Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2014-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Rave eller rejv ar en subkultur med inriktning pa fester med elektronisk musik . I Sverige kallas festerna ibland aven for skogsfester (om evenemanget halls ute i skogen) eller stamp och det forekommer namnvariationer med utlandska namn som Free Party och Squat Party samt Teuf och Tekos (de tva senare ar franska termer).

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Ravefester halls ofta i industrilokaler eller utomhus. UV-lysande psykedeliska utsmyckningar och fargglad tradkonst med ofta psykedeliska motiv ar vanliga dekorationer pa festerna. Den vanligaste musiken som spelas pa ravefester ar breakbeat , detroit techno , psykedelisk trance , house och andra typer av elektronisk dansmusik ( EDM ). Det lattigenkannliga rave-tecknet formas oftast som en hand med alla fingrar utom ringfingret och tummen uppfallda. ^{[ kalla behovs ]}

Frontfigurer inom den brittiska ravescenen ar bland andra Shamen som 1988-1989 gjorde manga konserter med ljus och laser. Gruppen startade 1990 sina omtalade Synergy -konserter dar de aven hade forband och kanda DJ :ar som spelade. Hela showen var flera timmar lang.

Sveriges forsta ravefest holls i Goteborg i november 1989, och arrangerades med hjalp av tva britter. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]} Senare fick ravekulturen aven faste i Malmo , Helsingborg och Stockholm . Uppmarksammade ravefester holls under senare halften av 1990-talet i klubben Docklands vid Finnboda Varv i Stockholm och Nordens storsta ravefester holls troligen i slutet av 1990-talet da bland annat Annexet i Stockholm var fullbokat.

Det finns i dag tusentals entusiastiska deltagare av alla aldrar i Sverige, som kan aka langvaga for en stor ravefest. Storbritannien , Nederlanderna och Tyskland ar dominerande lander vad galler trancefester. Exempel pa stora event inom ravescenen ar Trance Energy , Dance Valley , Love Parade , Mayday , VuuV , Fullmoon Festival , Boom Festival och Czechtek . De storsta festerna, som mer uttrycker sig som festivaler, samlar uppemot 150 000 besokare. Love Parade i Berlin var den storsta festivalen med over en miljon deltagare vissa ar. I dag finns Fuckparade kvar i Berlin. Speciella rave for olika genrer anordnas.

Manga manniskor gor dock en noggrann skillnad pa olika arrangemang for elektronisk dansmusik och betecknar rave som arrangemang helt eller till viss del "underground" (se aven Free Party ). En annan atskillnad gjordes nar Free Party vaxte fram som fenomen och da genom att benamningen rave anvandes om arrangemang i klubb- eller lokalmiljo, men benamningen anvands numera huvudsakligen i bred bemarkelse och omfattar flera olika typer av arrangemang som ryms inom samma subkultur eller omfattas av samma attityd.

Free Party och Teknival [ redigera | redigera wikitext ]

Omkring decennieskiftet 1980/90 tvingades ravescenen att forandras och utvecklas. Lokalpolitiska forsamlingar i Storbritannien hade sedan en tid tillbaka vidtagit atgarder som forsvarade arrangerandet av ravefester, sasom restriktiva och hojda avgifter for licenser och tillstand, med atfoljande repressiva atgarder. Denna omstandighet tvingade ravescenen att forandras. Illegala arrangemang, sa kallade Free Parties, huvudsakligen arrangerade utomhus (sa kallade "under stjarnorna" eller pa franska sous les etoiles ), blev vanligare. Dessa fester utvecklades till ett fenomen som inledningsvis av flera inte uttryckligen benamndes som rave, da rave ansags vara mer lokal- och klubbaserat.

Ett Free Party omfattar oftast ett, eller undantagsvis ett fatal, soundsystem och ar oftast en fest som varar endast en dag. Nar dessa fester istallet arrangeras i form av festivaler som varar i flera dagar benamns de Teknival . Teknivals omfattar ofta tiotals, upp till flera hundra, soundsystem och har tiotusentals besokare. Teknivalen Mayday utanfor Paris ar 2004 omfattade 200 soundsystem och 130 000 besokare. Kanda evenemang som var pionjarer inom detta nya fenomen var Burning Man och Spiral Tribe .

Under 1990-talet exporterades dessa fester efter fortsatta repressioner till kontinentaleuropa och de har fatt ett signifikativt faste i Frankrike dar de aven kallas for Teuf och Tekos . De ar dock mycket vanliga aven i ursprungslandet England samt lander sasom Tyskland, Nederlanderna, Italien, Tjeckien och Bulgarien. Termen "Free Party" anvands dock inte endast om fester arrangerade utomhus, utan omfattar numera aven traditionella rave som arrangeras lokaler, ofta lagerlokaler eller andra industrikomplex, men med betoning pa ett arrangemang inom en viss rorelse.

Den franska raverorelsen har gjort sig beromd genom sin omfattande organisationsformaga och aktivism. Dess anhangare benamns vanligen Teufeurs och flera soundsystem har tagit det till sin livsstil att boende i bussar och lastbilar fardas runt for att delta i olika arrangemang. Ett numera beromt exempel fran den franska raverorelsen skedde den 14 april 2001 da ett illegalt Free Party, som bland flera soundsystem inkluderande beromda Herektik System, arrangerades i den nedlagda, men monumentstamplade, badanlaggningen Molitor i Paris. Pa mycket kort tid kunde arrangorerna anlanda med sin utrustning och etablera ljudanlaggningarna, och snart omfattade festen tusentals besokare. De franska ordningsmakterna kunde inte forhindra festen och den tillats fortsatta.

Kring Free Parties och Teknivals har uppstatt en grasrotsrorelse och en subkultur. De bygger ofta pa principen att man sjalv ska bidra, istallet for att betala andra, och darfor ar vanligen alla soundsystem som onskar att bidra valkomna och det forekommer sallan entreavgifter. Kring arrangemanget finns en stark fokus pa individuell frihet samt sjalvstandighet fran auktoriteter och Teknivals uppnar ibland narmast status av temporar autonom zon (Temporary Autonomous Zone, TAZ), med till exempel egen energiforsorjning och dar ordningsmakten vanligen nojer sig med att bevaka fran utsidan och endast med hjalp av civilkladda tjansteman pa insidan forsoka upptacka till exempel droghandel.

Inom rorelsen har aven uppstatt sa kallad Free Tekno , en form av elektronisk musik som blandar influenser fran Jungle , olika former av Hardcore techno , sasom Gabber , och Techno . Franska producenter ar i dag de mest valrepresenterade inom musiken och drag som karaktariserar Free Tekno ar att artisterna inte ar intresserade av varken pengar eller berommelse, att pseudonymer uteslutande anvands och att undergroundkulturen vardas. Musiken uppstod parallellt med att Free Parties blev ett etablerat fenomen och mycket inflytelserika har skivbolaget Network 23 , grundad av Spiral Tribe, varit. Pa senare tid har intresset dock minskat da fler artister istallet utforskar Breakcore , Hip Hop eller Speedcore .

Free Parties och Teknivals annonseras ofta med hjalp av muntliga kontakter, flygblad eller genom telefonlinjer. Arrangorerna ar ofta noggranna med att undvika myndigheters kannedom och for mindre fester med lokal anknytning ar muntlig kontakt och varsam ryktesspridning ar inom ravekretsar ett foredraget medel. En skepsis mot Internet rader och festerna annonseras oftast endast en mycket kort period i forvag.

Squat Party [ redigera | redigera wikitext ]

Ett Rave (eller ett Free Party) kan aven arrangeras i form av ett sa kallat Squat Party som halls i overgivna fastigheter som ockuperats , sedan tidigare eller for syftet att arrangera en fest. Dessa fastigheter kan vara overgivna bostadshus, industrilokaler eller i vissa fall aven utrymmen i underjorden. (For mer information om sa kallad squatting , se husockupation ). De annonseras pa samma satt som Free Parties och Teknivals. De pagar ofta mellan 12 och 24 timmar, eller tills de stangs ner av ordningsmakten. Entreavgifter kan forekomma for att till exempel bidra till att forsorja ett kollektiv, men Squat Parties ar ofta fria fran avgifter eller finansieras med sma donationer vid dorren eller alkoholforsaljning. Squat Parties ar vanliga i stora stader och har en stor scen i London och Bristol, men en stor scen finns aven i till exempel Belgien och Nederlanderna.

En form av rave som hanfor sig till Squat Parties ar den sa kallade Bryt-Raven (utomlands kallas fenomenet for Break and Enter ) som helt enkelt gar ut pa att deltagarna illegalt forcerar dorrarna eller portarna till en fastighet, ofta en lagerlokal, och tar den illegalt i besittning for arrangerandet av ett rave. I Sverige har denna form av rave forekommit i till exempel Hammarbyhamnen i Stockholm, men ar vanligare utomlands dar aven nedlagda militarbaser, vars hangarer och stora ytor av gras- och betongunderlag erbjuder andamalsenligt utrymme, har anvants. En koppling till detta typ av arrangemang finns tydligt i laten "Break & Enter" fran The Prodigys album "Music for the Jilted Generation" som inleds med ljudet av krossat glas och dorrar som skjuts upp.

Dansstil [ redigera | redigera wikitext ]

Stamp (svensk benamning, ej internationell) ar den typiska dansstil som ofta utovas pa ravefester (ordet stamp fungerar aven som en synonym for fest). Nar man stampar, satter man kraftigt ner foten i underlaget i takt till musiken. Det finns dock inget ratt eller fel satt att dansa och manga olika dansstilar lanas in som inspirationskallor ? afrikansk dans , breakdance , capoeira , popping , locking , Jumpstyle , orientalisk dans , Melbourne shuffle etc.

Trance ar ett sjalsligt tillstand som kan beskrivas i ord av exalterad upphetsning, alternativt dvala. Monotona, markerade rytmer i kombination med fangslande ljuseffekter bidrar till upplevelsen av trance. Tid och rum kopplas bort och utovaren gar helt upp i dansen.

Sjalvlysande ljusstavar (engelska glowsticks ) och andra lysande foremal ar populara dansaccessoarer. Pa manga fester anvands dessa aven for poi (en form av jonglering).

Kladstil [ redigera | redigera wikitext ]

Majoriteten av besokarna pa manga ravefester har traditionella mode/clubklader, i synnerhet pa Dance- och Technofester. Pa Ravefester med mer "Back-to-the-Roots"-attityd traffar man oftare pa besokare i mer originella och fantasifulla outfits. Manga har aven haret fargglatt fargat. Enligt sjalva kulturen ar det ofta ansett att man inte ska vara kladd som vanligt nar man gar pa ravefester. ^{[ 4 ]}

Nagra kannetecken for "Back-to-the-Roots"-Ravestilen ar alvluva ("munkhuva"), utsvangda byxor ( phat pants ) och klader med farger som lyses upp av uv-ljus ( neon ). Utanpasommar och lite udda material som pals- och plasttyg kan inga i designen. Lurviga benvarmare och detaljer som tribals, reflexer, dragkedjor, remmar, fickor, kamouflage- eller psykedeliska monster ar andra exempel. Stilen influeras av bland annat fantasy, mystik, sci-fi, cyberpunk, hippie och goth.

Inom den subkultur som bildats kring Free Parties och Teknivals och i synnerhet bland franska Teufeurs ar dock kladstilen annorlunda. Utseendet ar medvetet "underground" och bestar generellt av morka bagiga klader, huvtrojor , militarklader sasom stora jackor, extrema frisyrer (olika former av rakningar, dreadlocks etc.), piercingar och tatueringar. Denna trend speglar troligtvis influenserna fran de alternativa omstandigheterna kring arrangemangen, framst franvaron av clubmiljo, men troligtvis aven forekomsten av det morkare och tyngre sound som ofta ar representerat pa de franska raven.

Rave och droger [ redigera | redigera wikitext ]

Ravefester beskrivs ofta med en negativ klang i media och bland allmanheten och manga manniskor satter likhetstecken mellan rave och droger. En rejvare, eller ravare, ar dock inte nodvandigtvis drogliberal eller drogkonsument. Ett rave ar ett musikarrangemang och droger ar inte en forutsattning for att uppskatta musiken. For den som inte forstar musikens tjusning eller hanforelsen den kan vacka, kan det ligga nara till hands att kategoriskt doma entusiastiska deltagare som drogpaverkade. Det ar dock ett faktum att drogpaverkade manniskor forekommer pa vissa ravefester. Under "California Music Festival" till exempel, misstanktes 3 dodsfall bero pa drogoverdoser ^{[ 5 ]} . En asikt som forekommer ar att illegala droger, framst psykedeliska droger sasom LSD och psykedeliska svampar, empatogener sa som MDMA (Ecstasy) samt amfetamin , kokain och ketamin forstarker upplevelsen och vissa anvander det for att kunna dansa langre.

Hur vanligt det ar med droger och deltagare som anvander droger beror i hog grad pa var i varlden man befinner sig, antal festbesokare, samt vilken attityd till droger som arrangorerna har. Pa atskilliga fester i Sverige ar droger (ibland aven med avseende pa alkohol) strangt forbjudna. Manga verkligt engagerade rejvare arbetar aktivt for att fa bort droger fran scenen. Pa kontinentaleuropeiska Free Parties finns dock en tolerant installning till alternativa former av stimulantia. Free ska inte endast uppfattas som "fritt fran intradesavgift" utan syftar huvudsakligen pa atmosfaren som ar fri fran (externa) lagar och restriktioner. Detta innebar att illegala droger kan tillhandahallas och konsumeras utan protester fran arrangorer eller deltagare.

Musikhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

House utvecklades i Chicago under 1980-talet, ur 1970-talets discomusik, med hjalp av synthar. Stilen skall ha fatt sitt namn fran de danspartyn som ofta holls i lagerlokaler (warehouses) av svarta Dj's och arrangorer.

Tillsammans med en samtida rent elektronisk genre som uppstatt i Detroit, kallad techno, samlades den nya dansmusiken under beteckningen acid house (ifran engelskans "burn acid" vilket betyder ungefar "spinna skivor", det vill saga en DJ -syssla). Nar musiken blev popular blandades de bada stilarna, framfor allt i Europa och kallades da bara acid .

Exakt nar och hur trance uppstod rader det delade meningar om. Dar finns en utveckling fran reggae-dub som den kom att utvecklas nar den digitaliserades och blev elektronisk i mitten av 1980-talet. Manga artistiska musikmixare och larjungar till dessa tog med sig sitt kunnande som inspelningstekniker fran Kingston, Jamaica till USA och Storbritannien dar det skedde en anpassning eftersom det gar att gora dubversioner av all musik och inte bara av reggae. I stora drag kom den till nagon gang under tidigt 90-tal, dels i Tyskland som ett sidospar fran techno , dels i Goa (Indien), dar indisk musik blandats med bland annat vasterlandsk EBM (en elektronisk musikstil). Trance , techno och house utvecklas standigt och har i dag manga subgenrer.

Olika subgenrer [ redigera | redigera wikitext ]

EDM ar en elektronisk dansmusik, en form av musik som skapas med datorer, genom elektroniska instrument som synthesizers, trummaskiner och sequencers. EDM ar ett brett begrepp ? aven hiphop hor hit. Musikens form och uppbyggnad skiljer sig med andra ord oerhort mycket beroende pa vilken subgenre som avses. Beats per minute ( BPM ) anger hastigheten i en lat.

House ar grunden till den mesta klubbmusiken i dag. Har lagre BPM an techno och trance, annars gar stilarna ihop mycket. En av de mest centrala musikstilarna under ravens tidiga ar ar Acid House . Exempel: Ministry of Sound, Paul Oakenfold, D-nox & Beckers, Tiga, Danny Tenaglia, Slacker.

Breakbeat , ett samlingsnamn for subgenrer med fokus pa trummor och rytmer, vanligen i 4/4-delstakt. Tempot ar hogt och forcerat, och rytmerna karaktariseras ofta av anvandandet av synkop och polyrytmik . Under 1990-talet borjade Acid House -artister anvanda breakbeat-samplingar, och detta ledde till breakbeat hardcore , en subgenre som ofta kallades for just "rave music".

Techno ar tyngre, monotonare och mindre melodiskt an manga av de andra substilarna. Exempel: Abi Bah, Jeff Mills, Ben Sims, Marco Bailey, Deetron, Hertz, Hardcell, Lars Klein, Underworld .

Trance byggdes fran borjan huvudsakligen upp av subtila och hypnotiska melodislingor ( Classic Trance ). Den i dag mest populara formen av trance har en mer lattidentifierad och direkt tongang, och kallas melodisk trance (alternativt epic, anthem, dutch, uplifting trance, mm). Latar med text kallas vocal trance, inom rave-scenen ar dock Hard Trance den dominerande formen. Exempel: Ferry Corsten , Armin van Buuren , Johan Gielen , Cosmic Gate , Tiesto , Rank 1 .

Hardtrance ar den hardare stilen av trance som bestar av eurodance och epic trance, kan ibland forknippas med harddance och eurotrance. Latarna ar ofta harda, langa och valdigt fantasifulla. Exempel Yoji Biomehanika, Bas & Ram, Ralph Novell, Pulsedriver (men gor aven eurotrance, harddance och progressive trance).

Progressiv trance ar en trance, house eller psykedelisk trance som andrar struktur i sma eller minimala steg at gangen. Bas- och melodislingor byggs ihop till toppar och dalar av mer subtil karaktar. Exempel: Bedrock , 16bit Lolitas , Luke Chable , Phony Orphants , Vibrasphere , Sensifeel , The Shamen .

Goatrance & Psytrance (Psykedelisk trance): uppbyggd pa driviga, massiva eller lite morkare basgangar, samt med inslag av psykedeliska ('sinnesvidgande') melodislingor och ljud. Ibland avbryts basgangen for flyktiga, dromska inslag, garna med didgeridoo, flojter och andra etniska instrument. Goatrance och psytrance anvands i allmanhet som synonymer for varandra. I exakta termer ar dock goa mer melodiskt an psy. Exempel: Aquatica , Gataka , The Misted Muppet , Sirius Isness , Protoculture , Echotek , Astral Projection , Infected Mushroom , Skazi , GMS , Spirallianz , X-dream .

Hardcore techno ar tyngre och mindre melodisk an sin nara beslaktade genre Hardstyle. Ar en karngenre ur vilken manga subgenrer utvecklats, till exempel Gabber , Speedcore och Doomcore , men aven nationella variationer forekommer, framst Frenchcore . Innehaller ibland "trasigt" ljud och de texter till ar enformiga och har ofta svordomar. Exempel: Neophyte , 3 Steps Ahead , Angerfist , Ophidian , Cardiak , Travon och Lenny Dee.

Hardstyle ar en blandning mellan Hardcore och Hardtrance . Melodin ar ofta stark, kraftfull och latarna har ofta hard bas. Exempel: Headhunterz , The Prophet , Darkraver , Technoboy , Showtek , Zatox . Nagra svenska namn ar Euphorizer , Ezitsuj , Antizimex , AnimusDj , AudioMixerz , iPsycho och Zaitek .

Happy Hardcore/ UK Hardcore Utvecklades i England, dar den ar den popularaste musikstilen pa deras rave. Happy hardcore utmarker sig genom att ha en snabb bas med mycket melodisk melodi och som oftast innehaller sang. Den ar inte alls vanlig pa svenska rave an men borjar komma mer och mer. Exempel: Dune , Hixxy , Breeze , Darren Styles , Sy & Unknown .

Chill out / Ambient forklaras pa ett forenklat satt som lite lugnare elektronisk musik. Exempel: Ulrich Schnauss , Brian Eno , Jean Michel Jarre , Solar Stone , Delerium , Shulman , Abakus , Shpongle , Carbon Based Lifeforms , Leftfield

Minimal : en monoton subgenre av Techno eller Trance, som ar ofta uppbyggd pa ibland bara en tvatakters melodislinga som repeteras. Producenterna av genren brukar repetera alla mojliga slingor och lagga pa flera sekvenser tills allting blir en enda rora, da de tonar av ganska snabbt. Exempel: Richie Hawtin , Sleeparchive , Ricardo Villalobos , Rekorder .

Andra genrer eller underkategorier som forekommer ar Jungle , Drum'n'Bass och Free Tekno . Det senare ar en lost definierad genre som har uppstatt i samband med Free Partys och innehaller stilar med namn som Tribetek ( Tribe ), Spiral Tekno , Hardtek och Enimatek . Mer sallan forekommer komplexa genrer eller underkategorier som Breakcore och Raggacore , men dessa ar inte uteslutna. I Sverige forekommer aven Eurotrance , som felaktigt brukar forvaxlas som techno.

Den svenska scenen [ redigera | redigera wikitext ]

Kanda svenska DJ:s och producenter inom trance ar bland annat Mike Shiver , Airbase och David West . Inom psykedelisk trance finns bland andra Vibrasphere , Dj Anti , Human Blue , Dj Morg , Ticon , Gen.6 , Son Kite , Atmos , S-Range , Gaudium , Artax , Dj Anneli , Logic Bomb , Krumelur , Tamlin , Chromosome , Electroscape , Dj Znok , Wierdo Beardo , Dennis The Menace , Kluster , Derango , Sienis , Hux Flux , Vegetal , Tokyoprime , Kiriyama , Dj Hadji , Banyoz och Miranda . Wasted penguinz ar en kand grupp inom Hardstyle.

Svensk techno ar mycket stor utomlands. En kand webbplats (Ishkur's guide to electronic music) beskriver den som precis den typ av musik man faktiskt bor tanka pa nar man hor ordet techno. Exempel pa valkanda svenskar inom denna genre ar Adam Beyer , Joel Mull , Cari Lekebusch , Samuel L Sessions , Jesper Dahlback och John Dahlback .

Exempel pa svensk Euro och "Proggresive" Dance, House ar Ozgur Can , Axwell , Steve Angello , Sebastian Ingrosso , Eric Prydz , La Fleur och Stonebridge .

Inom hardcore ar Dj Voldo , Earfist och Audio-RVLT kanda namn.

Kanda rave [ redigera | redigera wikitext ]

• Defqon.1
• Fuckparade Berlin
• Love Parade Berlin
• Masters of Hardcore
• Qlimax
• Sensation White
• Street Parade
• Thunderdome
• Tomorrowland
• Trance Energy
• Techno Woodstock / Space Ravers / I Kallhall 1991 / Techno Woodstock - Bronx Sauna

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Guide till olika stilar inom elektronisk musik
• Svensk sida om Rave, Techno och Acid