Post- och telestyrelsen
(PTS) ar tillsynsmyndighet for det
svenska postnummersystemet
, vilket pa PTS uppdrag forvaltas av
Postnord
.
Postnummerradet
forvaltar postnummersystemet och sammantrader ca 3?4 ganger per ar. Radet bestar av deltagare fran
Citymail
,
Fria Postoperatorers Forbund
,
Lantmateriet
, Postnord, Post- och telestyrelsen,
Svensk Direktreklam
och
Skatteverket
.
[
1
]
Uppdraget att forvalta det svenska postnummerregistret har Postnord i sin tur formedlat till Postnummerservice i Norden AB, som i sin tur upplater maskinell atkomst till data genom foretaget Geposit AB.
Fram till
1968
sorterades posten efter
postort
, vilket innebar att de postanstallda var tvungna att lara sig samtliga postorter i Sverige och vilken postkupe som passerade orten.
[
kalla behovs
]
1967
beslutades att
postnummer
skulle inforas i Sverige och
12 maj
1968
togs det svenska postnummersystemet i bruk. Sedan dess har principen for postnummersystemet varit densamma, men en revision genomfordes under mitten av 1990-talet i samband med att alla kvarvarande postterminaler utrustades med postsorteringsmaskin.
Det svenska postnummersystemet bygger pa en femstallig sifferkombination uppdelad pa tva grupper med tre respektive tva siffror. Principen for numreringen ar att ju lagre ett postnummer ar, desto langre soderut ligger orten. Undantagna fran principen ar postnummer som borjar pa siffran 1, vilka representerar
Stockholms lan
med undantag av
Norrtalje kommun
. Postorterna delas upp i tva-, tre- och fempositionsorter beroende pa ortens storlek. Storre orter ar tvapositionsorter, riktigt sma fempositionsorter och ovriga trepositionsorter.
Ett
blanksteg
skall infogas mellan tredje och fjarde siffran. Mellan postnumret och ortnamnet skall det vara ett blanksteg.
[
2
]
Nar postnumren infordes var anvisningen att det skulle vara tva blanksteg mellan postnumret och ortnamnet, samt att ortnamnet skulle skrivas med stora bokstaver (full versalisering av landsnamnet "Sverige" var daremot inget som foreskrevs).
[
kalla behovs
]
Sma postnummer- eller postortandringar, som beror farre an ca 50 hushall eller foretag, sker under vilken tid som helst under aret. Nya postnummer skapas och forsvinner i detta system standigt. Storre postnummerandringar ar mer komplicerade och tar langre tid.
Postoperatorerna maste darfor ansoka postnummerforandringar senast 1 mars, ett visst ar, om att fa andra postnumret. Kommunerna kan pa samma satt ansoka om de vill byta postortsnamn. Postnummerradet, som ar ett samarbetsorgan mellan postoperatorer, beslutar i juni vilka ansokningar som godkanns. Information om forandringen nar sedan ut till hushall och foretag i september, de kan da klaga. I borjan av januari meddelas de hushall/foretag som tvingas byta postnummer eller postort. Andringarna ager rum forsta helgfria mandagen i mars manad.
[
3
]
De tva inledande siffrorna anger postort.
Goteborg
,
Malmo
och
Stockholm
har tilldelats tva nummerserier varav den ena avser
box-
och foretagsadresser och den andra serien gatuadresser. Mindre postorter kan besta av en eller flera kommuner. Undantagsvis ar aven vissa kommuner delade mellan flera postorter. Med anledning av dessa orters storlek sa numreras de inte pa samma satt som ovriga tvapositionsorter, med undantag av de sa kallade tavlingspostnumren (se nedan).
Den tredje siffran i tvapositionsnumren anger utdelningsform. For de postnummer som har brevbaring som utdelningsform representerar den tredje siffran en storre sammanhangande geografisk del av postorten.
Postnummer
|
Utdelningsform
|
Kommentar
|
xx0 xx
|
Boxar och postala adresser (Brevbararkontor, postterminaler m.m)
[
fortydliga
]
|
|
xx1 xx
|
Boxar, foretagsadresser
|
Med vissa undantag i storre stader, exempelvis 111 xx Stockholm dar utdelningsformen ar brevbaring.
|
xx2 xx
|
Brevbaring
|
|
xx3 xx
|
Brevbaring
|
|
xx4 xx
|
Brevbaring
|
|
xx5 xx
|
Lantbrevbaring
|
Med vissa undantag, exempelvis 415 xx Goteborg dar utdelningsformen ar stadsbrevbaring.
|
xx6 xx
|
Brevbaring
|
|
xx7 xx
|
Brevbaring
|
|
xx8 xx
|
Svarspost
|
Med vissa undantag i storre stader, exempelvis 418 xx Goteborg dar utdelningsformen ar brevbaring.
|
xx9 xx
|
Tavlingspost
|
Tillfalliga postnummer dar stor postmangd forvantas
|
Den fjarde och femte siffran anger sedan ett geografiskt omrade. Postnummer med samma fyra forsta siffror kan representera en stadsdel eller motsvarande.
De tva forsta siffrorna anger vilket geografiskt omrade i Sverige som postorten finns i. Tidigare angav dessa siffror vilken postterminal som sorterade posten for postorten.
Geografiska omraden ar endast ungefarligt angivna da postomradena inte foljer ovrig indelning av landet
Den tredje siffran i kombination med de forsta tva anger postorten. Den fjarde siffran anger utdelningsform.
Postnummer
|
Utdelningsform
|
xxx 0x
|
Boxar och postala adresser (Brevbararkontor, postterminaler m.m)
|
xxx 1x
|
Brevbaring, boxar, foretagsadresser
|
xxx 2x
|
Brevbaring, boxar och svarspost
|
xxx 3x
|
Brevbaring
|
xxx 4x
|
Brevbaring
|
xxx 5x
|
Brevbaring
|
xxx 6x
|
Brevbaring
|
xxx 7x
|
Brevbaring
|
xxx 8x
|
Brevbaring, svarspost och foretagsadresser
|
xxx 9x
|
Lantbrevbaring
|
En fempositionsort ar en sa liten ort att endast ett fatal postnummer behovs for att kunna hantera dess post pa ett smidigt satt. Sedan revisionen av postnummersystemet i mitten av 1990-talet aterstar endast ett fatal fempositionsorter. Dessa orter ar ofta sma och ligger avlagset till sa att det inte ar mojligt att flytta postutdelningen till en storre trepositionsort. Fempositionsorterna aterfinns oftast i skargardar och i fjalltrakterna.
Den sista tryckta postnummerkatalogen utgavs av Posten 1996. Posten har tidigare tillhandahallit postnummerforteckningar pa
diskett
och
CD-ROM
, men numera endast via postens webbplats.