Pehr Kalm

Fran Wikipedia
Pehr Kalm
Bild på Pehr Kalm. Vissa spekulationer har dock gjorts under 1990-talet om att personen i fråga är Kalms kollega Pehr Gadd.[1]
Bild pa Pehr Kalm. Vissa spekulationer har dock gjorts under 1990-talet om att personen i fraga ar Kalms kollega Pehr Gadd . [ 1 ]
Bild pa Pehr Kalm. Vissa spekulationer har dock gjorts under 1990-talet om att personen i fraga ar Kalms kollega Pehr Gadd . [ 1 ]
Fodd 6 mars 1716 [ 2 ]
Angermanland
Dod 16 november 1779 (63 ar)
Abo
Bosatt i Egentliga Finland
Medborgarskap Svensk
Nationalitet Sverige
Forskningsomrade Zoologi , Botanik , Ekonomi
Institutioner Kungliga Akademien i Abo
Alma mater Kungliga Akademien i Abo
Uppsala universitet
Doktorandhandledare Carl von Linne
Namnvarda studenter Anders Chydenius
Kand for Nordamerikanska resan
Namnvarda priser Teologie doktor vid Lunds universitet 1768

Pehr Kalm , fodd 6 mars 1716 i Sjalevad , Angermanland [ 2 ] , dod 16 november 1779 i Abo i Egentliga Finland , var en svensk botaniker , prast och ekonomisk publicist, professor i ekonomi vid Abo Akademi , men kanske mest kand som en av Carl von Linnes apostlar.

Barndom, ungdom och tidiga karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Kalm var son till kapellanen Gabriel Kalm i Korsnas och Catharina Ross (1681?1765), dotter till borgmastaren Herman Williamsson Ross i Vasa . Kalm gifte sig 1750 i Philadelphia med Anna Margareta Sjoman, anka efter pastorn i stadens svenska forsamling Johan Sandin och dotter till kommissarien vid arsenalen i Stockholm, Johan Sjoman. Paret fick sonen Pehr Gabriel som blev major vid Nylands dragoner. [ 3 ]

Kalms familj flydde till dagens Sverige fran Finland under Stora ofreden . Modern blev anka i Sjalevad i januari 1716; sex veckor innan Kalm foddes. Trivialskolan genomgick Kalm i Vasa, sedan modern och sonen flyttat tillbaka till Osterbotten efter freden i Nystad 1721. Ar 1735 skrevs Kalm in vid universitetet i Abo , dar han huvudsakligen studerade naturvetenskap. Vid denna tid larde han kanna friherre Sten Carl Bielke , assessor i Abo hovratt , med ett stort intresse for naturvetenskap och god van med Carl von Linne .

Uppsala [ redigera | redigera wikitext ]

Sten Carl Bielke blev Kalms gynnare, och Bielke beslutade sig for att bekosta hans fortsatta studier vid Universitetet i Uppsala, dar Kalm skrevs in 1741. Kalm blev omedelbart Carl von Linnes hangivne beundrare, och snart ocksa en av Linnes favoriter. Han blev ocksa larjunge till Anders Celsius vilken introducerade honom till astronomi och navigation, och hur man kan faststalla latitud och longitud.

Kalm var ocksa 1740?1747 i Uppsala forestandare for Bielkes experimenttradgard pa hans gard Funbo Lovsta i Funbo socken i Uppland. Garden, granngard till Linnes Hammarby , utgor idag Lovsta forskningscentrum vid SLU , och lantbruksskola. [ 4 ] Dar utfordes bland annat forsoksodlingar med artvaxter , vilka man uppmarksammat gjorde jorden bordigare, fast man inte visste varfor. [ 5 ] An idag finns pa Funbo gard kvar bestand av sibirisk artbuske ( Caragana arborescens ), vilken infordes till Sverige fran Sibirien pa 1740-talet av Kalm och Bielke.

Tack vare Sten Carl Bielke fick han ocksa rad att foreta botaniska resor till Finland, Uppland och Vastmanland 1740-1741. Han var da inskriven vid Uppsala universitet och fick resa som Linnes larjunge till Vastergotland och Bohuslan , om vilket han skrivit i sin " WASTGOTHA Och BAHUSLANDSKA Resa Forrattad Ar 1742 " (tryckt 1746).

Medlem i Vetenskapsakademien, docent och professor i Abo [ redigera | redigera wikitext ]

Sten Carl Bielke var en av de sex grundarna av Vetenskapsakademien 1739 och tillsammans med Bielke reste Kalm till Ryssland och Lillryssland 1744, varefter han 1745 invaldes i Vetenskapsakademien och 1746 utnamndes till docent och 1747 professor i naturalhistoria och ekonomivetenskap vid Kungliga Akademien i Abo trots att han ej promoverats. [ 6 ] Som professor skulle han undervisa i mineralogi, botanik, zoologi och kemi samt forska om lanthushallning, bergshantering, manufakturer och handel. [ 7 ] Samma ar prastvigdes han ocksa, men ar 1747 blev ocksa det ar nar han gjorde sin langsta resa, resan till Amerika, vilken skulle utmynna i internationell berommelse.

Nordamerikanska resan [ redigera | redigera wikitext ]

Nya Sverige
Cohoes Falls fran boken En Resa til Norra America

Baron Bielke hade i samrad med Linne, foreslagit hos regeringen och Vetenskapsakademien att nagon svensk naturforskare skulle sandas till Nordamerika for att vidga kunskapen om den nya varldsdelens "naturalster" samt fora hem nyttiga vaxter. Med gemensamt stod av Vetenskapsakademin, universiteten i Abo och Uppsala samt Riksens stander accepterade Kalm att foreta resan. Pa hosten 1747 startade han resan fran Goteborg till England, dar han fick rekommendationsbrev till Benjamin Franklin , vilken da var postmastare i Philadelphia. Efter uppehall i Norge och London ankom han till Philadelphia den 15 september 1748, och blev god van med Franklin . [ 2 ]

Syftet med Kalms resor var primart att skaffa kunskap om ekonomiskt vardefulla vaxter, daribland ett vildris vilket man trodde skulle kunna vaxa i finska karr, och rott mullbar ( Morus rubra ) med vilken man hoppades lyckas att odla silkesmask i Sverige. Eftersom bada dessa arter vaxte mycket nordligt i Amerika, och man trodde man att de skulle kunna anpassa sig till svenskt och finskt klimat.

Kalms rapporter ger lite forvirrande ledtradar till vilken art av mullbar han fann under sina resor, ibland benamns de svarta, ibland roda, och han kallade nagra sarskilt storvaxta han sag 1748 i trakten av Montreal for "svart amerikanskt mullbar", Morus nigra americana . De nordligaste mullbar han fann, vaxte i trakten av Albany i staten New York. Kalm fann dock det roda mullbaret och inforskaffade ett stort antal fron.

Kalm har ocksa beskrivit ett apple, idag kallat Ramboapplet , vilket ar 1748 vaxte pa Peter Rambos gard i Raccoon, som gav namnet pa huvudpersonen, John Rambo, i romanen First Blood , och som senare gav upphov till Rambo-filmerna med Sylvester Stallone . Peter Rambo uppgav for Kalm, att hans farfar Peter Gunnarsson Ramberg , en av de forsta bosattarna i Nya Sverige , tagit med fron till dessa applen fran Sverige, formodligen fran Hisingen . [ 8 ]

Vintern 1749 tillbringade han i davarande Raccoon idag Swedesboro , och blev dar under sitt vikariat som prast i Swedesboro, bekant med Anna Margareta Sjoman, anka efter Johan Sandin som varit den svenska forsamlingens pastor. De gifte sig pa nyarsdagen ar 1750, vilket lar ha gjort Linne mycket upprord. [ 8 ]

Darifran gjorde han de tva narmaste aren resor till Kanada , dar han sag Bla bergen och Niagarafallen . Efter att som forsta nordbo besokt Niagarafallen skrev han vetenskaplig rapport om Niagara vilken blev publicerad i Pennsylvania Gazette samma ar och aret efter i London. [ 2 ]

Kalm aterkom med sin nya familj, och flera sackar med fron fran olika arter, till Goteborg den 16 maj 1751. [ 9 ]

Men forvantningarna pa det amerikanska roda mullbaret ledde till besvikelse, arten visade sig vaxa langsammare i Sverige an det redan importerade vita mullbarstradet , och odlingsforsoken med roda mullbar ansags darfor misslyckade. [ 7 ] Det forefaller som om detta aven gallde andra arter, fran vilka han hemfort fron. En kalla framhaller att den enda art han hemforde fran Amerika vilken har overlevt tills idag, ar ett vildvin , Parthenocissus vitacea . [ 10 ]

Men Kalms beskrivningar av Nordamerika, vaxter- och djurarter, om nybyggarna och indianer vann stor spridning, inte minst for att de ibland var de forsta skrivna av en tranad vetenskapsman. Kalms beskrivning av den nordamerikanska sjuttonarscikadan , ( Magicicada septendecim ) anses vara den forsta vetenskapliga publiceringen av arten. Den lever i sjutton ar i marken som larv, och suger naring fran tradens rotter. Eftersom alla individer ar lika gamla upptrader arten bara vart sjuttonde ar. Under en kort period ar traden fulla av sjungande cikador, som parar sig och lagger agg. Sedan drojer det sjutton ar tills nasta generation dyker upp i samma omrade.

Resan beskrivs i En resa til norra America... , 1?3 (1753?1761), som oversattes till flera sprak. Fyra ytterligare band var planerade; manuskripten overfordes efter Kalms dod till akademibiblioteket i Abo men forstordes vid stadens brand 1827.

Tillbaka i Abo [ redigera | redigera wikitext ]

Men han fortsatte att systematisera sina noteringar fran Nordamerika, och gjorde odlingsexperiment med froer han tagit med fran Nordamerika, forst i en mindre tradgard i hemstaden Abo, och efter 1752 pa Sipsalo gard pa on Hirvensalo utanfor Abo, som han fatt av staden for att kunna fortsatta att bedriva sin botaniska forskning. Nar Sipsalo gard saldes ar 2011 till en privatperson uppstod diskussioner i kommunen hur man skulle kunna forhindra forsaljningen och for framtiden radda de aterstaende, forvildade delarna av den botaniska tradgarden. [ 11 ] Garden kom ater till salu ar 2022. [ 12 ]

1756-1757 verkade han som rektor for Kungliga akademien i Abo , men hans karriar kom for en tid att bli inom kyrkan, och 1757 blev han kyrkoherde i Pikis .

Ar 1760 anlade Kalm i Abo en riktig botanisk tradgard efter ritningar av Johan Leche , pa en tomt mellan Aura a och Biskopsgatan dar Sibeliusmuseet idag star. Den uppges senare ha flyttats efter stadsbranden 1827 ( Abo brand ) till Helsingfors. [ 13 ] [ 7 ]

En konflikt mellan Kalm och hans kollega Pehr Gadd tycks ha utbrutit kort efter anlaggande av tradgarden, dar Gadd menade att Kalm starkt overdrev sina olika odlingsresultat, och Gadd lyckades fa till stand en inspektion av Kalms odlingar. Med myndigheternas stod utnamndes Gadd 1762 till plantagedirektor vilket retade Kalm, som lar ha kallat Gadd for storskrytare, som knappt lyckats odla mer an ogras. [ 7 ]

Pehr Kalm forefaller senare att i viss man ha nedvarderat vardet av att studera vaxter. Efter att han blivit professor i ekonomi vid Abo universitet skrev han: " ...darest vi icke kunna anvanda vaxtkannedomen till statens fordel och nytta ar var harliga vetenskap alldeles onyttig och jamforlig med metafysiskt lappri ." [ 14 ]

Kalm flyttade tillbaka till Abo 1763, tilltradde ater tjansten som rektor for Kungliga akademien i Abo 1765 och i Abo utgav Kalm samma ar boken om Finlands flora, Flora fennica . 1772?1773 var han ater rektor for Kungliga akademien i Abo.

Kalm nominerades 1775 till biskop, men slutade pa fjarde plats efter omrostningarna.

Pehr Kalm avled i S:t Marie (numera en del av Abo) ar 1779, den officiella dodsorsaken var odem .

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Bredbladig kalmia ( Kalmia Latifolia )
Frimarke med Pehr Kalm utgivet 1979
  • Linne uppkallade ett helt vaxtslakte efter honom, Kalmia .
  • Riddare av Vasaorden .
  • Pehr Kalm finns ocksa avbildad 1979 pa frimarke i Finland.
  • Myntverket i Finland har praglat ett 10 Euro silvermynt till hans ara, designad av Erkki Vainio , framsidan avbildar Kalm nar han med kikare studerar Niagarafallen, baksidan avbildar en av Pennsylvanias landskapsblommor, Bredbladig kalmia ( Kalmia latifolia ), uppkallad efter Pehr Kalm. [ 15 ]
  • Asteroiden 2332 Kalm [ 16 ]

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

En av Kalms mest prominenta studenter var Anders Chydenius .

Auktorsnamnet Kalm kan anvandas for Pehr Kalm i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken ; se Wikipediaartiklar som lankar till auktorsnamnet.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Pehr Kalms Resa till Norra Amerika
Skriftserie publicerad i Helsingfors, Finland   Redigera Wikidata
Bokomslag Pehr Kalms Resa till Norra Amerika, Forsta delen   Redigera Wikidata
Skriftserie   Redigera Wikidata
Titel Pehr Kalms Resa till Norra Amerika   Redigera Wikidata
For­fat­ta­re Fredrik Elfving ; Georg Schauman ; Pehr Kalm ; Pehr Kalm   Redigera Wikidata
Utgivare Svenska litteratursallskapet i Finland   Redigera Wikidata
Utgiv­ning­sort Helsingfors ; Storfurstendomet Finland   Redigera Wikidata
Sprak svenska   Redigera Wikidata
Utgiv­nings­da­tum 1904 ; 1910 ; 1915   Redigera Wikidata

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ TIEDE 5/2003, Suomalaisten loytoretket 3: Professori Kalm paasi amerikan lehtiin.
  2. ^ [ a b c d ] Ronie Berggren (5 mars 2016). ”Han ar den bortglomda O-vikssonen som forandrade varlden” . Ornskoldsviks Allehanda . Arkiverad fran originalet den 6 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160306163915/http://www.allehanda.se/slakt-o-vanner/han-ar-den-bortglomda-o-vikssonen-som-forandrade-varlden . Last 5 mars 2016 .  
  3. ^ Lindh (1841), s. 8.
  4. ^ ”Arkiverade kopian” . Arkiverad fran originalet den 21 september 2015 . https://web.archive.org/web/20150921161145/http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/lovsta/historik/ . Last 5 mars 2016 .  
  5. ^ http://www.hembygd.se/funbo/?page_id=2890
  6. ^ Kalm, Per i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  7. ^ [ a b c d ] Anders Johansson Abonde, Alnarp, Drommen om svenskt silke Silkesodlingens historia i Sverige 1735-1920
  8. ^ [ a b ] ”Om applet Rambo Av Hans Ling” . Arkiverad fran originalet den 4 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160304104103/http://www.colonialswedes.se/Ramboapplet.pdf . Last 5 mars 2016 .  
  9. ^ Lindh (1841), s. 7.
  10. ^ http://www.bfig.se/foredrag/20090924.html
  11. ^ ”Abo velar om Pehr Kalms tradgard” . Abo underrattelser . 5 mars 2016. Arkiverad fran originalet den 11 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160311203708/http://www.abounderrattelser.fi/news/tag/pehr-kalm . Last 5 mars 2016 .  
  12. ^ ”Varldskanda Abobotanikern Pehr Kalms gamla gard till salu ? tradgardsrad: "Abo borde kopa stallet och oppna upp det for allmanheten"” . svenska.yle.fi . https://svenska.yle.fi/a/7-10021056 . Last 26 september 2022 .  
  13. ^ Carlquist, Gunnar , red (1939 (nyutgava av 1930 ars utgava)). Svensk uppslagsbok . Bd 4 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 796-797  
  14. ^ Karin Bojs (5 mars 2016). ”Linnes besatta larjunge. Pehr Kalm blev professor i ekonomi i Abo pa aldre dar” . Dagens Nyheter . Arkiverad fran originalet den 8 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160308014212/http://www.dn.se/arkiv/kultur/linnes-besatta-larljunge-pehr-kalm-blev-professor-i-ekonomi-i . Last 5 mars 2016 .  
  15. ^ http://news.coinupdate.com/mint-of-finland-issues-pehr-kalm-euro-silver-coin-0659/
  16. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names ? (2332) Kalm . Springer Berlin Heidelberg. sid. 190. ISBN 978-3-540-29925-7 . https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2333 . Last 1 mars 2024  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Foretradare:
Karl Abraham Clewberg
Rektor for Kungliga akademien i Abo
1756?1757
Eftertradare:
Jakob Gadolin
Foretradare:
Karl Mesterton
Rektor for Kungliga akademien i Abo
1765?1766
Eftertradare:
Isak Ross
Foretradare:
Henrik Hassel
Rektor for Kungliga akademien i Abo
1772?1773
Eftertradare:
Jakob Gadolin