Rodons socken
i
Jamtland
ingar sedan 1974 i
Krokoms kommun
och motsvarar fran 2016
Rodons distrikt
.
Socknens areal ar 229,75
kvadratkilometer
, varav 148,54 land.
[
1
]
Ar 2000 fanns har 3 675 invanare.
[
2
]
Orterna
Krokom
,
Dvarsatt
,
Hissmofors
,
Vejmon
och
Hagra
samt kyrkbyn
Rodogarden
med sockenkyrkan
Rodons kyrka
ligger i socknen.
Rodons socken har medeltida ursprung.
Vid
kommunreformen 1862
overfordes ansvaret for de kyrkliga fragorna till
Rodons forsamling
och for de borgerliga fragorna till
Rodons landskommun
. Landskommunen utokades 1952 och uppgick 1974 i Krokoms kommun.
[
2
]
1 januari 2016 inrattades
distriktet
Rodon
, med samma omfattning som forsamlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhort
fogderier
, tingslag och
domsagor
enligt vad som beskrivs i artikeln
Jamtland
. De
indelta soldaterna
tillhorde
Jamtlands faltjagarregemente
och
Jamtlands hastjagarkar
.
[
3
]
Rodons socken ligger pa narmast norr om
Storsjon
, kring
Indalsalvens
utlopp, och soder om
Naldsjon
och omfattar ostra delen av halvon
Rodon
och en del av fastlandet. Socknen bestar av odlingsbygd och skogsbygd.
[
4
]
[
5
]
[
1
]
Hissmofors 1929
.
Dominerande trafikled ar vag
E14
. Andra vagar, vilka gar norrut fran
Krokom
ar
lansvag 339
mot Follinge?Stromsund samt
lansvag 340
mot Valsjobyn. Jarnvagen
Mittbanan
(Sundsvall?Storlien) har station i
Krokom
. I soder leder
Rodobron
over till
Froson
. I nordost ligger
Hissmofors
.
Helt avskiljt fran socknens centralbygder ligger ett par enklaver med
fabodar
langre norrut i
Krokoms kommun
. En stor enklav avskiljer
Aspas socken
i tva delar. En annan enklav ligger pa gransen mellan Aspas och
Offerdals socken
.
Till Rodons socken hor byarna Vike, Rodosundet, By, Undrom, Silje, Sota, Rodogarden, Prastbordet, Trusta, Haste och
Vejmon
. Totalt finns inom dessa byar nastan 200
hushall
.
Rodons socken har sin sydligaste punkt i
Rodosundet
av
Storsjon
. Den avgransas i soder av
Froso socken
. I sydost ligger Assjon av
Storsjon
. Assjon ar Storsjons avflodesomrade varifran
Indalsalven
leder sjons vatten vidare mot kusten. Rodons socken avgransas i Assjon mot
As socken
. Gransen mot As nar land i hojd med byn Sandnaset och gar over land fram till
Kattstrupeforsen
i
Indalsalven
. Dar ligger ett "tresockenmote" Rodon?As?Aspas.
Aspas socken
ligger i nordost och i norr.
Pa landet sydost om
Indalsalven
och
Krokom
fram till gransen mot As ligger bland annat orterna
Dvarsatt
och
Hagra
.
Pa halvon
Rodon
i soder ligger bland annat
Rodons kyrka
samt byarna Undrom och Haste.
Hela sodra delen av socknen har strand mot
Storsjon
. I vaster loper en landtunga av socknen mellan
Storsjon
och
Naskotts socken
. I detta omrade ligger Mjala samt Backen vid Backviken av Storsjon. Langre vasterut langs Storsjon ligger Vejmon, Huvulsviken, Vastvik samt Karlshem.
Gransen mot
Naskotts socken
gar fran
Storsjon
over Valnasholmen, Valnasudden och over land via Morttjarn, Langtegsmyren till Vikeranget dar gransen viker av rakt mot norr vaster om Falatjarnen. Den korsar
E14
och faller ut i
Naldsjon
vid Nybo. I denna del av socknen ligger bland annat byn Vaster-Kalen.
I Naldsjon rundar sockengransen Naldon. I vattnet mellan Naldon och Langnaset ligger "tresockenmotet" Rodon?Naskott?Aspas. Gransen mot
Aspas socken
gar i nordost fran Naldsjon till Kattstrupeforsen.
Tva
exklaver
, gamla fabodomraden, av Rodons socken ligger helt avskilda fran huvudterritoriet. Den ena ligger norr om Naversjon. Har ligger
fabodarna
Kalabodarna samt Krokbodarna. Den andra exklaven ligger langre norrut mellan Akeran och Gysan och har numera ingen bebyggelse.
Bada enklaverna har vastgrans mot
Offerdals socken
.
Inom Rodons socken har man funnit omkring 100
fornlamningar
. Det finns
boplatser
fran
stenaldern
. De flesta lamningarna utgors dock av gravhogar fran
jarnaldern
, varav manga ar stora och ar lamningar efter den stormannakultur som fanns i omradet kring
Storsjon
for cirka 1000 ar sedan. I flera hogar har man gjort rika fynd. Ett av fynden ar den s.k.
Rodournan
som hittades i en
brandgrav
fran 400-talet. Urnan ar av
lera
och tillverkad i
Norge
. Inom socknen finns rikligt med
jarnslagg
. Kring bygden samt kring
fabodarna
i de nordliga enklaverna finns ungefar 440
fangstgropar
. Vid
Rodosundet
ligger
Tibrandsholms
borgruin fran
medeltiden
.
[
4
]
[
5
]
[
6
]
[
7
]
Namnet (1300-talets borjan
Rødene
) kommer fran kyrkbyn. Forleden innehaller
ro(d)a
, '(hassje)stang'. efterleden ar
vin
, 'betesmark; ang'.
[
8
]
[
5
]
Befolkningsutvecklingen i Rodons socken 1750?1990
|
---|
|
Ar
| | | Folkmangd
|
1750
| ?
| 609
|
1769
| ?
| 703
|
1790
| ?
| 789
|
1800
| ?
| 893
|
1810
| ?
| 810
|
1820
| ?
| 873
|
1830
| ?
| 981
|
1840
| ?
| 1 094
|
1850
| ?
| 1 120
|
1860
| ?
| 1 205
|
1870
| ?
| 1 298
|
1880
| ?
| 1 413
|
1890
| ?
| 1 642
|
1900
| ?
| 2 137
|
1910
| ?
| 2 970
|
1920
| ?
| 3 095
|
1930
| ?
| 3 149
|
1940
| ?
| 3 296
|
1950
| ?
| 3 135
|
1960
| ?
| 2 734
|
1970
| ?
| 2 556
|
1980
| ?
| 3 178
|
1990
| ?
| 3 498
|
Anm:
Kallor:
Umea universitet - Tabellverket 1749-1859
,
Demografiska databasen, CEDAR, Umea universitet
.
|
- Fahlen, Kerstin;
Rodons socken - emigration och omflyttning
, Uppsala universitet, 1970
- Berch, Anders; Tideman Jons (1758).
Kort beskrifning ofver Rodons tings-lag i Jemtland ... under ... Anders Berchs ... inseende den 12 juli 1758. Uti storre carolinska larohuset vid Kongl. academien i Upsala, till allmant omprofvande framstald af Jons Tideman, jemtlanninge.
. Stockholm, tryckt hos Lor. Ludv. Grefing..
Libris
2555128
- Bergstrom, Ingmar (1987). ”Carl Zetterstrom - Rodon och Uppsala”.
Hur
1987(2),: sid. 129-134. 0283-7706.
ISSN
0283-7706
.
Libris
9044674
- Lofterud, Curt;
Rodon
, Krokoms kommun, 1987, serie Sevart i Krokoms kommun - 3