Politisk mitt eller center (pa engelska centrism , ej att forvaxla med centrism i marxistisk terminologi) ar en politisk beteckning pa partier eller asikter som inte anses vara tydligt till hoger eller vanster pa den politiska skalan utan nagonstans dar emellan. Mittenpartier balanserar typiskt ekonomisk frihet mot sociala skyddsnat med en blandning mellan a ena (vanstra) sidan statlig interventionism for att sakerstalla social rattvisa och jamlikhet , och a andra (hogra) sidan kapitalistisk rattvisa och marknadsekonomisk effektivitet . Mittenpartier motsatter sig forandringar som skulle medfora ett tydligt skifte at antingen hoger eller vanster i samhallet. ^{[ 1 ]} Begreppet ar kontextberoende och varierar over tid.

Definitioner [ redigera | redigera wikitext ]

Den politiska mitten kan ses som en inplacering pa en politisk skala som utanforstaende betraktare kan halla med om, snarare an partiers egna uttalanden av typen "vi ar varken hoger eller vanster" eller "vi star utanfor den politiska skalan", vilka oftast har taktiska syften nar det galler att soka valjarstod, jamfor tredje positionen . Ett mittenparti ar ett politiskt parti som anses ligga vid mitten av den klassiska hoger?vanster-skalan ; partier nara den politiska mitten betecknas som mitten-vanster (med mer socialdemokratiska eller socialliberala inslag) eller mitten-hoger (med mer hogerliberala eller borgerliga inslag). ^{[ 1 ] [ 2 ]}

^{[ 3 ]}

Mitten-vanster brukar ofta representeras av politik som stravar efter social jamlikhet utan att forandra det etablerade samhallssystemet medan mitten-hoger innefattar politik som stravar efter okad frihet for individen fran samhallets ingripande. Att undvika kraftigt polariserande politiska asikter och en ovilja mot blockpolitik och politisk extremism (saval hoger som vanster) kan mojligen betraktas som en typisk mittenhallning. Valjare har identifierat sig med mittenpartier av olika anledningar, inklusive deras pragmatism (brist pa ideologisk dogmatism och radikala asikter) men aven av statistiska anledningar. ^{[ 4 ]}

Under senare delen av 1800- och borjan av 1900-talet betecknades liberala partier som politisk vanster . Fran 1900-talet och framat har begreppet politisk vanster i Europa kommit att bli i stort sett synonymt med olika former av socialdemokratiska och andra socialistiska partier. Liberala partier inkluderas darfor inte langre i begreppet, utan betecknas ofta istallet som politisk mitt. Detta pa grund av att liberalismens progressiva socialpolitik, alltsa individuella fri- och rattigheter for alla samhallsgrupper och stravande efter att erbjuda lika mojligheter for alla, i den offentliga debatten vunnit allmant erkannande fran bade hoger och vanster, samtidigt som den genom sitt stod for marknadsekonomi snarare an ekonomisk jamlikhet ligger narmare den politiska hogern . ^{[ 5 ] [ 6 ]}

Exempel [ redigera | redigera wikitext ]

Vid olika tidpunkter och i olika lander har exempelvis socialliberala , socialdemokratiska och kristdemokratiska partier och politiker betraktats som "i mitten" och det ar darfor svart att ange nagra typiska politiska mittenasikter enbart utifran hur partierna sjalva betecknar sig.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige har Miljopartiet Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna atminstone tidvis valt att inte positionera sig enlig hoger-vanster-skalan. ^{[ 7 ]} Centerpartiet och Liberalerna har beskrivits som mittenpartier. ^{[ 8 ]} Socialdemokraternas pragmatiska blandekonomi har ibland beskrivits som mittenpolitik.

Enligt en utvardering utford av Valforskningsprogrammet vid Goteborgs Universitet 2020, var det endast tva av Sveriges riksdagspartier som da kunde betecknas som politisk mitt: ^{[ 9 ]}

• Centerpartiet
• Liberalerna

USA [ redigera | redigera wikitext ]

I USA tacker Demokratiska partiet ideologiskt alltifran socialliberala till liberalkonservativa standpunkter men ses som "vanster" da det oftast bara jamfors med Republikanska partiet , och vad som da i den nationella politiska debatten anses vara "mitten" skiljer sig darfor fran hur partierna ses ur en europeisk synvinkel. ^{[ kalla behovs ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Centrism
• Hastskoteorin
• Hoger?vanster-skalan
• Medianvaljarteorin
• Synkretisk politik

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]