Realismens litteratur

Litterar riktning
Del av	realism
Foljs av	? naturalismens litteratur
Startdatum	1830
Slutdatum	1900

Realismen som en litterar epok varade mellan 1830 och 1900 , ^[
1
] men genomsyrar aven idag majoriteten av all litteratur som ges ut. Under epoken blir en stravan efter att skildra omvarlden sa realistiskt som mojligt, det vill saga ur ett mer eller mindre objektivt och vetenskapligt perspektiv, tongivande. Realismen som stilriktning ar dock parallell med andra riktningar som senromantik , naturalism och symbolism - dar naturalismen kan sagas vara en forlangning av och en yttersta konsekvens av realismen . En av de tidigaste forekomsterna av termen realism i den nutida betydelsen ar i Mercure francais du XIXe siecle in (1826) i vilken ordet anvands for att beskriva en doktrin som baseras pa att man inte ska imitera tidigare konst utan i stallet anvanda naturen och det samtida livet som forebild. ^[
2
] Realistiska drag fanns redan tidigt i litteraturhistorien men da i de "lagre" genrerna, vilket har lett till att man inte har tagit dem i beaktande nar man har delat in litteraturhistorien i perioder. ^[
3
] Om man ser realism som ett satt att skriva har realistisk litteratur skrivits oavbrutet fram till idag. ^[
3
] Naturalismen ar en radikalare form av realism som anvande sig av manifest for hur litteratur skulle skrivas, medan realismen snarare ar en litteraturvetenskaplig efterkonstruktion.

En av de tidiga realistiska forfattarna, Daniel Defoe .

Historisk bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Realismens rotter kan i England sparas tillbaka till forfattare som Daniel Defoe och Richardson medan den i Skandinavien inte kommer forran efter hogromantiken . Realismen ar nara forknippad med liberalismen vilket gor att man symboliskt kan koppla realismen till julirevolutionen i Frankrike . ^[
4
]

Perioden da realismen varade, det vill saga mellan 1830 och 1900, var en period praglad av snabb samhallsutveckling. Denna tid kom att kallas den industriella revolutionen . Massor av manniskor flyttade fran landsbygden till staderna for att fa arbete. Dar levde flertalet under omanskliga forhallanden och arbetade langa arbetsdagar for svaltloner. Barnarbete var vanligt. Flera revolter mot orattvisorna i Europa slogs ner under denna tid.

Litteraturen [ redigera | redigera wikitext ]

Litterara kannetecken [ redigera | redigera wikitext ]

Den realistiska litteraturen satte vanliga manniskor och vardagliga handelser i centrum, till skillnad fran romantikens litteratur som garna skildrade undantagsmanniskor, adla hjaltar och demoniska skurkar . Man skildrade helst inte overnaturliga handelser, allt skulle kunna forklaras fornuftsmassigt . Man ville visa hur verkligheten verkligen var for de flesta manniskor, istallet for att dromma sig bort i sagornas varld. Kravet pa verklighetstrogenhet kolliderade ofta med kravet pa att forfattarna skulle salja bra. Darfor kan man saga att den sortens litteratur som gavs ut som manadsfoljetonger knappast var realistiska.

Ofta leder detaljrealismen hos forfattare som till exempel Jonathan Swift att berattelsen blir fragmentarisk och lasaren forlorar overblicken och sammanhanget. Det gor att det ofta ar upp till lasaren att tolka den realistiska prosans budskap utifran sin egen varldsbild. Aven om innehallet i bockerna var realistiskt var den sprakliga realismen inte sarskilt utvecklad; till exempel aterges inte dialoger sarskilt realistiskt. ^[
4
]

Klasskillnaderna var pa den har tiden mycket stora och manga forfattare skrev om just detta. 1848 skrev Karl Marx och Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet . Deras ideer kan sammanfattas med att de ville avskaffa ratten till privat agande av produktionsmedlen , istallet skulle de agas av staten eller folket, pa sa satt skulle rikedomarna delas lika, istallet for som det var da, dar en liten klick var stormrika medan storre delen av befolkningen levde under usla omstandigheter.

Foljetongsromanerna [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1800-talet blev det allt vanligare att romaner utgavs som foljetonger . Illustrerade manadsmagasin och haftesutgivna romaner var den tidens familjeunderhallning for medelklassen . Man gav ut romaner som foljetonger som det gick att prenumerera pa. I takt med att medelklassen i staderna okade kom fler och fler manadsmagasin. Konkurrensen var stor, och det gallde att knyta sa manga lasare som mojligt. Forfattarna till dessa romaner styrdes hart av de manga regler som gallde.

Berattelsen skulle ofta vara latta att ta till sig, vara spannande, sarskilt i slutet av varje avsnitt. Karaktarerna skulle vara okomplicerade, jattesnalla hjaltar och demoniska bovar , inga mellanting. De fick inte vara otacka, for de skulle lasas infor hela familjen. Slutet skulle alltid vara lyckligt. Romanerna var inte av sarskilt hog kvalitet. Oftast var det snabbt skrivna arbeten (vad vissa skulle kalla skraplitteratur ).

Charles Dickens borjade som forfattare for sadana har historier men nar han blivit beromd borjade han skriva mer realistiskt och allvarligt och borjade skriva om sociala orattvisor i samhallet, till exempel i Oliver Twist vilket publicerades 1838. Detta till trots fortsatte hans lasarskara bara att oka.

Det Dickens ar mest kand for ar att skriva sina historier om det han ser ute i samhallet, framforallt i arbetarklassen.

Realismen i Norden [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige var realismen i forbund med liberalismen precis som i resten av Europa. Under perioden 1830?1880 etablerar sig pressen och prosaberattelsen for en bred publik. Det ar dock svart att gora en periodindelning da bara ett fatal betydande forfattare debuterar och inga nya radikala program laggs fram. Den handelse som brukar fa markera denna epok ar grundandet av Aftonbladet ar 1830. I Aftonbladet forekom de mycket populara foljetongsromanerna som var typiska for sin tid.

Till de realistiska prosaforfattarna raknas Fredrika Bremer , Carl Jonas Love Almqvist och Erik Gustaf Geijer . Almqvist ar ett exempel hur romantiken blandades och samexisterade med realismen; Almqvist skrev romantisk lyrik parallellt med sin realistiska prosa .

I det da ryska storfurstendomet Finland nadde romantiken , med Johan Ludvig Runeberg i spetsen, sin hojdpunkt under 1830-1840-talet, vilket gor periodindelningen annu svarare.

Under 1870-talet borjade litteraturen alltmer inriktas pa debatt. Starka nordiska karaktarer som Georg Brandes och Henrik Ibsen samt inforandet av naturalistiska tankegangar fran Frankrike inledde det som litteraturhistoriker kallar attiotalet och det moderna genombrottet i Norden.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ Realismen Arkiverad 14 september 2016 hamtat fran the Wayback Machine ., Litteraturhistorien.se, last 14 september 2016
^ Encyclopædia Britannica . Last 18 april 2007
^ [ a b ] Staffan Bergsten & Lars Ellestrom (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp (Andra upplagan). Lund : Studentlitteratur . sid. 69. ISBN 91-44-04255-8
^ [ a b ] Staffan Bergsten & Lars Ellestrom (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp (Andra upplagan). Lund : Studentlitteratur . sid. 70. ISBN 91-44-04255-8

[1] Realismen Arkiverad 14 september 2016 hamtat fran the Wayback Machine ., Litteraturhistorien.se, last 14 september 2016

[2] Encyclopædia Britannica . Last 18 april 2007

[ReferenceA-3] [ a b ] Staffan Bergsten & Lars Ellestrom (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp (Andra upplagan). Lund : Studentlitteratur . sid. 69. ISBN 91-44-04255-8

[ReferenceB-4] [ a b ] Staffan Bergsten & Lars Ellestrom (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp (Andra upplagan). Lund : Studentlitteratur . sid. 70. ISBN 91-44-04255-8

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]