For andra betydelser, se Pubertet (olika betydelser) .

Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2015-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Puberteten ar den process av fysiska forandringar genom vilken ett barns kropp mognar till en vuxen kropp som kan fortplanta sig sexuellt. Det initieras av hormonella signaler fran hjarnan till gonaderna : aggstockarna hos en flicka , testiklarna hos en pojke . Under puberteten fardigutvecklas saval konsorgan som sekundara konskarakteristika .

Manniskans konsmognad borjar nagot tidigare hos flickor an hos pojkar. Biologiskt arv , psykosociala faktorer och klimat har inflytande over hur tidigt konsmognaden intrader hos bade pojkar och flickor. Vissa hormonella forandringar sker sa tidigt som i 6?7-arsaldern utan att nagra yttre tecken marks.

Manga djur genomgar pubertet. Tamhundar blir i allmanhet fysiskt konsmogna vid 8?12 manaders alder. Landskoldpaddor nar puberteten vid cirka sju ars alder.

Puberteten hos pojkar [ redigera | redigera wikitext ]

For pojkar marks den forsta genitala forandringen i en okning av testiklarnas storlek och pungen antar en morkare pigmentering innan penis och pungen tillvaxer. Dessutom blir forhuden storre och vidare, en forandring som ofta brukar borja tidigare under barndomen . Darpa borjar beharingen runt penisroten ske och denna okar successivt med en spridning ut mot ljumskarna och i en mittstrang upp mot naveln (s.k. raggarstrang ).

I 13?15-arsaldern kan pojkarna fa nattliga sadesuttomningar, s.k. pollutioner , i samband med att testosteronproduktionen stiger kraftigt mot den vuxne mannens normala nivaer. Genom inverkan av "kvinnliga" konshormoner far nastan halften av alla pojkar en antydan till brostutveckling , som kan kvarsta i ett par ar innan ostrogennivaerna sjunker. I en del fall ar dessa besvar sa svara och gar inte heller tillbaka tills pojken ar i 16?17-arsaldern ^{[ kalla behovs ]} . Tillstandet som kan vara bade fysiskt smartsamt ( mastodyni ) och kosmetiskt storande kan behandlas med plastikopereration .

I ovrigt borjar skaggvaxten pa overlappen och hakan , harvaxt tillkommer i armhalorna , pa brostet , armarna och benen .

Kroppslangden tilltar och skelettets form antar tillsammans med muskulaturen mer manliga karaktarer. Aven stambanden tillvaxer kraftigt under puberteten, vilket kallas malbrottet . Rosten blir da djupare, bade hos pojkar och flickor, aven om forandringen ar mer anmarkningsvard hos pojkar. Under den kraftigaste tillvaxten ar pojkarna i ett mer tydligt malbrott an flickorna. Da stambanden ar i denna kraftiga tillvaxt kan de i princip ses som nya varje dag och ostadigheter i rosten kan ske.

En fortsatt langdtillvaxt kan ske fram till 18?20-arsaldern. Den ar dock forsumbar till skillnad fran den tillvaxt som sker i skelett, muskler och rosten, aven om inte lika kraftigt markbar som tillvaxten i 14?16-arsaldern.

Puberteten hos flickor [ redigera | redigera wikitext ]

Starten for flickors pubertet kan ses som en tillvaxtspurt nagra manader fore brostutvecklingen. Vanlig alder for detta ar kring 11 ar, med en naturlig variation mellan 8,5 ar och 13 ar. Forsta menstruation ( menarche ) intraffar efter cirka ett ar av maximal tillvaxtspurt, vilket brukar vara kring 13 ars alder. Efter sin menstruation fortsatter flickan att vaxa ungefar 7 cm (varierar mellan 4 och 11 cm). Vid 16?17 ars alder ar flickan normalt fardigvuxen, nagra ar innan pojken. ^{[ 1 ]} Under denna period borjar ocksa under inverkan av flera hormoner en utveckling av kvinnobrost ske. I dess forsta fas svullnar brostkorteln och flickan kan besvaras av omhet ( mastodyni ). Sa smaningom marker flickan att svullnaden koncentreras till brostvartan och vartgarden , som borjar tillvaxa och bli nagot morkare till fargen.

Fran det att flickan fatt sin forsta menstruation tar det omkring 9?10 manader tills hon far sina agglossningscykler . ^{[ 1 ]} Darefter okar pigmenteringen pa yttre blygdlapparna och slemhinnorna i slidan tillvaxer till den mogna kvinnans slemhinna i 20-arsaldern.

Flickornas genitala forandringar innebar, som for pojkarna, en tillvaxt av konsorganen. De inre konsdelarna, livmodern , aggstockarna och slemhinnorna i slidan, borjar under hormoninverkan anta den fertila kvinnans storlek och form. Livmoderns muskelvaggar okar i tjocklek. Aggstockarna och aggledarna forstoras ocksa under ostrogeninverkan och slidans slemhinnor utvecklas i tjocklek och veckning. De yttre konsdelarna, inre och yttre blygdlapparna forandras med tillvaxt och forandrad farg liknande den morkare fargton pojkarnas pung far. De inre blygdlapparna blir kraftigare och morkare roda och paverkas i farg pa samma vis som slidans veckade slemhinna. De individuella variationerna ar, precis som for pojkar, stora.

Beharingen borjar pa yttre blygdlapparnas innerkant, for att skydda de inre blygdlapparna. I slutfasen av adolescensen har flickornas konsbeharing uppnatt den vuxna kvinnans utbredning; ut till ljumskarna och en liten bit ned pa larens insidor. Vanligen slutar den kvinnliga beharingen med en tvar linje ovanfor blygdbenet .

Beharing tillkommer ocksa i armhalorna och liksom pojkarna hamnar flickor i malbrottet. Dock inte lika patagligt, utdraget i tid eller i allmanhet sa markbart.

Tidig eller sen pubertet [ redigera | redigera wikitext ]

Da variationerna ar stora for vid vilken alder manniskans pubertet intrader beroende pa arv och miljo ar det svart att bestamma vad som ar for tidig respektive for sen pubertet. De forsta man bor fraga om man ar orolig ar sina foraldrar , som kan beratta nar de fick sin forsta pollution respektive menstruation.

Skolskoterskan och skollakaren kan bedoma om den enskilde ar naturligt sen i puberteten eller har en sjukligt forsenad pubertet, vilken i sa fall kan behandlas.

Pubertetsbedomning [ redigera | redigera wikitext ]

Pubertetsbedomningen grundar sig pa Tannerskalan som utvecklades av barnlakaren James Tanner. Skalan gar ut pa att man bedomer genitaliautvecklingen hos flickan och pojken och hos flickan aven hennes brostutveckling. ^{[ 1 ]}

Avvikelser fran skolexemplet [ redigera | redigera wikitext ]

Som ovan beskrivits sa skiljer sig pubertetsutvecklingen lite grand mellan olika individer. Ibland ar skillnaden sa stor att man bor soka lakare for att fa en utredning och behandling . Nar man behover soka utredning beror pa om man ar pojke eller flicka och om man marker att det ar stor skillnad mellan hur konsorganet ser ut jamfort med bilder av "skolexemplen".

En pojke bor soka hjalp om han marker att penis ar valdigt bojd och inte stracks upp da han har stand . Svallkropparna inne i penis bor vara ungefar jamnstora och blodfyllas liksidigt, sa att penisen star relativt rakt upp och rakt fram. Forhuden bor ga att fora tillbaka over hela ollonet . Hur stor penisen ar varierar fran en dag till en annan. Ena gangen kan den vara lang och smal och nasta dag tjockare, sa variationer i storlek behover inte oroa. Om penisen inte alls utvecklas utan behaller den unga pojkens storlek och form trots att pojken ar 15?16 ar gammal sa bor skollakaren undersoka hur testiklarna fungerar eller om nagon hormonell rubbning finns, som hindrar att pubertetsutvecklingen saknas. I de fall da en pojke har en genetisk rubbning av konskromosomerna , kan barnspecialist ordinera testosterontillforsel for att starta en pubertetsutveckling. Exempel pa en sadan storning ar Klinefelters syndrom da pojken har tre eller fler konskromosomer i stallet for tva.

En flicka bor soka skolhalsovarden eller barnmorska vid ungdomsmottagning om hon inte fatt sin forsta menstruation vid 17 ars alder. Ibland behover flickor fa p-piller for att komma in i en biologisk och hormonell menstruationscykel. Beharingen pa yttre genitalia bor absolut ha intratt vid denna alder och borjat anta mogen utbredning. Aven flickor kan ha en genetisk rubbning av konskromosomerna och kan tidigt behova komma igang med en ostrogenbehandling for att fa yttre kvinnlig konskaraktar med brost, midja och runda hofter. Ett exempel pa en sadan storning ar Turners syndrom , da flickan har en istallet for tva konskromosomer i sin genuppsattning.

Det finns ocksa flera andra forandringar i kroppens gener som kan leda till stord pubertetsutveckling. Flera av dessa kan lindras betydligt om den unge soker hjalp redan hos skolhalsovarden eller pa en ungdomsmottagning. I svara fall av biologisk konsstorning, till exempel om ett barn fods med bade kvinnlig och manlig kromosombild hermafrodism , maste barnets konsidentitet faststallas utifran hur barnet utvecklats i tidig alder. I de fall nagon sadan bestamning inte kan goras bor det enligt senare ars forskning inte vidtas nagra hormonella eller kirurgiska atgarder for att omvarlden onskar veta vilket kon den enskilde tillhor. I de fall dar en "testosteronresistens" foreligger, vilket normalt inte upptacks forran da en flicka ar i 16?20-arsaldern och soker pa grund av utebliven menstruation, ar det fraga om en kvinna, med kvinnlig konsidentitet, men med en manlig kromosomuppsattning och svagt utvecklade kvinnliga konskarakteristika. Dessa kvinnor har testiklar som producerar testosteron, som kroppen celler inte alls reagerar pa. Dessa testiklar maste opereras bort for att inte omvandlas till elakartade tumorer. Kvinnan kan sedan fa ostrogenbehandling for att utvecklas i mer kvinnlig riktning.

Pojkar som fotts med ett for kort urinror bor da penistillvaxten ar avslutad efter puberteten fa kontrollerat att urinroret nu ar tillrackligt langt sa att det inte forhindrar ett normalt stand i erigerat tillstand.

I fraga om den sexuella laggningen sa ar pubertetsutvecklingen densamma for alla ungdomar.

Lilla puberteten [ redigera | redigera wikitext ]

6-arsaldern kallas ibland for lilla puberteten. ^{[ 2 ]} I den aldern utvecklas barn mycket, bade mentalt och fysiskt, samtidigt som vuxenvarlden ofta staller hogre krav. For en del barn blir det en stokig period med manga konflikter. I 7?8-arsaldern brukar en lugnare period infinna sig. ^{[ 3 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Tannerskalan ? Tannerskalan som anvands for pubertetsbedomning.
• Kvinnliga konsorgan
• Manliga konsorgan

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r Mansklig fortplantning och graviditet Anatomi och processer Kvinnan Livmoder  · Livmoderslemhinna  · Moderkaka  · Oogenes  · Aggledare  · Aggcell  · Agglossning  · Aggreserv  · Aggstock Mannen Manlig ejakulation  · Prostata  · Spermatogenes  · Sperma  · Spermie  · Testikel Utveckling Konsdifferentiering  · Pubertet  · Klimakterium  · Andropaus  · Menopaus Tekniker Samlag  · Assisterad befruktning ( Insemination  · In vitro-fertilisering )  · Abort  · Skrapning  · Aggdonation  · Spermadonation  · Fosterdiagnostik Hormoner Inhibin  · hCG  · Kortikotropinfrisattande hormon  · Oxytocin  · Progesteron  · Prolaktin  · Relaxin  · Ostriol Fosterutveckling Befruktning  · Zygot  · Morula  · Blastocyst  · Embryo  · Foster  · Navelstrang  · Fostervatten  · Fosterhinna ( Amnion  · Korion  · Allantois  · Gulesack )  · Fetus in fetu Forlossning och barnsang Amning  · Auroramottagning  · Hemforlossning  · Kejsarsnitt  · Vaginal forlossning  · Vattenforlossning Komplikationer Analsfinkterskada  · Druvbord  · Fetalt alkoholsyndrom  · Fosterdod  · Forlossningsskada  · Graviditetsdiabetes  · Graviditetshypertoni  · Graviditetsillamaende  · Graviditetstoxikos  · Hyperemesis gravidarum  · Missfall  · Modradodlighet  · Ofrivillig barnloshet  · Plotslig spadbarnsdod  · Postpartumdepression  · Postpartumpsykos  · Utomkvedshavandeskap Politik Abortmotstand  · Befolkningspolitik  · Biomakt  · Celibat  · Familjeplanering  · Familjepolitik  · Foraldraledighet  · Ja till livet  · Lebensborn  · Modravard  · Tvangssterilisering