R1 (reaktor)

Ej att forvaxla med reaktor 1 pa Ringhals karnkraftverk .

Reaktorn R1 pa KTH .
R1
Start 18.59 den 13 juli 1954
Stangning 6 juni 1970
Tekniska data
Bransle Naturlig uran
Moderator tungt vatten
Kylmedium tungt vatten
Neutronreflektor grafit

R1 var Sveriges forsta karnreaktor . Den var belagen vid Drottning Kristinas Vag 51 vid Kungliga Tekniska hogskolan (KTH) i Stockholm , och var i drift fran 13 juli 1954 till 6 juni 1970. Reaktorn konstruerades och byggdes av AB Atomenergi . Reaktorhallen ags idag (2021) av Akademiska Hus .

Konstruktion och drift [ redigera | redigera wikitext ]

Byggandet, i berget under Q-husen pa KTH-omradet i Stockholm, paborjades 1950. Enrico Fermis Chicago Pile-1 hade ocksa inrymts pa ett universitetsomrade, narmare bestamt pa en overgiven squashbana under University of Chicagos fotbollslaktare.

Reaktorn blev kritisk klockan 18.59 den 13 juli 1954, tolv ar efter att Enrico Fermi i Chicago i Illinois for forsta gangen i mansklighetens historia astadkommit samma sak. Det var den forsta sjalvunderhallande karnreaktionen i Sverige .

Reaktoreffekten var ursprungligen 300 kW men hojdes senare till 1 MW. Branslet utgjordes av naturligt (det vill saga ej anrikat) uran i form av uranmetall kapslat i en aluminiumlegering. Inom ramen for den svenska linjen fanns planer att borja utvinna uran i Sverige. Denna verksamhet hade emellertid inte kommit igang nar R1 startades, sa R1 laddades med tre ton uran [ ifragasatt uppgift ] som hade lanats fran Frankrike , mot lofte om att kompensera Frankrike med motsvarande mangd nar den svenska utvinningen kommit igang. Reaktorns moderator bestod av fem ton tungvatten fran Norge . [ 1 ]

Reaktorn var kyld via varmevaxlare till uteluft med naturligt drag och luften slapptes ut i en hog, glidformsgjuten skorsten. Effekthojningen mojliggjordes delvis av att kylningen andrades till vat, evaporativ kylning som avsevart hojde kylarens kapacitet.

Genom reaktorn fanns sedvanliga bestralningskanaler varav ett par var kopplade till ett rorpostsystem for aktivering av preparat i volymer av filmburksstorlek. Detta hade mycket stor betydelse for verksamheten pa KTH karnkemi, Stockholms universitet men aven Karolinska institutet, och har darmed bidragit till medicinska tillampningar.

Avveckling och avfall [ redigera | redigera wikitext ]

Det sanerade reaktorutrymmet 2010.

Efter driftstoppet 1970 fordes branslet om cirka 4,8 ton till Studsvik dar det mellanlagrades fram till oktober 2007. Branslet transporterades da till Sellafield for behandling i deras anlaggning for upparbetning av anvant bransle fran Magnox-reaktorer . Slutprodukten fran upparbetningen transporterades tillbaka till Sverige 2009 for att slutforvaras tillsammans med ovrigt svenskt karnavfall. [ 2 ]

Reaktorhallen idag [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 2007 ar KTH formell hyresgast i Reaktorhallen och den anvands som en blandning mellan museum, kulturhus, studio, lab med mera. Den ar bland annat en arena for opera, dans, hackathons och teater. [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]

I Reaktorhallen finns sedan 2015 Skandiaorgeln .

Reaktorutrymmet under Malin Tadaa 's utstallning Emerging Sensation 2019.

Andra reaktorer [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]