Presidentvalet i USA 1796
|
←
1792
|
7 november ? 5 december 1796
|
1800
→
|
|
70
|
---|
|
|
|
Presidentvalet i
USA
1796
var det tredje valet i nationens historia. Det holls mellan 4 november och 7 december 1796. Detta val var det forsta valet till presidentposten dar de politiska partierna kom att spela en avgorande roll. Den sittande vicepresidenten,
John Adams
, var huvudkandidat for
Federalisterna
och
Thomas Jefferson
var huvudkandidat for det
Demokratisk-republikanska partiet
. Adams vann valet med 71
elektorsroster
av 138 mojliga. Jefferson kom pa andra plats i presidentvalet vilket med den tidens valregler gav honom vicepresidentposten.
Bakgrunden till valet var att sittande president
George Washington
avstod fran att kandidera till en tredje mandatperiod. Elektorskollegiet kom efter
Tennessees
anslutning till unionen att utokas till 138 medlemmar. Det gjorde att det kravdes 70 elektorsroster for att direkt bli vald utan inblandning av kongressen. Den tidens konstitution gav var och en av elektorerna tva roster, utan mojlighet att bestamma vilken av rosterna som var avsedd till presidentposten och vilken som avsag vicepresidentposten. Den kandidat som fick nast flest roster var tankt skulle fa platsen som vicepresident. Denna regel paverkade valet sa att varje parti hade flera kandidater som stallde upp. Taktiken fran politikerna var att elektorerna skulle lagga sina roster pa tva kandidater fran samma parti och darigenom fa samma partitillhorighet pa bada posterna. De langsamma kommunikationerna i slutet av 1700-talet gjorde dock att taktikrostningen inte kom att fungera. Elektorerna kom darfor att sprida ut sina roster bland atta olika federalistiska, fyra demokratisk-republikanska och en partilos kandidat. Dessutom kom atminstone en elektor att lagga sina roster pa bade Adams och Jefferson. Slutresultatet blev darfor att presidenten och vicepresidenten kom att representera olika partier.
Sattet att valja elektorer varierade mellan delstaterna. I vissa delstater valdes elektorerna av delstatsparlamentariker och i andra valdes de i allmanna val.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
tidigare version
.