Per Mindus
, fodd
7 april
1940
i Stockholm, dod dar
2 december
1998
, var en
svensk
professor
i
psykiatri
.
Inspirerad av sin far
Erland Mindus
kom Per Mindus att agna sin karriar at psykiatrin i allmanhet och
angestsjukdomar
i synnerhet, framst inom omradet
tvangssyndrom
, dar han blev en av initiativtagarna till stodforeningen Ananke (numera
Svenska OCD-forbundet Ananke
) for personer med
tvangssyndrom
.
Efter lakarutbildning vid Karolinska Institutet utbildade han sig till
psykiater
vid
Karolinska sjukhuset
och avslutade 1977 en psykoanalytisk inriktad psykoterapiutbildning. Under sin tid pa Karolinska sjukhuset kom han i kontakt med
psykokirurgi
och den specifika metod inom detta omrade vid behandling av
angestsjukdomar
kallad
kapsulotomi
, vilket forde honom in pa detta verksamhetsomrade, som han med stor entusiasm kom att agna resten av sitt liv. Metoden gar forenklat ut pa att man i en del av hjarnan som heter
kapsula interna
(den inre kapseln), skar av de nervtradar som man tror bidrar till den psykiska sjukdomen.
Mindus blev under 1980-talets slut och under 1990-talet en av Sveriges ledande auktoriteter pa angestsjukdomar och pa
tvangssyndrom
i synnerhet. Han deltog bland annat i
SVT
under tidigt 1990-tal i ett specialprogram av
Fraga doktorn
, som bidrog till att oka kunskapen om tvangssyndrom.
[
1
]
1997 startade Mindus en OCD-skola med syftet att utbilda team av psykiatriker och vardpersonal i behandling av OCD. Tanken var att dessa team skulle sprida information vidare till andra vardgivare inom det egna landstinget.
[
2
]
1991 forsvarade han i sin
doktorsavhandling
anvandandet av
kapsulotomi
inom
Karolinska institutets
hagn. Trots att ingreppet hade anvants i 50 ar blev ingreppet under 1990-talet allt mer kontroversiellt och ifragasatt nar det gallde resultatet. I kontrast till sin doktorsavhandling 1991, dar Mindus kunde pavisa att ingreppet i utvalda fall var framgangsrikt, visade ett senare arbete (Nyman & Mindus 1995), dar Mindus sjalv deltog, att i fem fall av tio ledde tillvagagangssattet till forsamrad abstrakt tankeformaga och forsamrad formaga att lara sig av misstag.
[
3
]
Kritiken spaddes pa i tv-programmet
Norra magasinet
i
SVT
i maj 1998 da Mindus sade sig av etiska kommitten pa Karolinska institutet ha fatt tillstand till experiment, vilket vid en kontroll visade sig inte vara sant. En kort tid darefter avled Mindus i cancer. En omfattande debatt foljde i
Lakartidningen
, dar
Norra magasinets
metoder ifragasattes.
[
4
]
Trots detta fortsatte Karolinska institutet att anvanda metoden, aven om antalet ingrepp minskade. Totalt gjordes 25 ingrepp aren 1988-2000.
Kritiken mot den allt mer kontroversiella metoden fortsatte emellertid. 2003 riktade en av de ledande aukoriterna i Sverige pa omradet tvangssyndrom, psykiatern
Susanne Bejerot
(en av Anankes medgrundare tillsammans med Mindus), kritik inte bara mot metoden utan mot Mindus sjalv, som varande en
"---karismatisk marknadsforare av metoden."
I sin kritik menade Bejerot att metoden hade svara bieffekter, att den saknar langtidsuppfoljning, samt att nar en uppfoljning overhuvudtaget hade publicerats, hade detta skett av en person som hade ansvaret att bedoma vilka patienter som skulle kapsulotomeras och som ensam utvarderade behandlingseffekten.
[
5
]
Metodens framtid fick kanske sitt avgorande da psykiatern
Christian Ruck
vid Karolinska institutet i sin doktorsavhandling "Capsulotomy in anxiety disorders" 2006 visade att ingreppets negativa bieffekter samt svarighet vid dess faktiska utforande sammantagna gor att den inte bor anvandas annat an som ett strikt experimentellt ingrepp.
[
6
]