Presbyterianism , aven kallad synodalforfattning , ar en kyrkoforfattning som praktiseras av bland andra de reformerta kyrkorna i engelsksprakiga delar av varlden, dar de vanligen kallas presbyterianska kyrkor . Man forkastar episkopalismen . Bakgrunden till de presbyterianska kyrkorna ar kalvinismen . Presbyteriansk teologi understryker Guds suveranitet, Bibelns myndighet och behovet av nad genom tron pa Kristus . Presbyterianismen betraktas ibland som ett samfund i sig och ibland som en grupp samfund. Eftersom det inte finns nagon absolut definition av "samfund" ar bada dessa anvandningar av ordet accepterade.

Synodalforfattning genomfordes i Skottland 1561 och landet blev presbyterianernas framsta faste, till en borjan framst i trakten av Glasgow . De presbyterianska kyrko-organen i Skottland kompletterades emellertid 1584-1639 och 1660-1689 av biskopar, och i synnerhet i trakten kring Aberdeen fanns en omfattande skotsk-episkopal opposition mot calvinsk lara under Stuart-tiden . De presbyterianska och episkopala flyglarna inom kyrkan i Skottland bildade 1689 tva distinkta och separata trossamfund: Den helt presbyterianska Skotska kyrkan och den helt anglikanska Skotska episkopalkyrkan .

En del av puritanerna i England yrkade redan pa 1500-talet pa presbyterialforfattning, och under engelska inbordeskriget var de nara att na sitt mal. Vid den av parlamentet utsedda Westminstersynoden 1643-1649 antogs bland annat en presbyteriansk kyrkoordning. Dess genomforande hindrades dock av Oliver Cromwell som stodde sig pa den independentiskt sinnade armen. Efter restaurationen tvingades Englands presbyterianer genom uniformitetsakten 1662 till frikyrkobildning. Presbyterianerna och andra protestantiska nonkonformister tillerkandes ratt att utova sin religion genom Toleransakten 1689, men det skulle droja till 1829 innan nonkonformister erholl rostratt, och till 1850-talet innan de storre universiteten erbjod icke-anglikaner utbildning. 1800-talets vackelserorelse innebar ett uppsving for presbyterianerna i England, och 1876 bildades Presbyterian church of England .

I Skottland innebar 1700- och 1800-talet en splittring bland de presbyterianska kyrkorna, framst pa grund av opposition mot statsmaktens inflytande och patronatsratten. Efter en sammanslagning av flera frikyrkor till United free church (1900) forenades denna med statskyrkan 1929.

Fran Skottland och England kom presbyterianska kyrkor aven att sprida sig till Irland, Kanada och andra tidigare delar av det brittiska imperiet, bland annat till USA. ^{[ 1 ]}

Presbyterianskt gudstjanstliv sonderfaller i tva huvudtyper: Den ena typen ar baserad pa John Knox ' gudstjanstordning Book of Common Order , sammanstalld i Geneve 1556, antagen i Skottland 1562. Den skall, trots den liknande boktiteln, inte forvaxlas med den anglikanska Book of Common Prayer . Den andra typen ar baserad pa Westminsterdirektoriet , antaget av det engelska parlamentet 1644, av det skotska parlamentet 1645.

Aven om vissa anhangare bekanner sig till Calvins och hans narmaste eftertradares teologi, finns det en rad olika teologiska asikter inom den samtida presbyterianismen. Vid borjan pa 1800-talet hade manga presbyterianska forsamlingar blivit unitariska . I praktiken innebar presbyterianismen att man inte vill att kyrkan skall styras av en pave , arkebiskop eller av biskopar ( episkopos ) utan av valda lokala ledare, aldste (πρεσβ?τερο?, presbyteros ), vilket man anser ar mer i overensstammelse med den forsta kristna forsamlingens tanke att alla kristna ar praster och att alla tar del i de beslut som fattas. Varje forsamling i urkyrkan leddes av aldste. De flesta betydande kristna frikyrkor tillampar detta styressatt.

Presbyterianer faster stor vikt vid utbildning och kontinuerlig studie av skrifterna , teologiska skrifter, och vid forstaelse och tolkning av kyrkans doktriner som ingar i flera trosbekannelser och katekeser formellt antagna av olika grenar av kyrkan. Det anses allmant att meningen med sadant larande ar att mojliggora for de troende att satta sin tro i praktiken, och vissa presbyterianer uppvisar i allmanhet sin tro i handling samt i ord av generositet, gastvanlighet och en standiga stravan efter social rattvisa och reformer, och att forkunna evangeliet om Kristus. Enligt traditionell presbyteriansk liturgi finns det bara tva sakrament : dopet (bade vuxendop och barndop) och nattvarden .

Presbyterianer tror att kyrkorna ar byggnader som stodjer dyrkan av Gud och inredningen ar darfor i vissa fall allvarlig for att inte forringa denna dyrkan. Vanligtvis har presbyterianska kyrkor inga statyer av helgon eller utsmyckade altare mer typiska for den Romersk-katolska kyrkan .

Presbyterianismen ar den storsta protestantiska kyrkoforfattningen pa Irland . Till Afrika kom presbyterianismen pa 1800-talet genom skotska missionarer . Kyrkan ar idag utbredd och finns representerad i atminstone 23 afrikanska lander. Den presbyterianska kyrkan i Kenya ar sarskilt stor och har over 4 miljoner medlemmar.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Aldste
• Presbyter
• Kongregationalism
• Skotska kyrkan
• Skotska frikyrkan

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]