Polska forenade arbetarpartiet
, PZPR (
polska
:
Polska Zjednoczona Partia Robotnicza
), var det styrande partiet i
Folkrepubliken Polen
mellan
1948
och
1989
. Partiet bildades genom sammanslagning av Polska arbetarpartiet och Polska Socialistpartiet 15-21 december
1948
.
Ideologiskt anslot sig partiet till
marxism-leninismen
och genom att referera till
proletariatets diktatur
[
kalla behovs
]
infordes enpartisystem som gav partiet politiskt monopol i landet. Som mest hade man ca 3,5 miljoner medlemmar.
Polska Socialistpartiet (PPS) bildades redan
1892
som ett vansterparti och hade under en viss tid
Jozef Piłsudski
som en av ledarna. Partiet var verksamt i den andra polska republiken (1918-1939) och hade efter valet
1921
35 platser i Sejmen (av 432). Efter att Piłsudski upploste Sejmen
1930
kom flera ledare att fangslas. Under
andra varldskriget
samverkade partiet med
Hemmaarmen (AK)
men samarbetet brots 1941-1943. PPS deltog dock tillsammans med AK i
Warszawaupproret 1944
.
Polska Arbetarpartiet (PPR) bildades
5 januari
1942
i Warszawa som ett prosovjetiskt kommunistiskt parti. Partiet hade mycket litet stod i landet. Det har publicerats anklagelser om PPS samarbete med
Gestapo
for att oskadliggora Hemmaarmen.
[
1
]
[
2
]
[
3
]
[
4
]
Nar sovjetarmen borjade befrielse av Polen anvande Kreml PPR for att bilda en prosovjetisk administration.
Vid en uppgjord folkomrostning
30 juni
1946
antogs avskaffande av Senaten, godkannande av provisorisk ekonomisk plan och godkannande av Polens nya Oder-Neisse-grans. Rakningen av roster skottes av kommunistpartiet och det blev 68% 3X-ja roster
[
5
]
. Enligt hemlig PPR-uppgift var det egentliga utfallet bara 27%. Vid ett "val"
19 januari
1947
fick PPR 27% av rosterna medan bondepartiet, PSL, 60-70%. Resultatet forfalskades och forblev en val bevarad hemlighet genom hela livstiden av den Polska Folkrepubliken. Officiellt proklamerades att PPR fick 80% och PSL 10%
[
6
]
. Innan valet blev aven flera PSL-medlemmar arresterade av olika anledningar och ett antal valbara kandidater och aktivister mordades i svarforklarade omstandigheter.
[
7
]
1947
, efter att bondepartiet och dess ledare, och tidigare
premiarministern
i exilregeringen i London,
Stanisław Mikołajczyk
utmanovrerades av PPR, och tvingades fly landet, utsattes aven PPS for trycket fran Moskva att rensa ut sina hogerinriktade politiker. PPR:s davarande ledare
Władysław Gomułka
som dels hade vanan att ifragasatta dekret fran
Kreml
och dels forespraka en
polsk vag till kommunismen
avsattes av
Stalin
och
Bolesław Bierut
tog over Gomułkas plats. I december
1948
forenades PPS och PPR, och partiets roll i en enpartistat var sakrad.
[
8
]
Bolesław Bierut
var partiets ledare under hela
stalinistiska eran
. Partiet agerade som en satellitorganisation till Kreml i nara samarbete med den polska sakerhetstjansten och
NKVD
. Efter Bieruts dod i Moskva 1956 och annalkande tovader i och med
Nikita Chrusjtjovs
maktovertagande bytes ledaren ut till Władysław Gomułka, med en kort overgangsledning av
Edward Ochab
. Gomułka lyckades overtyga Kremlledarna att Polen behover en polsk variant av socialism, och partiets politik under perioden efter 1956 var till viss del mer liberal. Gomułka avsattes
1970
i sviterna efter studentrevolten
1968
och oroligheterna med dodsskjutningar av protesterande arbetare
1970
. Naste ledaren
Edward Gierek
satte upp som mal att satsa pa ekonomisk utveckling och valstand for att mota oron bland medborgarna. Belaning i vast okade markant, med galopperande inflation som foljd, som i sin tur ledde till standiga strejker och protester. Partiet utsattes for konkurrens av medborgarrattsrorelsen och kraven pa fria fackforeningar (
Solidaritet (fackforening)
). Den militare ledaren
Wojciech Jaruzelski
valdes som ny ordforande
1981
for att fa bukt med oron. Hans medel blev inforande av krigstillstandet i december 1981 och internering av dissidenter. Han lyckades dock inte stabilisera landet och aterstalla partiets kontroll, vilket ledde till att det kommunistiska systemet upplostes i slutet av
1989
. PZPR reformerades darefter till ett socialdemokratiskt parti.
PZPR:s roll forsvagades fran och med upproren
1968
, i och med motstandet mot partiet konsoliderades och olika medborgarrattsrorelser bildades, som till exempel
Kommitte for arbetarnas forsvar
,
KOR
, och den fria fackforeningen
Solidaritet/Solidarno??
.
- ^
Tomasz Strzembosz
"Rzeczpospolita podziemna. Społecze?stwo polskie a pa?stwo podziemne 1939-1945."
,Wydawnictwo Krupski i S-ka, Warszawa, 2000,
ISBN 83-86117-49-4
,s. 120-122
- ^
Witold Pronobis
"?wiat i Polska w XX wieku"
, Editions Spotkania, Warszawa, 1996,
ISBN 83-86802-11-1
, s. 292
- ^
Władysław Pobog-Malinowski "
Najnowsza Historia Polityczna Polski
", Wydawnictwo Antyk, Warszawa 2000,
ISBN 83-87809-36-5
, tom 2, s. 408-407
- ^
Prof. dr hab. Paweł Wieczorkiewicz
"Wydany czy rozpoznany. Okoliczno?ci aresztowania komendanta "Grota"
, artikel i boken "Sekrety Historii Polski", Reader's Digest, Warszawa, 2004,
ISBN 83-88243-87-X
s. 258-259
- ^
Folkomrostningen 30 juni 1946 gallde avskaffande av senaten, nationaliseringen av industrin och acceptans av Oder-Neissegransen, fragorna forvantades av partiet att besvaras "3 ganger ja" (3 x tak)
- ^
J.Lukowski H.Zawadzki
A Concise History of Poland
s.284-285
- ^
Jan T. Gross
Fear
s.25
- ^
Robert Service
Comrades. A History of Communism
MacMillan 2007, s. 246