Pjotr Wrangel
Fodd	15 augusti 1878 ( g.s. ) [ 1 ] Zarasai [ 2 ] , Litauen
Dod	25 april 1928 [ 3 ]  (49 ar) Bryssel , Belgien
Begravd	Belgrads nya begravningsplats, Bryssel , Den Hellige Treenighedskirke, Beograd och Kungariket Jugoslavien
Medborgare i	Kejsardomet Ryssland [ 4 ]
Utbildad vid	Nikolajevs kavalleriskola Bergdriftsinstituttet , 1901 Generalstabsakademin
Sysselsattning	Officer [ 5 ]
Politiskt parti
Vita armen
Maka	Olga Wrangel
Barn	Baron Alexis Wrangel (f. 1924)
Foraldrar	Nikolaj Wrangel Maria Dmitrievna Vrangel?
Utmarkelser
Sankt Annas orden, fjarde klass (1904) Sankt Annas orden, tredje klass (1906) Sankt Stanislausorden, tredje klass med svard och krans (1906) Sankt Stanislausorden, andra klassen (1912) Medalj "till minne av huset Romanovs 300-arsdag" (1913) Georgsorden, fjarde klass (1914) Sankt Vladimirs orden, fjarde klassen med svard och band (1914) Guldsabel "for tapperhet" (1915) Sankt Vladimirs orden, tredje klass med svard (1915) Georgskorset, fjarde klass (1917) Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden (1920) Order of Saint Nicholas Thaumaturgus (1921) Ryska Sankt Stanislausorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Pjotr Nikolajevitj Wrangel ( ryska : Пётр Никола?евич Вра?нгель), ( tyska : Freiherr Peter von Wrangel) aven kand som Svarte baronen , fodd 27 augusti (enl. n.s; 15 augusti enl. g.s. ) 1878 i Novoaleksandrovsk i guvernementet Kovno , Kejsardomet Ryssland , dod 25 april 1928 i Bryssel , Belgien , var balttysk baron , kavalleri general och kontrarevolutionar ledare under ryska inbordeskriget .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Efter bergsingenjorsexamen och en tids verksamhet vid sibiriska gruvfalt deltog Wrangel i det rysk-japanska kriget 1904?1905. Darefter agnade han sig at officersyrket. Wrangel utmarkte sig sedermera i forsta varldskriget och steg till divisionsgeneral vid kosacktrupperna .

Efter oktoberrevolutionen deltog Wrangel i Kornilovs och Denikins kontrarevolutionara falttag i Sydryssland. Denikin utnamnde honom till underbefalhavare. Efter Denikins nederlag foregaende ar till 1920 overtog Wrangel den 4 april 1920 befalet over den sydryska delen av Vita armen och lat kalla sig riksforestandare. Under varen och sommaren 1920, samtidigt med det polsk-sovjetiska kriget , vann Wrangel framgangar och uppvisade en otvivelaktig ledarformaga.

Efter att ett stillestandsavtal slutits mellan Sovjetregimen och Polen i oktober 1920 kunde bolsjevikerna satta in overlagsna krafter mot Wrangels front. Langst uppeholl Wrangel sig pa Krim , men efter genombrottet i borjan av november 1920 vid Perekopnaset maste han rymma faltet. Den 14 november lamnade Wrangel med storre delen av sin arme samt talrika flyktingar Sevastopol . Resterna av Wrangels arme var darefter under nagra ar forlagda i Jugoslavien och Bulgarien men upplostes definitivt 1926 . Wrangel slog sig darefter ner i Bryssel, dar han avled 1928; hans familj havdade att han forgiftades av sovjetiska agenter.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Svensk uppslagsbok , 29 (1936)