Rasbiologi

Rasbiologi , rasteori eller raslara , var ett akademiskt amne som studerade manniskoraser . Begreppet rasbiologi associeras vanligen med aldre eugenisk forskning, det vill saga forskning kring mojligheten att rasforadla olika folkgrupper med hjalp av biologiska saval som sociokulturella atgarder. Idag betraktas rasbiologin som en pseudovetenskaplig lara utan vetenskaplig grund. I Sverige var Statens institut for rasbiologi ansvarigt for forskningen. ^[
1
]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Rasbiologin upptog ideer fran bland annat antropologin , genetiken och arkeologin och utvecklades sa smaningom till en lara om hur en ras skulle foradlas. Ofta forknippas rasbiologin med Nazitysklands rasistiska ideologi, men dess rotter stracker sig bakat till atminstone 1700- och 1800-talet. Iden om ras som en mansklig egenskap kan harledas till iberiska halvon under 1400-talet och hur kristna harskare anvande tanken om " blodets renhet " for att fortrycka konverterade kristna (ofta tidigare muslimer och judar). Rasbiologin kan delvis harleda sitt ursprung till romantikens ideer om en folksjal och det egna folkets renhet. ^[
2
]

1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Rasbiologins akademiska rotter kan man finna framfor allt hos Arthur de Gobineau som i sin bok Essai sur l'inegalite des races humaines ("Essa om manniskorasernas olikhet") ar 1853-1855 framlade teorin att manniskogruppers kultur ar grundad i raser: den vita, svarta och gula rasen, och att dessa inte skall blandas. Om en sadan blandning sker kommer det enligt Gobineau att leda till "degenerering". Till det fogar han ett deklinistiskt perspektiv: raserna blandas redan allt for mycket och varlden blir samre och samre som en foljd. Han placerar den "ariska" eller "germanska" rasen hogst i rang, och havdar att den har monopol pa skonhet, intelligens och makt. Andra inflytelserika tankare i denna tanketradition ar Herbert Spencer och Francis Galton . Ola Larsmo sammanfattar rasbiologin med att den "ville vara en vetenskap, beslaktad med antropologin , men spetsad med genetikens nya mendelska ron. Rasbiologin ville tolka det mesta i samhallet utifran arftlighetslara." Han tillagger att " rashygien ar daremot rasbiologins tillampade, praktiska sida." ^[
3
]

Forestallningar om ras [ redigera | redigera wikitext ]

Antropologiskt rader konsensus att det inte finns manniskoraser, och man anser att forsok till identifiering av rasskillnader mellan manniskor inte ar en vetenskaplig verksamhet. ^[
4
]^[
5
] Sociologisk forskning har visat att fordomsfyllda historiska forestallningar om existensen av "raser" bland manniskor kan fa konsekvenser for individers liv genom saval privilegier som exkludering och diskriminering. ^[
6
] "Ras" betraktas idag inom vetenskapen som en social konstruktion dar konstruktionen av "ras" sker genom en process som kallas rasifiering . I vasterlandska samhallen finns rasregelsystem dar skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en naturalistisk eller historicistisk modell, eller i kombination. Den forsta utgar ifran rasbiologiska antaganden om hogre och lagre staende raser medan den senare utgar ifran kulturella och kulturrasistiska principer. ^[
7
]^[
8
]^[
9
]

Konstruktion av rasregelsystem [ redigera | redigera wikitext ]

Forskare, som exempelvis David Theo Goldberg , har studerat hur olika stater i Europa konstruerat sina respektive rasregelsystem . Detta har gjorts enligt honom genom primart tva modeller, den historicistiska och den naturalistiska . Den naturalistiska modellens utgangspunkt ar att forklara nationell overlagsenhet genom att naturalisera konstruerade rasskillnader via rasbiologiska diskurser om hogre respektive lagre staende raser . Bland de stater som raknas till dem som anvant denna typ av konstruktion ar framst Tyskland . ^[
7
]^[
9
]

Arbete med rasbiologi i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Den svenske antropologen Anders Retzius indelade pa 1840-talet manniskoraser efter skallindex och hans son Gustaf Retzius havdade att den svenska nationen var den mest homogena av alla europeiska nationer med 87 procent langskalliga och endast 13 procent kortskalliga . ^[
10
]

Ar 1905 bildade den tyske lakaren Alfred Ploetz tillsammans med sin svager Ernst Rudin den tyska organisationen Deutsche Gesellschaft fur Rassenhygiene (det tyska sallskapet for rashygien) vilket han i form av ett internationellt ordensliknande sallskap forsokte sprida varlden over. Medlemmarna maste bland annat redovisa sin egen familjebakgrund. De forsokte forst etablera sig i Sverige via kontakter med Retzius men denne fann ordenssallskapets stadgar konstiga och sektliknande. Hosten ar 1909 etablerades emellertid Svenska sallskapet for rashygien vid ett mote pa Hotell Kronprinsen i Stockholm. Bland medlemmarna i det informella sallskapet fanns Herman Nilsson-Ehle , Nils Wohlin , Alfred Petren , Nils von Hofsten , Herman Lundborg , Elis Essen-Moller och Johan Thyren . ^[
11
]

Ar 1921 inrattades Statens institut for rasbiologi i Uppsala . Riksdagens bada kammare ansag att ett rasbiologiskt institut skulle skydda mot inre fiender; defekta, asociala, abnorma och brottsliga manniskor. Institutet bestod av Herman Lundborg som chef med professors titel med en statistiker , en genealog , en antropolog samt nagra bitraden. ^[
12
] Forskarna bedrev studier av olika slakters och befolkningsgruppers livsbetingelser och utvecklingsmojligheter och kartlade det biologiska arvets betydelse for sjukdomar och arftlighet . Genom dessa utforskningar skulle man fa en teoretisk forklaringsmodell till bland annat brottslighet , vanart, alkoholism , sinnessjukdom och annan sa kallad undermalighet. Efter att Herman Lundborg pensionerats och Gunnar Dahlberg intratt som ny chef for institutionen for rasbiologi ar 1936, forandrades synen pa rasbiologin. ^[
13
] Ar 1958 bytte institutet namn till Institutionen for medicinsk genetik och knots till universitet.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser och kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Goldberg, David Theo (2002). ”Racial States” (pa engelska). Relocating Postcolonialism . Oxford: Blackwell Publishers. Libris 8292993 . ISBN 0-631-20804-6 . http://204racethought.wikispaces.com/file/view/Goldberg+Racial+State.pdf Arkiverad 2 februari 2014 hamtat fran the Wayback Machine .
de los Reyes, Paulina ; Kamali, Masoud (2005). Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2005:41) . Stockholm: Statsradsberedningen. Libris 9894123 . ISBN 91-38-22353-8
Ola Larsmo (2022). ”(O)manskligt - Forum for levande historia” . www.levandehistoria.se . https://wp.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2022/10/Omanskligt-En-fordjupande-faktatext-av-Ola-Larsmo.pdf . Last 26 april 2023 .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”Kapitel 1: Rasbiologins bakgrund” . Forum for levande historia . http://www.levandehistoria.se/fordjupning-rasbiologi/kapitel-1-rasbiologins-bakgrund . Last 19 mars 2018 .
^ Ola Larsmo, 2022, s. 9
^ Larsmo, Ola (2022). Lektion 11 - en bok om rasbiologi . Kauntiz-Olsson. sid. 43-53, 65. Libris l1x2z1hqjfxrbnp3 . ISBN 978-91-89603-22-6
^ Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence . Am Anthropol 99:534?544
^ Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective . Am Anthropol 100:632?650
^ SOU: Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering s. 95, 2005, ISBN 91-38-22353-8
^ [ a b ] de los Reyes & Kamali 2005 .
^ Molina 1997 .
^ [ a b ] Goldberg 2002 .
^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan, artikeln Hufvudskal
^ Larsmo, Ola (2022). Lektion 11 - en bok om rasbiologi . Kauntiz-Olsson. sid. 81, 130 ff. Libris l1x2z1hqjfxrbnp3 . ISBN 978-91-89603-22-6
^ http://www.avlskarl.se/2/files/2_4.pdf
^ Broberg, Gunnar (1995). Statlig rasforskning : en historik over Rasbiologiska institutet . Lund: Avd. for ide- och lardomshistoria, Univ. sid. 71. ISBN 978-91-87833-12-0 . ”Hela den har omstandliga historien [om utnamningsfragan mellan Dahlberg och Sjogren] ar viktig eftersom den profilerade lagren och eftersom den betydde en omsvangning av den svenska rasbiologins kurs.”

[1] ”Kapitel 1: Rasbiologins bakgrund” . Forum for levande historia . http://www.levandehistoria.se/fordjupning-rasbiologi/kapitel-1-rasbiologins-bakgrund . Last 19 mars 2018 .

[2] Ola Larsmo, 2022, s. 9

[larsmo-3] Larsmo, Ola (2022). Lektion 11 - en bok om rasbiologi . Kauntiz-Olsson. sid. 43-53, 65. Libris l1x2z1hqjfxrbnp3 . ISBN 978-91-89603-22-6

[Keita,_S_O_Y_1997-4] Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence . Am Anthropol 99:534?544

[Templeton_A.R._1998-5] Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective . Am Anthropol 100:632?650

[SOU-6] SOU: Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering s. 95, 2005, ISBN 91-38-22353-8

[de_los_Reyes_2005-7] [ a b ] de los Reyes & Kamali 2005 .

[8] Molina 1997 .

[Goldberg_2002-9] [ a b ] Goldberg 2002 .

[10] Nordisk familjebok, Uggleupplagan, artikeln Hufvudskal

[11] Larsmo, Ola (2022). Lektion 11 - en bok om rasbiologi . Kauntiz-Olsson. sid. 81, 130 ff. Libris l1x2z1hqjfxrbnp3 . ISBN 978-91-89603-22-6

[12] ttp://www.avlskarl.se/2/files/2_4.pdf

[13] Broberg, Gunnar (1995). Statlig rasforskning : en historik over Rasbiologiska institutet . Lund: Avd. for ide- och lardomshistoria, Univ. sid. 71. ISBN 978-91-87833-12-0 . ”Hela den har omstandliga historien [om utnamningsfragan mellan Dahlberg och Sjogren] ar viktig eftersom den profilerade lagren och eftersom den betydde en omsvangning av den svenska rasbiologins kurs.”

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]

[ 11 ]

[ 12 ]

[ 13 ]