Presidentvalet i USA 1948

Presidentvalet i USA 1948
	Fordelning av elektorer per delstat i 1948 ars presidentval.
President fore valet ; Harry S. Truman ; Demokraterna	President efter valet ; Harry S. Truman ; Demokraterna

Presidentvalet i USA 1948 holls den 2 november 1948 over hela USA .

Valet stod mellan den sittande demokratiske presidenten Harry S. Truman , den republikanske guvernoren i New York Thomas Dewey samt tredjepartskandidaten Strom Thurmond fran utbrytarpartiet States' Rights Democratic Party , ett klassiskt konservativt utbrytarparti av demokrater fran sodern som ville forsvara rassegregationen mot federala integrationsstravanden. Valet mest kant for Trumans overraskande seger da han ansags som djupt impopular och utraknad sedan langt tidigare vilket gjorde valresultatet till det mest ovantade i amerikansk historia.

Tidningen Chicago Tribune hade redan fore valresultatet offentliggjordes tryckt morgondagens tidning (den 3 november) vilken hade huvudrubriken "DEWEY DEFEATS TRUMAN" ( Dewey besegrar Truman ). Truman visade sig darefter ha vunnit med 49,6 % och 303 elektorsroster mot 45,1 % och 189 elektorsroster for Dewey samt 2,4 % och 39 elektorsroster for Strom Thurmond . Valet var det forsta under kalla kriget , men aven medborgarrattsfragor spelade en huvudroll i bada partiernas program.

Segern visade att republikanerna inte skulle aterta den dominanta position som de haft fore Franklin D. Roosevelts langa rad segrar ar demokraterna. En viss normalisering skedde slutligen 1968 , nar Richard Nixon vann presidentvalet och inledde en period av huvudsakligen republikanskt styre. Tidigare, under perioden 1860 till 1932 , hade endast tva demokrater valts till presidentposten. Av segrarna under perioden 1932 till 1968 var endast Eisenhower republikan, med arvet fran demokraterna som huvudsakligt program.

Republikanernas nominering [ redigera | redigera wikitext ]

Anmalda kandidater

Thomas Dewey , guvernor fran New York
Harold Stassen , fd guvernor fran Minnesota
Douglas MacArthur , General of the Army fran Arkansas
Riley A. Bender , affarsman fran Illinois
Robert Taft , senator fran Ohio
Arthur H. Vandenberg , senator fran Michigan
Earl Warren , guvernor fran Kalifornien
Leverett Saltonstall , senator fran Massachusetts
Joseph William Martin , talman i representanthuset fran Massachusetts
Herbert E. Hitchcock , fd senator fran South Dakota
Edward Martin , fd guvernor fran Pennsylvania

Republikanernas konvent

Robert Taft , tidigare kandidat 1940 och son till den fore detta presidenten William Taft sags som en favorit men sjonk kraftigt i opinionen efter sina kritiska uttalanden om Nurnbergrattegangarna , nagot som kritiserades hart av inte minst Thomas Dewey . Deweys framsta utmanare blev darmed Harold Stassen , som emellertid hamnade efter i opinionen sedan han kommit med ett utspel om att vilja forbjuda USA:s kommunistparti, aven det nagot som Dewey kritiserade hart. Dewey vann nomineringen for andra gangen i rad och valde Earl Warren som vicepresidentskandidat.

Demokraternas nominering [ redigera | redigera wikitext ]

Anmalda kandidater

Henry Wallace , fd vicepresident fran Iowa
Harry S. Truman , USA:s president fran Missouri
Harley M. Kilgore , senator fran West Virginia
Richard Russell , senator fran Georgia

Demokraternas konvent

Den sittande presidenten Harry S. Truman valdes till partiets presidentkandidat och han valde senator Alben W. Barkley som medkandidat.

Vart att notera ar att bade det Republikanska partiet och en del personer inom det Demokratiska partiet som var missnojda med Truman forsokte fa den populare generalen Dwight D. Eisenhower att stalla upp for deras parti. Eisenhower vagrade men han stallde upp 1952 , da for republikanerna.

Dixiekraterna

Valet utloste en hatsk strid inom demokraterna. Samtidigt som partiet borjade rasa i opinionsstod efter ett oavbrutet maktinnehav sedan 1932 vidgades den spricka som sedan Thomas Jeffersons regering funnits mellan demokrater i nord- och sydstaterna. Under ett av huvudtalen pa demokraternas konvent fallde senatorskandidaten Hubert Humphrey , fran Minnesota den beromda repliken ( The time has arrived in America for the Democratic Party to get out of the shadow of states' rights and walk forthrightly into the bright sunshine of human rights ), motsvarande "Tiden ar kommen i Amerika for det demokratiska partiet att lamna skuggmantrat 'Staternas rattigheter' och ga den raka vagen in i solskensmantrat 'manskliga rattigheter'." Medborgarratsfragorna, som aven spelade en ledande roll vid republikanernas konvent (New York hade under Dewey som forsta delstat infort forbud mot rasdiskriminering i arbetslivet) ledde till att en rad sydstatsdemokrater, under ledning av South Carolinas guvernor Strom Thurmond och Alabamas guvernor Fielding L. Wright stallde upp som kandidater for State's Rights Democratic Party , ett utbrytarparti ur demokrater i sodern ( dixie-crats ) som sade nej till president Trumans federala forsok att genomdriva okade rattigheter for USA:s fargade. Thurmonds kandidatur misslyckades att paverka utgangen av valet och vann endast i de fyra delstater dar han erkandes som demokratisk presidentkandidat.

**Resultat**
Presidentkandidat	Partitillhorighet	Hemdelstat	Roster		Elektorsroster	Medkandidat	Hemdelstat
Presidentkandidat	Partitillhorighet	Hemdelstat	Antal	Andel	Elektorsroster	Medkandidat	Hemdelstat
Harry S. Truman	Demokrat	Missouri	24,179,347	49,6 %	303	Alben W. Barkley	Kentucky
Thomas Dewey	Republikan	New York	21,991,292	45,1 %	189	Earl Warren	Kalifornien
Strom Thurmond	Dixiekrat	South Carolina	1,175,930	2,4 %	39	Fielding L. Wright	Mississippi
Ovriga			1,446,966	2,9 %	0
Totalt			48,793,535	100 %	531

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Presidentvalet i USA 1948 .
Bilder & media