Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv . Hjalp garna till och forbattra texten om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . (2020-05)

Potatis
Systematik
Doman	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Vaxter Plantae
Division	Frovaxter Spermatophyta
Underdivision	Gomfrovaxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Potatisordningen Solanales
Familj	Potatisvaxter Solanaceae
Slakte	Potatisslaktet Solanum
Art	Potatis S. tuberosum
Vetenskapligt namn
§ Solanum tuberosum
Auktor	Linne

Potatis ( Solanum tuberosum ) ar en art som tillhor familjen potatisvaxter . Potatis ar ocksa den allmanna benamningen pa vaxtens rotfrukt som ar stapelfoda i stora delar av varlden. Vaxten forekommer vilt i Sydamerika , dar aven flera snarlika arter odlas. Inom familjen potatisvaxter finns aven flera andra arter som odlas som foda, daribland tomater och paprika .

De tre storsta potatisproducerande landerna 2020 var Kina (79 miljoner ton), Indien (51 miljoner ton) och Ukraina (21 miljoner ton). ^{[ 1 ]} De tre toppkonsumerande landerna per capita ar 2005 var Belarus (181 kg per capita), Kirgizistan (143 kg per capita) och Ukraina (136 kg per capita). ^{[ 2 ]}

Karaktaristik [ redigera | redigera wikitext ]

Potatisen ar en flerarig ort med parflikiga blad. I lander med kalla vintrar, fryser den bort och blir darfor inte mer an ettarig. Plantan blir mellan 30 och 80 cm hog och dess ovanjordiska delar ar giftiga. I synnerhet galler det frukten ? ett tomatliknande bar med manga sma, njurformade fron ? som utvecklas ur den vita, rosaroda, gula eller bla blomman . Som skydd mot svampangrepp och bakterier innehaller potatisvaxten, forutom stamknolarna , amnet solanin som ar giftigt for bade manniskor och andra djur. Livslangden for en potatisplanta ar mellan 150 och 200 dagar fran plantering till mognad, vilket ar relativt kort jamfort med andra vegetationer.

Stamknolarna [ redigera | redigera wikitext ]

De atbara stamknolarna vaxer under mark och ar oftast vita, gula eller rosa. Skalet kan variera mer i farg. Skalet gar att ata om man rengor potatisen ordentligt. I potatisskalet finns manga naringsamnen, men miljogifter ansamlas ocksa latt i skalet. Om knolarna utsatts for solljus borjar skalet producera klorofyll och far da en gron farg. Samtidigt produceras solanin , varfor grona potatisar inte bor konsumeras.

Naringsvarde [ redigera | redigera wikitext ]

Potatisen ar ett naringsrikt livsmedel. Ungefarligt naringsvarde per 100 gram:

• Energi 306 kJ (73 kcal)
• Vatten 79,6 g
• Protein 1,8 g
• Kolhydrater 16 g
• Fett 0,1 g
• Kostfiber 1,4 g
• Kalium 468 mg
• C-vitamin 11 mg

Giftighet [ redigera | redigera wikitext ]

Alla delar ovan jord pa en potatisplanta ar giftiga, ^{[ 3 ]} men inte normalfargade knolar. Vid exponering for ljus blir potatisknolen gron av samma amne som i vaxterna, det vill saga klorofyll . Detta amne ar inte farligt i sig, men ljus okar ocksa produktionen av tva glykoalkoloider, solanin och chakonin. ^{[ 4 ]} De forekommer naturligt i potatis som inte utsatts for ljus, i halterna 20-100 mg per kilogram potatis. Amnena ar potatisens skydd mot bakterier, svamp, och insekter. Halterna varierar till viss del mellan potatissorter. Forhojda halter kan uppsta som ett resultat av extrema vaderforhallanden, att potatisen utsatts for ljus eller mekaniska skador. ^{[ 5 ]}

Glykoalkaloider kan i hoga doser orsaka illamaende, diarre och magsmartor. I mycket allvarliga fall kan aven nervsystemet paverkas. Inget sadant fall har rapporterats i Norden. ^{[ 5 ]} Vissa lander, daribland Sverige, har satt ett gransvarde for 200 mg/kg potatis (farskvikt). ^{[ 5 ]} Potatis med dessa halter har starkt stickande smak som kvarstar som halsbranna efterat. Ingendera alkaloiden har dock konstaterats vara mutagen . Glykoalkaloiderna ar termostabila och lakas inte i namnvard grad ut i kokvattnet. Storsta delen av dem sitter narmast under skalet och forsvinner vid raskalning, det vill saga skalning av potatisen innan den ar kokt. I potatisens groddar , liksom i skott och blommor, kan halterna vara hundra ganger hogre an i knolarna.

Svenska livsmedelsverket rekommenderar att potatisens grona flackar skars bort med god marginal for att minska riskerna. For skadefri potatis med groddar racker det med att avlagsna groddarna. Ar det grona spritt i hela potatisen, ska den slangas. ^{[ 5 ] [ 4 ]}

En del matbutiker slarvar med forvaringen av potatis, vilket kan ge forhojd gifthalt. ^{[ 4 ]}

Sjukdomar och skadegorare [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-09) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Pa grund av potatisbladmogel ar potatisen en ofta mycket besprutad groda. Om potatisens blast vaxer utan att regelbundet bli besprutad med gifter angrips den av moglet som dodar blasten for tidigt under vaxtsasongen och resulterar i sma, eller inga potatisknolar alls. Olika potatissorter ar olika kansliga, och vissa ar till och med resistenta .

Nar potatisens blast infekterats av bladmoglet riskerar smittan aven att spridas till knolarna, vilket resulterar i den sa kallade brunrotan- knolen ruttnar inifran. Om den huvudsakliga smittan sker genom blastens anslutning till knolarna eller om det till storsta delen ar regnvattnet som transporterar ner mogelsporerna rader osamja.

Andra vaxtsjukdomar pa potatis behandlas i

• Potatiskrafta
• Potatisvirus Y
• Rostringar i potatis
  • Ljus ringrota
  • Mork ringrota

Bland skadegorare ur djurriket marks coloradoskalbagge och potatisal .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet potatis kommer via engelska potatoes (pl.) fran spanskans "patata", som harror ur en sammanblandning av namnet pa sotpotatis " batata ", ^{[ 6 ]} ( Ipomoea batatas ) och " papa ", som ar den vanligaste benamningen pa potatis i spansktalande lander, och betyder samma sak som quechuans " papa ".

Regionalt kallas potatis jordparon (likadant i singular och plural) ^{[ 7 ]} . Jordpara , jordparor och jordparer forekommer ocksa. ^{[ 8 ]} . Jordpara harstammar fran tyskans erdbirne . ^{[ 8 ]} Franska uttrycket pomme de terre , betyder ordagrant "jordapple". Ibland sager man till och med bara pomme (apple), som i matratten pommes frites ("friterade applen").

I Tyskland kom samma knol att fa namnet "kartoffel(n)". Den tyska paverkan pa svenskan var mycket stor vid denna tid och i sodra Sverige, sarskilt i Skane , kallas de darfor aven pantofflor (fran lagtyskans "Pantuffel" ^{[ 9 ]} ) men aven knudor ? jamfor "knuta" i betydelsen "knol" ^{[ 10 ]} .

Potatisens groddar kallas ibland for ogon eller (potatis-)alar ^{[ 6 ]} (ej att forvaxla med nematoden potatisal ( Heterodera rostochiensis ) som ar ett skadedjur pa potatis ^{[ 11 ]} ).

Ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Potatis, som ar en av varldens viktigaste stapelfodor , har sitt ursprung i Sydamerika, ^{[ 12 ]} dar den har odlats sedan ar 8000 f.Kr. Den "upptacktes" i Peru ar 1530 av spanjoren Gonzalo Jimenez de Quesada, som ar 1539 forde den till Spanien. ^{[ 13 ]}

Det drojde lange innan potatisen borjade anvandas mer allmant i Europa. I Storbritannien formadde inte den hogt ansedda Royal Societys rekommendation ar 1663 att besegra den allmanna fordomen mot vaxten. ^{[ 14 ]} Aven pa det europeiska fastlandet drojde det innan potatisen fick storre anvandning, trots att den sedan 1616 syntes pa kunglig taffel. Pa manga hall i Frankrike ansags den vara giftig, i Tyskland betraktades den som en "djavulsort" och de tyska bonderna ville inte veta av den gudlosa nyheten. Annu i slutet av 1600-talet beundrades potatisen som en sallsynthet i den kurfurstliga tradgarden i Berlin . Det var forst med ingangen av 1700-talet som potatisen borjade odlas mer allmant for nyttans skull, och i detta avseende gick Storbritannien i spetsen. ^{[ 14 ]}

Svensk historia [ redigera | redigera wikitext ]

Vid 1600-talets mitt beskrev riksradet Schering Rosenhane potatisen som en nyttovaxt i sin bok Œconomia . I boken kallar han vaxten for "Artiskocker aff Wirginien", vilket indikerar att arten hamtats fran Virginia i USA, varifran engelsmannen redan importerade potatis. ^{[ 15 ]}

Ar 1658 planterade Olof Rudbeck potatis i Uppsala botaniska tradgard , da belagen i den nuvarande Linnetradgarden . ^{[ 16 ]} Rudbeck kallade potatisen for "peruansk nattskatta". Efter det forekom potatisen i en och annan finare tradgard som prydnadsvaxt, for blommornas skull.

Jonas Alstromer var den forste svensk som odlade potatisen for dess nytta. ^{[ 17 ]} Han borjade odla 1724 pa sin egendom Nolhaga nara Alingsas , varfor potatis i flera trakter lange kom att kallas for "nolor". Efter tre ars forsok utgav Alstrom en folkskrift om hur "jordparon" skulle odlas. Efter ytterligare sex ar kunde han rapportera om flera lyckade forsok pa flera hall. Bland annat hade en bonde i Goteborgstrakten , som fatt ett lispund sattpotatis, erhallit en sadan skord att den rackte for hela hushallet under vintern. Annu battre blev avkastningen tredje aret, da han salde sa mycket potatis att inkomsten rackte till alla utlagorna, och anda hade han jordparon over till foda och utsade. ^{[ 17 ]}

Det skulle dock droja mansaldrar efter Alstromers tid innan regering, riksdag och enskilda intresserade, genom utdelning av sattpotatis och genom premier at potatisodlare, lyckades overtyga gemene man i Sverige om vilken hjalp den hardiga och rikt givande vaxten var i kampen mot hungersnod. ^{[ 17 ]}

Pa 1740-talet experimenterade grevinnan och vetenskapskvinnan Eva Ekeblad med potatis pa sin gard Staket. Hennes studier resulterade i upptackten av potatismjolet , som kunde anvandas bade som puder och i matlagning, men aven potatisbrannvinet . ^{[ 15 ]} Hennes forskning presenterades pa for Kungliga Vetenskapsakademien den 5 november 1748. Hennes arbete ansags sa pass viktigt att hon invaldes som forsta kvinna i Vetenskapsakademien. ^{[ 15 ]} Ekeblad spred sin metod att framstalla brannvin i Kalendern , den vid tiden mest spridda skriften i Sverige och odling av potatis okade under andra halften av 1700-talet. ^{[ 15 ]}

Den stora populariteten kom forst pa 1800-talet da kunskapen om dess anvandning vid beredning av brannvin verkligen blev allmant kand. ^{[ 18 ]} Brannvinsbranningen forbrukade stora mangder spannmal, som sa val behovdes for brodbakning.

Svagaren [ redigera | redigera wikitext ]

Angrepp pa potatisen av potatisbladmogel oomyceten ( Phytophthora infestans ) var en av orsakerna till de svaltkatastrofer ? pa sina hall benamnda svagaren ? som intraffade i norra Europa i slutet av 1860-talet. Redan pa 1840-talet drabbades Irland hart, vilket foranledde en kraftig utvandring till Nordamerika.

Sorter [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga odlade sorters potatis, exempelvis Bintje (fran 1910 ^{[ 19 ]} ), King Edward , Asterix , Early Puritan (registrerad i USA 1887, ^{[ 20 ]} lanserad i Sverige pa 1940-talet ^{[ 21 ]} ), Inova, mandelpotatis , Bla Kongo , amandine och Magnum Bonum ; Magnum Bonum ar numera borttagen ur den svenska sortlistan pa grund av hoga halter av glykoalkaloider . For produktion av starkelse ( potatismjol ) finns sarskilda sorter framtagna.

Utover de olika sortegenskaperna som storlek, form, talighet mot sjukdomar, blaststorlek och fast/mjolighet mognar aven knolarna olika snabbt. Exempelvis mognar den ovanligt tidiga potatissorten Swift pa cirka sex veckor, Rocket pa ungefar atta, och den traditionella Asterix pa mellan tio och tolv. Sorter som Asterix och King Edward ar exempel pa sena sorter, som ar populara att spara och ata under vintern och den kommande varen.

Ett populart satt att forkorta mognadstiden ar att lata knolen ligga ljust innan utplantering sa att den bildat groddar redan innan den hamnar i marken och far darfor ett forsprang.

Numera anses King Edward vara en av de samsta potatissorterna ur miljosynpunkt. Detta eftersom den latt blir angripen av potatisbladmogel och kraver stora mangder bekampningsmedel for att kunna odlas. Samtidigt har den en mycket lang utvecklingstid och mognar langsamt.

Definitioner [ redigera | redigera wikitext ]

Branschorganisationen Svensk Matpotatiskontroll, SMAK , har foljande definitioner pa potatis, beroende pa tiden for skord: ^{[ 22 ]}

• Primorpotatis : Potatis som forgrotts och odlats under plast- eller vavtackning och skordas med gron blast och skal som inte ar moget.
• Farskpotatis eller nypotatis : Potatis som skordats fore fullstandig mognad for forsaljning direkt efter upptagning. Skalet kan latt avlagsnas utan skalning.
• Sommarpotatis : Potatis som skordats skalmogen eller praktiskt taget skalmogen avsedd for forsaljning direkt efter skord.
• Vinterpotatis : Potatis som mognat och bildat fast skal och ar lamplig for lagring innan forsaljning.

Farskpotatis eller nypotatis [ redigera | redigera wikitext ]

Potatis av arets skord som saljs fore 30 september i Sverige far kallas farskpotatis eller nypotatis . I Sverige brukar den kallas farskpotatis till och med midsommar och darefter nypotatis till sista september. ^{[ 23 ]} I delar av Sverige och sarskilt i Finland anvands bara ordet nypotatis . ^{[ 24 ] [ 25 ]} Det ar numera vanligt med farskpotatis till den svenska midsommarsillen . Farskpotatis anses vara en delikatess och de forsta skordarna kan vara mycket dyrare. ^{[ 26 ]}

Farsk potatis till jul [ redigera | redigera wikitext ]

Man ska spara lite av forra arets skord, som mitt i sommaren aret efter, normalt borjat grodda sig (om den inte ar behandlad med antigroddmedel). Om man satter den sparade potatisen sent (traditionsenligt midsommaraftonen), blir den inte fardig forran mycket sent pa hosten. Man ska da hindra frysning genom att, sedan all blast vissnat, tacka med flera lager gamla tidningar, vissna lov, ris och dylikt. Nar potatis fryser spjalkas namligen en del av dess starkelse till sockerarter, vilket ger tinad potatis sot smak. Sedan kan man (traditionsenligt pa julaftonens morgon) ta upp (omogen) farsk potatis till jullunchen. ^{[ kalla behovs ]}

Som livsmedel [ redigera | redigera wikitext ]

Potatis kan atas i manga former, till exempel:

• Bakad potatis
• Potatisgratang
• Hasselbackspotatis
• Janssons frestelse
• Klyftpotatis
• Kokt potatis - med eller utan skal
• Kroppkakor
• Palt
• Patatas bravas - en tapasratt som bestar av friterade potatisbitar.
• Pommes frites
• Potatisbullar - runda och nagot tillplattade bullar av potatismos, agg och strobrod
• Potatischips
• Potatiskroketter
• Potatismos
• Potatisplattar - runda, platta, stekta potatiskakor av pannkakssmet och riven kokt potatis
• Potatissallad
• Raggmunkar - platta, stekta potatiskakor av pannkakssmet som dessutom innehaller rariven potatis
• Raraka - platt, stekt potatiskaka av rariven potatis

Potatisflingor och potatismjol [ redigera | redigera wikitext ]

Potatisflingor ^{[ fortydliga ]} fungerar som utfyllnad i billigare produkter. Potatismjol bestar av potatisstarkelse och anvands framst som bindemedel och fortjockningsmedel i kottfarsratter , fruktkram , saftsas och vaniljsas .

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

I Eurostats databas publiceras statistik om potatisskord och potatisareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om potatisskord och potatisareal i varlden under kategorin Production och underkategorin Crops.

Varldens 15 storsta potatisproducenter

Nr	Omrade	Produktion ( ton )	Andel (%)
1	Kina [ 27 ]	95 515 000	25,02 %
2	Indien	46 395 000	12,16 %
3	Ryssland	31 501 354	8,25 %
4	Ukraina	23 693 350	6,21 %
5	USA	20 056 500	5,25 %
6	Tyskland	11 607 300	3,04 %
7	Bangladesh	8 950 000	2,34 %
8	Frankrike	8 085 184	2,12 %
9	Polen	7 689 180	2,01 %
10	Nederlanderna	7 100 258	1,86 %
11	Vitryssland	6 279 715	1,65 %
12	Storbritannien	5 911 000	1,55 %
13	Iran	4 717 266	1,24 %
14	Peru	4 704 987	1,23 %
15	Algeriet	4 673 516	1,22 %
	Total varldsproduktion	381 682 143	100,00 %
Kalla: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation :s data for ar 2014. [ 28 ]

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Totalskorden av matpotatis i Sverige har sedan 1970-talet varierat mellan 930 970 ton ar 1984 och 525 300 ton ar 2006. Hektarskorden har under samma period varierat mellan 18 450 kg/ha ar 1975 och 36 870 kg/ha ar 1993. ^{[ 29 ]} Beroende pa vaxtplats (lan) varierar normskorden for matpotatis i Sverige mellan 15 och 34 ton/ha (2011). Starkelsepotatis ger rikare normskordar, upp till 37 ton/ha. 2012 gav Skane lan den hogsta hektarskorden pa 43 210 kilo starkelsepotatis per hektar. ^{[ 30 ]}

Pa Jordbruksverkets webbplats publiceras arligen statistik om hektar- och totalskordar av potatis i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skord av spannmal, trindsad (arter, bonor och vicker), oljevaxter, potatis och slattervall.

Den areal som odlats med potatis i Sverige har halverats sedan 1970-talets borjan. ^{[ 29 ]} Pa Jordbruksverkets webbplats publiceras arligen statistik om arealen som odlas med potatis i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens anvandning.

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Potatisakademien [ redigera | redigera wikitext ]

Potatisakademien som har sitt sate i Alingsas bildades 2008 for att varna om potatisen. Varje ar delas det Stora Potatispriset ut i samband med akademiens arsmote pa Jonas-dagen den 29 mars. Akademiens motto ar "For potatisen i tiden". 2009 proklamerade man den 26 oktober som Potatisens Dag.

Potatisakademien verkar bland annat for att:

• Framja kunskapen om potatis, Solanum tuberosum, genom utbildning och information.
• Oka medvetandet om potatisens gastronomiska och kulinariska egenskaper.
• Positionera potatisen genom att lyfta fram dess halso-, miljo- och naringsmassiga betydelse.
• Varna om potatisen i ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Potatisens dag [ redigera | redigera wikitext ]

Potatisens dag infaller den 26 oktober. Da ar potatisen skordad och tillgangen ar god. Tanken ar att potatisen ska firas i hela landet. Potatisakademien hoppas att alla vill fira med att ata potatis denna dag.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Moller, Lotte , Tradgardens natur . Stockholm: Bonnier 2008. ISBN 978-91-0-011721-4

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Griberg, Sara (2008). ”Potatisens historia - knolen som bade givit och tagit liv”. Allt om historia (nr. 6): sid. 40-43.  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Potatis .
  Bilder & media
• Bildsamling pa olika potatissorter
• Potatisakademien
• Vegetabilieproduktion ? Statistik fran Jordbruksverket
• Arealer ? Statistik fran Jordbruksverket
• Vegetabilieproduktion ? Statistik fran FAO
• Den virtuella floran

v   ?   r Potatis Sorter Amandine  · Asterix  · Beate  · Bintje  · Bla Kongo  · King Edward  · Magnum Bonum  · Mandelpotatis  · Solist  · Sparrispotatis Ratter Ugnsbakad Bakad potatis  · Hasselbackspotatis  · Janssons frestelse  · Potatisgratang  · Tartiflette Kokad eller stuvad Brynzove halu?ky  · Knodel  · Kokt potatis  · Kroppkaka  · Lapskojs  · Ocopa  · Palt  · Raspeball Friterad eller stekt Boxty  · Brunede kartofler  · Klyftpotatis  · Latkes  · Patatas bravas  · Pommes frites  · Potatisplattar  · Potatischips  · Pommes chateau  · Poutine  · Pyttipanna  · Raggmunk  · Raraka  · Rosti  · Samosa  · Vadai Mosad Aligot  · Colcannon  · Duchessepotatis  · Hutspot  · Potatisbullar  · Potatiskroketter  · Potatismos  · Rotmos  · Shepherd's pie  · Skomakarlada Sallad Legymsallad  · Potatissallad Soppa Ajiaco  · Potatis- och purjolokssoppa Ovriga matratter Gnocchi  · Kartoffelkase  · Lafsa  · Potatisbrod  · Potatiskaka Ovrigt Potatismjol Kategori Kategori