Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2021-09) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Rap
50 Cent pa scen 2007. Betydelse ? musik med rytmiskt tal och rimmade texter Bakgrund ? hiphop , 1970-talets svart och latinamerikanska storstadskultur i USA Spridning ? en av de numera storsta musiktyperna i USA

Rap (av engelska rap , uttalat [rapː] eller [ræp] ^{[ 1 ]} ) eller varianten rapp ar ett vokalt uttryckssatt dar text talas i takt till musik pa ett poetiskt vis. Rap forekommer framforallt inom musik kopplat till hiphopen . Rap finns ocksa inom andra genrer som metal och eurodance . Rap har sitt ursprung i hiphop -kulturen som ett av de fyra elementen tillsammans med DJ :ing, breakdance och graffiti . Texterna kan handla om allt fran samhallsproblem, vardagsfilosofi och vardagspoesi till starkt politiska texter.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 1800-talet utvecklade afrikanska slavar bluesen, vilket skulle bli rotterna till musikgenrer sasom rock , jazz och hiphop . I Vastafrika , arhundraden innan USA existerade, sjong sa kallade griots , det vill saga sjungande poeter , rytmiska historier med hjalp av instrument som trummor. I USA holls traditionen vid liv och olika varianter av poesi, ofta improviserad, framfordes till musik. Bland annat utvecklades en subgenre till bluesen kallad "talking blues". Fram tills idag har den afroamerikanska musiktraditionen alltid innefattat olika former av rytmiskt talad poesi, framfor till jazz, blues, R&B, funk osv. Ordet rap har funnits i engelskan under flera hundra ar, dar betydelsen har skiftat, men har betytt ungefar "att saga". Rap var ett populart slangord inom den afroamerikanska engelskan pa 1960-talet dar betydelsen var ungefar "att tala", och anvandes aven av musiker som en musikterm for nar sangarna till exempel ropade till musikerna och dessa svarade (sk. call and response). James Brown , George Clinton och andra funkartister kallade deras rytmiska ramsor och poesi for rap redan pa 1960-talet. Pa 1960-talet vidareutvecklades rappen och "spoken word" utvecklades.

Under mitten av 1900-talet influerades den karibiska musikkulturen av de aterkommande forandringarna i amerikansk musik . Transistorn , som uppfanns 1957, borjade anvandas i radioapparater under tidigt 1960-tal, och ledde till att exempelvis jamaicanerna kunde lyssna till amerikanska radiostationer. Artister som Fats Domino gjorde latar med en antydan till den ska-rytm som snabbt blev den allenaradande popularmusiken pa Jamaica under 1960-talet. Redan innan ska hade utvecklats till reggae fanns populara discjockeyer som skotte de mobila gathornsdiskotek (lastbilar med musikanlaggning och hogtalare pa flaket) som kallades sound systems och som agdes av olika inspelningsstudior. Discjockeyer prat- och sangrimmade till de delvisa instrumentalversioner som fanns pa skasinglarnas B-sidor. Dessa discjockeyer "overrostade" det lilla som fanns kvar av sangen, och forkortningen av denna "Talk Over Artist Stylee" fodde namnet toast . Toasting blev en egen musikstil i och med att latar borjade produceras primart for olika populara toasters, som hade gatt fran att enbart kommentera de dansande och marknadsfora singeln till att toasta om nyheter, politik, religion, de svartas jamstalldhetskamp, mode och allt mojligt. U-Roy ar toastingens "grandfather", och andra tidiga artister var Big Youth , I-Roy , Prince Far I , Dillinger , Lone Ranger , m.fl. Under 1970-talet kom denna musik "tillbaka" till USA och influerade rappen.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Hager, Steven: Hip hop. The illustrated history of breakdancing, rap music and graffiti . St Martins, N.Y. 1984.
• Toop, David: The Rap Attack. From African Jive to New York Hip Hop . Pluto Press, London 1984.