한국   대만   중국   일본 
Radikalkonservatism ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Radikalkonservatism

Fran Wikipedia
Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2012-04)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Radikalkonservatism eller den konservativa revolutionen ar en statsvetenskaplig och idehistorisk term, som avser dels en politisk kultur i Tyskland under Weimarrepubliken (1919?1933) och dels en stromning inom svensk hogerpolitik under 1900-talet. [ 1 ] Termen anvands ocksa i ovrigt om sadan konservatism som menar att tillstandet i samhallet gatt sa snett, att radikala atgarder maste vidtas for att inte barande varden ska skadas och i slutandan hota civilisationsbygget. [ 2 ] [ 3 ]

Tysk radikalkonservatism [ redigera | redigera wikitext ]

Samlingsbeteckningen som avser den tyska radikalkonservatismen har primart anvants av idehistorikern Conny Mithander och sociologen Goran Dahl . I sin forskning har de forsokt att fanga det politiskt gemensamma hos en bred skala tyska teoretiker som aren efter forsta varldskriget foresprakade en konservativ revolution, men aven ge termen en vidare innebord. De mest kanda foretradarna for denna lost sammanhallna stromning ar forfattaren Ernst Junger , historiefilosofen Oswald Spengler , statsrattsteoretikern Carl Schmitt och filosofen Martin Heidegger . Viktigt att betona ar att det inte handlar om nagon sammanhallen rorelse eller ideologi och de flesta av de tankare som raknas till denna stromning var inte heller partipolitiskt organiserade. [ 4 ]

Begreppshistorik [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet konservativ revolution har gamla anor, men under Weimarrepublikens era var det diktaren Hugo von Hofmannsthal och teoretikern Edgar Julius Jung som introducerade det som ett politiskt gangbart begrepp i bredare kretsar.

De konservativa revolutionarerna stod for en esoterisk nationalism . De avvisade parlamentarism och kapitalism for att dessa satte kvantitet fore kvalitet, vilket man ansag hotade den tyska, eller preussiska , kulturen. Den politiska aspekten av den konservativa revolutionen framgar ur en mer omfattande varldsbild och manniskosyn. De konservativa revolutionarerna var till exempel djupt paverkade av Nietzsches kritik av den liberala framstegstanken och den linjara tidsuppfattningen, vilket anknyter till en antik forestallningsvarld. Vissa avvisade utifran denna position kristendomen, aven om det inte ar ett genomgaende kannetecken.

En stridsfraga galler om de konservativt revolutionara ideerna beredde vagen for den nationalsocialistiska regimen eller inte, och i sa fall i vilken grad.

Inriktningar [ redigera | redigera wikitext ]

En av den konservativa revolutionens framste overgripande teoretiker, Armin Mohler , delade in rorelsen i tre lost grupperade huvudkategorier [ 5 ] :

  • Jungkonservative ("de ungkonservativa"), som hade en mer utpraglat politiskt teoretisk hallning och foretradare bland akademiska statsvetare, sociologer och nationalekonomer. De foresprakade politiska system som korporatism och standsvasen som radikalkonservativa alternativ till den moderna parlamentarismen och kapitalismen . Edgar Julius Jung horde till denna kategori; en annan viktig teoretiker var Othmar Spann.
  • Die Nationalrevolutionaren ("de nationalrevolutionara"), som var de kanske mest radikala och aktionsbenagna, ofta paverkade av den socialistiska rorelsen, och med en militar bakgrund som ett av de viktigare kannetecknen. Dessa var aven de mest framtradande i protesterna mot Versaillesfreden . Man tankte sig garna ett socialistiskt samhalle ordnat enligt militart hierarkiska principer: uttrycket Die totale Mobilmachung , den totala mobiliseringen, myntades av Ernst Junger , som i sin ungdom kan sagas vara en av nationalrevolutionarernas huvudforetradare. Hit raknas aven nationalbolsjevikerna , exempelvis Ernst Niekisch .

Svensk radikalkonservatism [ redigera | redigera wikitext ]

Svensk radikalkonservatism ar ett begrepp inom svensk konservatism under och efter andra varldskriget , myntat och anvant av personer framst inom Foreningen Heimdal och Sveriges Konservativa Studentforbund . Dessa radikalkonservativa menade att den svenska hogern borde verka for radikala (valfards)reformer och pa sa satt ta udden av socialdemokratin . Termen och dess anhangare forsvann som en konsekvens bland annat av att Hogerpartiet accepterande valfardsstaten genom 1946 ars handlingsprogram (Se Ljunggren, Folkhemskapitalismen , Tidens Forlag 1992).

Urval av den tyska konservativa revolutionens kalltexter i svenska oversattning [ redigera | redigera wikitext ]

Skrifter om konservativa revolutionen och radikalkonservatism [ redigera | redigera wikitext ]

  • Tema konservativ revolution , Res Publica nr 23., Symposion 1993.
  • Anatomie der Konservativen Revolution. , Stefan Breuer, 2. korrigerade upplagan. Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt 1995.
  • Preussiska anarkister. Ernst Junger och hans krets under Weimar-republikens krisar , Carl-Goran Heidegren , Symposion 1997; utvidgad utgava Bokforlaget Augusti 2016.
  • Radical conservatism and the future of politics , Goran Dahl , Sage 1999.
  • Antropologi, samhallsteori och politik: radikalkonservatism och kritisk teori: Gehlen, Schelsky, Habermas, Honneth, Joas , Carl-Goran Heidegren, Bokforlaget Daidalos 2002.
  • Die konservative Revolution in Deutschland 1918?1932. Ein Handbuch , Armin Mohler , 1. upplagan 1950, utvidgad 6. upplaga, red. av Karlheinz Weißmann , Leopold Stocker Verlag, Graz 2005
  • Radikalare an Hitler. De esoteriska och grona nazisterna. Inspirationskallor. Pionjarer. Forvaltare. Attlingar , Goran Dahl, Bokforlaget Atlantis 2006.
  • Dietrich Eckarts onda oga , Per Landin , Bokforlaget Atlantis 2009.
  • Den hogra handens tendens , Carl-Goran Heidegren, Bokforlaget Augusti 2022.
  • Varldsandens partisaner: Filosoferna, tredje riket och den liberala demokratin , Svante Nordin , Fri Tanke 2023.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Hultman, Fredrik, "Den radikalkonservative arvtagaren", Smedjan 4/12 2019 [1]
  2. ^ Dahl, Goran (2018). Folk och identitet: identitarismen och dess kallor (Forsta utgavan). sid. 16. ISBN 978-91-88383-37-2 . OCLC 1101114629 . https://www.worldcat.org/oclc/1101114629 . Last 20 april 2021  
  3. ^ Gardell, Mattias (2017). Den ensamme terroristen?: om lone wolves, nathat och brinnande flyktingforlaggningar . sid. 14-15. ISBN 978-91-7037-993-2 . OCLC 1017089585 . https://www.worldcat.org/oclc/1017089585 . Last 26 november 2021  
  4. ^ Dahl, Goran (2018). Folk och identitet: identitarismen och dess kallor (Forsta utgavan). ISBN 978-91-88383-37-2 . OCLC 1101114629 . https://www.worldcat.org/oclc/1101114629 . Last 26 november 2021  
  5. ^ Mohler, Armin, Die konservative Revolution in Deutschland 1918 - 1932: ein Handbuch, 5. Aufl., Stocker, Graz, 1999

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Radikalkonservatism&oldid=54452719 ”