한국   대만   중국   일본 
Rabindranath Tagore ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Rabindranath Tagore

Fran Wikipedia
Rabindranath Tagore Nobelpristagare
??????????? ?????
Pseudonym ????????
Fodd Rabindranath Thakur
7 maj 1861
Calcutta , Brittiska Indien
Dod 7 augusti 1941 (80 ar)
Calcutta , Brittiska Indien
Yrke Filosof, forfattare, kompositor, malare
Nationalitet Indisk
Sprak bangla [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Genrer essa [ 3 ] , novell [ 3 ] och roman [ 3 ]
Noterbara verk Gitanjali , Amar Sonar Bangla
Priser Nobelpriset i litteratur ( 1913 )
Namnteckning

Rabindranath Tagore , fodd 7 maj 1861 i Jorasanko , Calcutta , dod 7 augusti 1941 i Calcutta, var en indisk-bengalisk poet , forfattare , filosof , kompositor , frihetskampe och konstnar . Tagore blev 1913 den forste icke-europe som mottog Nobelpriset i litteratur . Han ar den enda indier som mottagit priset.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigt liv [ redigera | redigera wikitext ]

Rabindranath tillhorde den ansedda och inflytelserika slakten Tagore ( ben. : Thakur ), liksom hans far Devendranath Tagore , grundare av den hinduiska reformrorelsen Brahmo Samaj . Rabindranaths bror Jyotindranath var kompositor och forfattare och systern Swarnakmari en kand romanforfattarinna. Familjen var rik och dominerade tidvis Calcuttas kulturella liv.

Rabindranath var ett kansligt och mycket begavat barn som snabbt trottnade pa skollivet och sedan studerade i hemmet. Det var vid denna tid vanligt for formogna bengaliska familjer att anordna litterara aftnar, konserter och soareer, och hemmiljon utgjorde intellektuell stimulans for den unga mannen. Han fick ocksa tillfalle att resa tillsammans med sin far, bland annat i Himalaya 1873, en resa som gjorde starkt intryck pa honom. Nar Rabindranath Tagore var nagot over tjugo ar gammal borjade han lata publicera sina dikter och noveller. Han blev snabbt kand for sin enastaende poetiska formaga och sin vackra bengali. Engelska var da, liksom nu, ett relativt vanligt umgangessprak for somliga familjer i den indiska eliten, men Tagore ansags som en virtuos i bengaliska. Hans produktion blev over aren mycket omfattande.

Genom sina kontakter och resor fick han ocksa en stor skara europeiska beundrare, framst bland dem Yeats . Det tycks emellertid ha uppstatt ett intressant kulturellt missforstand i denna relation. Tagore lade sig ganska tidigt till med ett rikt skagg och langt har, vilket inte var ovanligt i Bengalen. Aven om hans rost var forvanande ljus, gav hans djupa blick och allmanna utseende intrycket av en orientalisk vishetslarare och guru , just av det slag som manga europeer vurmade for vid sekelskiftet. Hans dikter fran denna epok och den konferens han gav under sin resa i Amerika, Sadhana (andlig eller inre ovningar) forstarkte denna bild.

Asikter [ redigera | redigera wikitext ]

Den verklige Rabindranath Tagore visade sig emellertid inte redo att spela rollen fullt ut. Det ar inte riktigt sakert om han forstod hur han betraktades i vast. Han intresserade sig storligen for vetenskapliga framsteg och hade radikala och mycket moderna ideer om utbildning och politik. Han avsade sig sitt engelska adelskap efter Amritsarmassakern i Punjab 1919 och var en god van till Gandhi , med vilken han inte alltid var overens, men som han stodde i kampen for befrielse fran britternas kolonialvalde. Tagore var dock lika ovillig att lata sig bindas av traditionens och det forflutnas snaror som av kolonialvaldets. Hans uppfattning om hinduismen var starkt praglad av Brahmo-rorelsens reformanda.

Nobelpriset [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att Tagore hade fatt Nobelpriset 1913, framst till foljd av sin egen engelska oversattning av Gitanjali (pa svenska "Sangoffret"), vande sig Yeats och hans europeiska beundrare mot honom och ifragasatte hans begavning, tydligt besvikna pa att han inte var tillrackligt mystisk och varldsfranvand. Det kan knappast fornekas att den engelska versionen av Gitanjali ar langt underlagsen det bengaliska originalet, men den ovriga litterara produktionen visar att Tagore var en mycket framstaende forfattare. Somliga har emellertid anmarkt pa att det sa att saga behovdes en asiatisk prismottagare och att det hade forekommit en hel del propaganda for Tagore; om skuggan faller over honom sjalv eller hans beundrare ar omstritt. Han ar notoriskt svaroversatt pa grund av den kansliga lyrism som kannetecknar mycket av den bengaliska poesin och latt blir till sentimentalism nar den overfors till andra sprak.

Undervisning [ redigera | redigera wikitext ]

Tagores teorier om betydelsen av musik och dikt i skolundervisningen ledde till grundandet av Shantiniketan och Visha Bharati, en skola och ett college, numera universitet, nagra mil utanfor Calcutta. Han menade att den skapande formagan hos manniskan inte stimulerades i den formella undervisningen, utan ofta tvartom forkvavdes. Vad manniskan behover ar narhet till naturen och en form av undervisning som riktar sig till hela manniskan och inte bara till hennes analytiska intellekt. Det var hans avsikt att genom dessa institutioner, som han sa smaningom overlat till den indiska staten, kombinera den klassiska indiska utbildningen och den vasterlandska, vetenskapligt och teknologiskt inriktade utbildningen. Man kan saga att denna stravan efter att forena Osterland och Vasterland i en levande och valgorande syntes praglade Rabindranath Tagores hela liv.

Levande legend och bildkonstnar [ redigera | redigera wikitext ]

Vid slutet av sitt liv hade Tagore blivit en levande legend. Han reste mycket runt i hela varlden, bland annat till USA, Kina, Japan, Italien, Argentina ? aven tva ganger till Sverige 1921 och 1926 ? men hans centrum var alltid Bengalen, som besvarade hans trofasthet med hanford beundran. Det var svart for honom att undvika att bli till en personlighet. En av hans basta nutida tolkare, William Radice , har papekat att Tagores anarkistiska, lite sarkastiska sida kommer till uttryck pa ett ovantat vis i de teckningar och malningar han borjade utfora nar han var over sextio ar gammal. Bilderna, ofta i svart och vitt, ar markligt lekfulla, ibland lite oroande. Han debuterade med en stor utstallning i Paris 1930, och raknas idag som en foregangare i modernt indiskt maleri.

Oonskade gavor i Nazityskland [ redigera | redigera wikitext ]

16 augusti 1937 beslagtog Propagandaministeriet i Nazityskland vad som fanns av honom som konstnar pa tyska museer, darfor att det definierades som entartete Kunst och sadant skulle inte langre finnas i landet. Det var fem akvareller pa det prestigeladdade Kronprinzenpalais i Berlin , vilka alla hade skankts av konstnaren "till den tyska nationen" 1930, enligt det beslagsinventarium som nuvarande Freie Universitat Berlin har upprattat online. [ 4 ] Dar berattas aven att tre av dem, pa tyska kallade Brustbild eines Inders ["Byst av en indier"], Madchen mit rotem Gewand ["Flicka i rod drakt"] och Zwei Vogel ["Tva faglar"], returnerades till konstnaren 1939, hur det nu var tankt att tolkas. I det inventarium som det tyska ministeriet forde for egen del star daremot de tva forstnamnda antecknade som "utplanade". De tva kvarvarande av de fem beslagtagna konstverken, Maske nach halbrechts ["Mask till halften vand at hoger"] och Maske nach halblinks ["Mask till halften vand at vanster"], bytte konstsamlaren Emanuel Fohn till sig direkt ur ministeriets vardedepa i juni 1939. Den sistnamnda skanktes 1964 till Pinakothek der Moderne i Munchen .

Privatliv [ redigera | redigera wikitext ]

Tagore hade ett smartsamt privatliv. Bengaliska familjer lever an idag ofta alla tillsammans i ett hus ? gifta broder och systrar, foraldrar, ibland ocksa kusiner. Rabindranath var den yngste av fjorton barn. En av hans aldre broder var gift med en kvinna i Rabindranaths alder, Kadambari, och det utvecklades ett intimt, men sannolikt kyskt forhallande mellan honom och svagerskan. Ett ar efter att han hade gift sig med Mrinali Devi Raichaudhuri 1883 begick Kadambari sjalvmord. Han forlorade tva soner, en dotter och sin hustru fore 1908.

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

Rabindranath Tagore skrev bade Indiens nationalsang Jana-Gana-Mana och Bangladeshs nationalsang Amar Sonar Bangla . Tagore ar foretradd i psalmbokssupplementet Psalmer i 2000-talet (2006) med Ps 910 " Stilla min sjal " (svensk tolkning av Maria Kuchen ).

Svenska oversattningar [ redigera | redigera wikitext ]

  • Nationalismen ( Nationalism ) (oversattning August Carr , Norstedt, 1913)
  • Gitanjali (Sangoffer) (af forfattaren ofverforda till engelsk prosa fran originaldikterna pa Bengali, ofvers. till svenska af Andrea Butenschon , Norstedt, 1913)
  • Ortagardsmastaren (dikter) (oversattning Kristian I. Anderberg , Norstedt, 1914)
  • Nymanen ( The crescent moon ) ("oversattning av forfattarens omdiktning fran bengaliska till engelska" av Harald Heyman , Norstedt, 1914)
  • S?dhan?: livets mening (oversattning August Carr, Norstedt, 1914)
  • Chitra: skadespel i en akt (oversattning Kr. I. Anderberg, Norstedt, 1915)
  • Postkontoret (??kghar) (oversattning Harald Heyman, Norstedt, 1916)
  • Fruktplockning ( Fruit-gathering ) (oversattning Hugo Hultenberg , Norstedt, 1916)
  • Konungen av det morka rummet (pjas) (oversattning Kr. I. Anderberg, Norstedt, 1917)
  • Farande faglar (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1917)
  • De rovlystna stenarna och andra berattelser (oversattning Harald Heyman, Norstedt, 1918)
  • Offret och andra dramer (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1919)
  • Mina minnen (oversattning August Carr, Norstedt, 1919)
  • Personlighetens varld (oversattning August Carr, Norstedt, 1920)
  • Mashi och andra berattelser (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1920)
  • Skeppsbrottet ( The Wreck ) (oversattning August Carr, Norstedt, 1921)
  • Karlekens gava och Over morka vatten (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1921)
  • Hemmet och varlden (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1921)
  • Glimtar fran Bengalen: urval av brev 1885-1895 (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1921)
  • Varspelet ( The cycle of spring ) (oversattning Harald Heyman, Norstedt, 1922)
  • Flyktingen (oversattning Harald Heyman, Norstedt, 1923)
  • Den skapande enheten ( Creative unity ) (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1923)
  • Eldflugor ( Fireflies ) (oversattning av prins Wilhelm , Norstedt, 1927)
  • Manniskans religion: forelasningar hallna i Oxford 1930 (oversattning Hugo Hultenberg, Norstedt, 1932)
  • Min barndom ( Chelebela ) (oversattning Ella Myrin Hillbom , Norstedt, 1956)
  • Den landsflyktiga (oversattning Ella Myrin-Hillbom, Skoog, 1961)
  • For fyra roster och Rashmanis son: tva berattelser (oversattning Ella Myrin Hillbom, Norstedt, 1964)
  • Poems = Dikter (urval och oversattningav C. Paul Salvaraj , Konstindustriskolan, 1965)
  • Mitt hjarta dansar (dikter i oversattning och urval av Kristian Carlsson , Smockadoll, 2014)

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

  • Gunnel Emia Eriksdotter: Han som visste att Gud finns  : " Rabindranath Tagore, Nobelpris i Litteratur 1913 : En "elvaarings" mote med Rabindranath Tagores skrifter, samt andra tankares andliga och mystika citat ", Recito, Norsborg, 2011. ISBN 9789175170404 .

Kuriosa [ redigera | redigera wikitext ]

Tagore finns pa ett svenskt frimarke fran 1973. Asteroiden 7855 Tagore ar uppkallad efter honom. [ 5 ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ Краткая литературная энциклопедия , Stora ryska encyklopedin, 1962, las online . [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b c d ] las online , www.culturalindia.net , last: 12 december 2018. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Se FUB: Beschlagnahmeinventar under Referenser.
  5. ^ ”Minor Planet Center 7855 Tagore” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7855 . Last 23 juni 2023 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]