrott fattades dock det reella beslutet om regeringsbildning av riksdagens partier efter forhandlingar. Kungen fattade ocksa fortfarande alla beslut i regeringsarenden i statsradet ( konselj ), till exempel propositioner , utnamningar med mera. I teorin fanns alltsa mojligheten att aterga till en stark personlig kungamakt, dock inte kungligt envalde . Forslag pa grundlagsandringar forekom genom aren och belystes grundligt av statliga utredningar under 1950-talet . Den huvudsakliga anledningen till att dessa utredningar kom till var for att modernisera statsskicket, sarskilt med hansyn till att parlamentarismen i Sverige da ocksa byggde pa forsta kammarens sammansattning, vilket i sig kunde vara diskutabelt, vilket utreds narmare i artiklarna om tvakammarriksdag och om parlamentarism .

Antagandet av 1974 ars regeringsform [ redigera | redigera wikitext ]

Riksdagen antog den 6 juni 1973 forslag till ny regeringsform och riksdagsordning. Detta var samma datum som 1809 ars regeringsform hade antagits 164 ar tidigare. Den 6 juni kom senare att bli Sveriges nationaldag . Eftersom andring av grundlag fordrar tva likalydande riksdagsbeslut med mellanliggande val, bekraftade riksdagen antagandet den 27 februari 1974 (efter 1973 ars val ). Dagen efter, den 28 februari, blev forslagen gillade och antagna av Kungl. Maj:t (regeringen). Samtidigt utfardade Kungl. Maj:t kungorelser om beslutad ny regeringsform och beslutad ny riksdagsordning, som trycktes i Svensk forfattningssamling (SFS 1974:152 och 153). Oppna brev om kungorelserna lastes upp i riksdagens kammare den 6 mars 1974. Den nya regeringsformen (och den nya riksdagsordningen) tradde i kraft den 1 januari 1975. ^[
2
]

Utvecklingen sedan 1975 [ redigera | redigera wikitext ]

Borgerlig regering skrev in fri- och rattigheter under sitt regeringsinnehav mellan 1976 och 1982 ^[
3
]

Viss makt har overflyttats till Europeiska unionen (EU). En ny paragraf om detta har inforts i 10 kapitlet.

Regeringsformens innehall [ redigera | redigera wikitext ]

Regeringsformen praglas framst av:

Folksuveranitetsprincipen ,
Negativ parlamentarism ; regeringen kan sitta kvar sa lange inte en majoritet rostar emot i riksdagen . Statsminister utses vidare pa talmannens forslag, likaledes om inte en majoritet rostar emot i riksdagen. Har talmannens forslag rostats ner fyra ganger utlyses ett extra val till riksdagen. ^[
4
]
Kollektivt beslutsfattande i regeringen, statsrad (minister) foreslar regeringen att fatta beslut vid regeringssammantrade. ^[
5
]^[
6
]
Ett proportionellt valsystem till riksdagen med manga partier,
Svag lagprovningsratt ,
En sjalvstandig forvaltning.

Lag stiftas av riksdagen (1 kap. § 3). Det som framst enligt regeringsformen skall meddelas genom lag ar "foreskrifter som galler enskildas inbordes forhallanden", och "foreskrifter om forhallandet mellan enskilda och det allmanna som galler aligganden for enskilda" (8 kap. 2 och 3 §§). Hari inkluderas be skattningsmakten (9 kap. § 1),
Riksdagen bestammer hur statens medel (till exempel skattemedel och statens ovriga tillgangar) skall anvandas (1 kap. 3 § och 9 kap.),
Riksdagen kontrollerar regering och statsforvaltning i konstitutionsutskottet och genom att valja justitieombudsman (riksdagens ombudsman) och revisorer i Riksrevisionen (12 kap.),
Regeringen har ratt att meddela foreskrifter om "verkstallighet av lag" och om sadant som "inte enligt grundlag skall meddelas genom lag" (8 kap. 13 §),
Regeringen kan ocksa meddela foreskrifter inom bestamda omraden med stod av bemyndigande i lag som beslutas av riksdagen (8 kap. 7?12 §§), jamfor garna artikeln om forordning ,
Regeringen har sarskilda mojligheter att meddela foreskrifter i krig och vid krigsfara genom sarskilt forutsatt bemyndigande i lag, och ocksa om riksdagen eller dess krigsdelegation inte fungerar,
Regeringen har den storre delen av makten over utrikespolitik och forsvar (10 kap.),
Regeringen utnamner ambetsman och domare och styr statsforvaltningen (11 kap.).

Regeringsformen beskriver invanarnas demokratiska rattigheter , till exempel att det ar forbjudet med dodsstraff i Sverige.

Statsskickets grunder [ redigera | redigera wikitext ]

Regeringsformens inledande stycke, statsskickets grunder, innehaller en inledande paragraf som slar fast att Sverige ar en demokrati och en rattsstat. Det ar en passage som ofta citeras:

”	1 § All offentlig makt i Sverige utgar fran folket. Den svenska folkstyrelsen bygger pa fri asiktsbildning och pa allman och lika rostratt. Den forverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sjalvstyrelse. Den offentliga makten utovas under lagarna.	?
– Regeringsformen, Lag (1974:152)

Darefter foljer en upprakning av rattigheter och skydd mot diskriminering:

”

2 § Den offentliga makten ska utovas med respekt for alla manniskors lika varde och for den enskilda manniskans frihet och vardighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella valfard ska vara grundlaggande mal for den offentliga verksamheten. Sarskilt ska det allmanna trygga ratten till arbete, bostad och utbildning samt verka for social omsorg och trygghet och for goda forutsattningar for halsa.

Det allmanna ska framja en hallbar utveckling som leder till en god miljo for nuvarande och kommande generationer. Det allmanna ska verka for att demokratins ideer blir vagledande inom samhallets alla omraden samt varna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmanna ska verka for att alla manniskor ska kunna uppna delaktighet och jamlikhet i samhallet och for att barns ratt tas till vara. Det allmanna ska motverka diskriminering av manniskor pa grund av kon, hudfarg, nationellt eller etniskt ursprung, spraklig eller religios tillhorighet, funktionshinder, sexuell laggning, alder eller andra omstandigheter som galler den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, sprakliga och religiosa minoriteters mojligheter att behalla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska framjas.

?

– Regeringsformen, Lag (2010:1408)

Statschefen [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 1960-talet intensifierades arbetet, och under ett par sommarveckor i Torekov 1971 kom de svenska riksdagspartierna overens om hur det skulle se ut, den sa kallade Torekovskompromissen . Successionsordningen fran 1810 bibeholls dock och galler fortfarande (med andringar fran bland annat ar 1979). Samtidigt forlorade monarken manga av sina uppgifter. Bland annat overtogs hans roll sasom aktor vid regeringsbildningen av Riksdagens talman . Andra uppgifter som forsvann var att fatta beslut i regeringsarenden, bortsett fran forhallandet med andra stater . Privilegiet att adla personer stroks ur regeringsformen. Daremot tilldelar han framstaende personer i Sverige och utomlands (framst for insatser for Sverige) kungliga riddarordnar och medaljer . Han fick bland annat rostratt (tidigare undantag i vallagen) i likhet med andra myndiga medborgare . Enligt folkratten och regeringsformens forarbeten , innehar statschefen representativt och ceremoniellt rollen som "rikets framsta foretradare i forhallande till andra lander" (proposition 1973:90, s. 173). Detta innebar att kungen ger svenska ambassadorer deras sa kallade kreditivbrev , aven om ambassadorerna valjs ut av regeringen . Likaledes ackrediterar statschefen utlandska ambassadorer, samt ar Sveriges vard vid statsbesok och avlagger sjalv statsbesok.

Anvandningen av negativ parlamentarism [ redigera | redigera wikitext ]

Den nya regeringsformens paragraf om negativ parlamentarism innebar att det kravs att en absolut majoritet av riksdagens ledamoter rostar nej (det vill saga minst 175 ledamoter), for att en regering skall tvingas avga eller for att forkasta ett forslag om statsminister som talmannen har framfort. Det innebar att aven om inte en absolut majoritet rostar for, men inte en absolut majoritet (175 ledamoter) emot, blir den foreslagne personen vald till statsminister.

Regeringen maste darmed enbart tolereras av riksdagen, den behover inte ha stod hos en majoritet av ledamoterna.

Historiskt har detta anvants flitigt under de borgerliga regeringsaren 1976?1982. Sarskilt Ola Ullstens rena folkpartiregering kom fram pa detta satt genom att socialdemokraterna lade ned sina roster, vilket mojliggjorde att Ola Ullsten kunde bilda regering, trots att det var fler som hade rostat emot an for den nya regeringen. Aven Falldin III 1981?1982 saknade majoritet i omrostningarna, men kunde sitta kvar i och med att det inte fanns 175 roster mot regeringen (aven om moderaterna inte deltog i den).

Stefan Lofvens forsta regering anvande sig av denna princip efter riksdagsvalet 2014 .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ Kungorelse ( 1974:152 ) om beslutad ny regeringsform
^ Grundlagarna: regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen (3. uppl.). Stockholm: Norstedts juridik. 2012
^ ”SFS 1976: 871” . Lagboken.se. 18 november 1976 . https://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalId=56&docId=2593900&propId=5&download=1 . Last 21 februari 2024 .
^ 6 kap. 3 § regeringsformen ( 1974:152 )
^ 7 kap. 3 § regeringsformen ( 1974:152 )
^ 7 kap. 5 § regeringsformen ( 1974:152 )

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Regeringsformen ( SFS 1974:152) ( lagen.nu )

[1] Kungorelse ( 1974:152 ) om beslutad ny regeringsform

[2] Grundlagarna: regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen (3. uppl.). Stockholm: Norstedts juridik. 2012

[3] ”SFS 1976: 871” . Lagboken.se. 18 november 1976 . https://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalId=56&docId=2593900&propId=5&download=1 . Last 21 februari 2024 .

[4] 6 kap. 3 § regeringsformen ( 1974:152 )

[5] 7 kap. 3 § regeringsformen ( 1974:152 )

[6] 7 kap. 5 § regeringsformen ( 1974:152 )

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]