한국   대만   중국   일본 
Rodons socken ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Rodons socken

Rodons socken
Socken
Land Sverige
Landskap Jamtland
Kommun Krokoms kommun
Bildad medeltiden
Area 230 kvadratkilometer
Upphov till Rodons kommun
Rodons forsamling
Motsvarar Rodons distrikt
Tingslag Jamtlands norra domsagas tingslag ( ? )
Lits och Rodons tingslag ( ? )
Rodons tingslag (? )
Karta
Rödöns sockens läge i Jämtlands län.
Rodons sockens lage i Jamtlands lan.
Rodons sockens lage i Jamtlands lan.
Koordinater 63°14′31″N 14°24′26″O  /  63.242°N 14.4072°O  / 63.242; 14.4072

Socknen i haradet/lanet.
Koder, lankar
Sockenkod 2562
Namn (ISOF) lista
Kulturnav lank
Hembygds-
portalen
Rodons distrikt
Redigera Wikidata

Rodons socken i Jamtland ingar sedan 1974 i Krokoms kommun och motsvarar fran 2016 Rodons distrikt .

Socknens areal ar 229,75 kvadratkilometer , varav 148,54 land. [ 1 ] Ar 2000 fanns har 3 675 invanare. [ 2 ] Orterna Krokom , Dvarsatt , Hissmofors , Vejmon och Hagra samt kyrkbyn Rodogarden med sockenkyrkan Rodons kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik [ redigera | redigera wikitext ]

Rodons socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 overfordes ansvaret for de kyrkliga fragorna till Rodons forsamling och for de borgerliga fragorna till Rodons landskommun . Landskommunen utokades 1952 och uppgick 1974 i Krokoms kommun. [ 2 ]

1 januari 2016 inrattades distriktet Rodon , med samma omfattning som forsamlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhort fogderier , tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jamtland . De indelta soldaterna tillhorde Jamtlands faltjagarregemente och Jamtlands hastjagarkar . [ 3 ]

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Rodons socken ligger pa narmast norr om Storsjon , kring Indalsalvens utlopp, och soder om Naldsjon och omfattar ostra delen av halvon Rodon och en del av fastlandet. Socknen bestar av odlingsbygd och skogsbygd. [ 4 ] [ 5 ] [ 1 ]

Hissmofors 1929 .

Dominerande trafikled ar vag E14 . Andra vagar, vilka gar norrut fran Krokom ar lansvag 339 mot Follinge?Stromsund samt lansvag 340 mot Valsjobyn. Jarnvagen Mittbanan (Sundsvall?Storlien) har station i Krokom . I soder leder Rodobron over till Froson . I nordost ligger Hissmofors .

Geografisk avgransning [ redigera | redigera wikitext ]

Helt avskiljt fran socknens centralbygder ligger ett par enklaver med fabodar langre norrut i Krokoms kommun . En stor enklav avskiljer Aspas socken i tva delar. En annan enklav ligger pa gransen mellan Aspas och Offerdals socken .

Till Rodons socken hor byarna Vike, Rodosundet, By, Undrom, Silje, Sota, Rodogarden, Prastbordet, Trusta, Haste och Vejmon . Totalt finns inom dessa byar nastan 200 hushall .

Rodons socken har sin sydligaste punkt i Rodosundet av Storsjon . Den avgransas i soder av Froso socken . I sydost ligger Assjon av Storsjon . Assjon ar Storsjons avflodesomrade varifran Indalsalven leder sjons vatten vidare mot kusten. Rodons socken avgransas i Assjon mot As socken . Gransen mot As nar land i hojd med byn Sandnaset och gar over land fram till Kattstrupeforsen i Indalsalven . Dar ligger ett "tresockenmote" Rodon?As?Aspas. Aspas socken ligger i nordost och i norr.

Pa landet sydost om Indalsalven och Krokom fram till gransen mot As ligger bland annat orterna Dvarsatt och Hagra .

Pa halvon Rodon i soder ligger bland annat Rodons kyrka samt byarna Undrom och Haste.

Hela sodra delen av socknen har strand mot Storsjon . I vaster loper en landtunga av socknen mellan Storsjon och Naskotts socken . I detta omrade ligger Mjala samt Backen vid Backviken av Storsjon. Langre vasterut langs Storsjon ligger Vejmon, Huvulsviken, Vastvik samt Karlshem.

Gransen mot Naskotts socken gar fran Storsjon over Valnasholmen, Valnasudden och over land via Morttjarn, Langtegsmyren till Vikeranget dar gransen viker av rakt mot norr vaster om Falatjarnen. Den korsar E14 och faller ut i Naldsjon vid Nybo. I denna del av socknen ligger bland annat byn Vaster-Kalen.

I Naldsjon rundar sockengransen Naldon. I vattnet mellan Naldon och Langnaset ligger "tresockenmotet" Rodon?Naskott?Aspas. Gransen mot Aspas socken gar i nordost fran Naldsjon till Kattstrupeforsen.

Tva exklaver , gamla fabodomraden, av Rodons socken ligger helt avskilda fran huvudterritoriet. Den ena ligger norr om Naversjon. Har ligger fabodarna Kalabodarna samt Krokbodarna. Den andra exklaven ligger langre norrut mellan Akeran och Gysan och har numera ingen bebyggelse.

Bada enklaverna har vastgrans mot Offerdals socken .

Fornlamningar [ redigera | redigera wikitext ]

Inom Rodons socken har man funnit omkring 100 fornlamningar . Det finns boplatser fran stenaldern . De flesta lamningarna utgors dock av gravhogar fran jarnaldern , varav manga ar stora och ar lamningar efter den stormannakultur som fanns i omradet kring Storsjon for cirka 1000 ar sedan. I flera hogar har man gjort rika fynd. Ett av fynden ar den s.k. Rodournan som hittades i en brandgrav fran 400-talet. Urnan ar av lera och tillverkad i Norge . Inom socknen finns rikligt med jarnslagg . Kring bygden samt kring fabodarna i de nordliga enklaverna finns ungefar 440 fangstgropar . Vid Rodosundet ligger Tibrandsholms borgruin fran medeltiden . [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ 7 ]

Namnet [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet (1300-talets borjan Rødene ) kommer fran kyrkbyn. Forleden innehaller ro(d)a , '(hassje)stang'. efterleden ar vin , 'betesmark; ang'. [ 8 ] [ 5 ]

Befolkningsutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Befolkningsutvecklingen i Rodons socken 1750?1990
Ar Folkmangd
1750
 ?
609
1769
 ?
703
1790
 ?
789
1800
 ?
893
1810
 ?
810
1820
 ?
873
1830
 ?
981
1840
 ?
1 094
1850
 ?
1 120
1860
 ?
1 205
1870
 ?
1 298
1880
 ?
1 413
1890
 ?
1 642
1900
 ?
2 137
1910
 ?
2 970
1920
 ?
3 095
1930
 ?
3 149
1940
 ?
3 296
1950
 ?
3 135
1960
 ?
2 734
1970
 ?
2 556
1980
 ?
3 178
1990
 ?
3 498
Anm: Kallor: Umea universitet - Tabellverket 1749-1859 , Demografiska databasen, CEDAR, Umea universitet .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947?1955: Rodon socken
  2. ^ [ a b ] Harlen, Hans; Harlen Eivy (2003). Sverige fran A till O: geografisk-historisk uppslagsbok . Stockholm: Kommentus. Libris 9337075 . ISBN 91-7345-139-8  
  3. ^ Administrativ historik for Rodon socken (Klicka pa forsamlingsposten). Kalla: Nationella arkivdatabasen , Riksarkivet .
  4. ^ [ a b ] Sjogren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Orebro, Vastmanlands, Kopparbergs lan och Norrlandslanen . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand . Libris 9942  
  5. ^ [ a b c ] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlamningar, Statens historiska museum : Rodons socken
  7. ^ Fornminnesregistret , Riksantikvarieambetet : Rodons socken Fornminnen i socknen erhalls pa kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt omrade"
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon . Uppsala : Institutet for sprak och folkminnen . Libris 8998039 . ISBN 91-7229-020-X . https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Fahlen, Kerstin; Rodons socken - emigration och omflyttning , Uppsala universitet, 1970
  • Berch, Anders; Tideman Jons (1758). Kort beskrifning ofver Rodons tings-lag i Jemtland ... under ... Anders Berchs ... inseende den 12 juli 1758. Uti storre carolinska larohuset vid Kongl. academien i Upsala, till allmant omprofvande framstald af Jons Tideman, jemtlanninge. . Stockholm, tryckt hos Lor. Ludv. Grefing.. Libris 2555128  
  • Bergstrom, Ingmar (1987). ”Carl Zetterstrom - Rodon och Uppsala”. Hur 1987(2),: sid. 129-134. 0283-7706. ISSN 0283-7706 .     Libris 9044674
  • Lofterud, Curt; Rodon , Krokoms kommun, 1987, serie Sevart i Krokoms kommun - 3

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]