Pehr Kalm
, fodd
6 mars
1716
i
Sjalevad
,
Angermanland
[
2
]
, dod
16 november
1779
i
Abo
i
Egentliga Finland
, var en
svensk
botaniker
,
prast
och ekonomisk publicist, professor i ekonomi vid
Abo Akademi
, men kanske mest kand som en av
Carl von Linnes
apostlar.
Kalm var son till
kapellanen
Gabriel Kalm i
Korsnas
och Catharina Ross (1681?1765), dotter till borgmastaren Herman Williamsson Ross i
Vasa
. Kalm gifte sig 1750 i
Philadelphia
med Anna Margareta Sjoman, anka efter pastorn i stadens svenska forsamling Johan Sandin och dotter till kommissarien vid arsenalen i Stockholm, Johan Sjoman. Paret fick sonen Pehr Gabriel som blev major vid Nylands dragoner.
[
3
]
Kalms familj flydde till dagens Sverige fran Finland under
Stora ofreden
. Modern blev anka i Sjalevad i januari 1716; sex veckor innan Kalm foddes.
Trivialskolan
genomgick Kalm i Vasa, sedan modern och sonen flyttat tillbaka till Osterbotten efter
freden i Nystad
1721. Ar 1735 skrevs Kalm in vid
universitetet i Abo
, dar han huvudsakligen studerade naturvetenskap. Vid denna tid larde han kanna friherre
Sten Carl Bielke
,
assessor
i
Abo hovratt
, med ett stort intresse for naturvetenskap och god van med
Carl von Linne
.
Sten Carl Bielke blev Kalms gynnare, och Bielke beslutade sig for att bekosta hans fortsatta studier vid Universitetet i Uppsala, dar Kalm skrevs in 1741. Kalm blev omedelbart Carl von Linnes hangivne beundrare, och snart ocksa en av Linnes favoriter. Han blev ocksa larjunge till
Anders Celsius
vilken introducerade honom till astronomi och navigation, och hur man kan faststalla latitud och longitud.
Kalm var ocksa 1740?1747 i Uppsala forestandare for Bielkes experimenttradgard pa hans gard
Funbo Lovsta
i
Funbo socken
i Uppland. Garden, granngard till
Linnes Hammarby
, utgor idag
Lovsta forskningscentrum
vid
SLU
, och lantbruksskola.
[
4
]
Dar utfordes bland annat forsoksodlingar med
artvaxter
, vilka man uppmarksammat gjorde jorden bordigare, fast man inte visste varfor.
[
5
]
An idag finns pa Funbo gard kvar bestand av
sibirisk artbuske
(
Caragana arborescens
), vilken infordes till Sverige fran Sibirien pa 1740-talet av Kalm och Bielke.
Tack vare
Sten Carl Bielke
fick han ocksa rad att foreta botaniska resor till Finland,
Uppland
och
Vastmanland
1740-1741. Han var da inskriven vid
Uppsala universitet
och fick resa som Linnes larjunge till
Vastergotland
och
Bohuslan
, om vilket han skrivit i sin "
WASTGOTHA Och BAHUSLANDSKA Resa Forrattad Ar 1742
" (tryckt 1746).
Medlem i Vetenskapsakademien, docent och professor i Abo
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Sten Carl Bielke var en av de sex grundarna av
Vetenskapsakademien
1739
och tillsammans med Bielke reste Kalm till
Ryssland
och
Lillryssland
1744, varefter han 1745 invaldes i Vetenskapsakademien och 1746 utnamndes till
docent
och 1747 professor i naturalhistoria och ekonomivetenskap vid
Kungliga Akademien i Abo
trots att han ej promoverats.
[
6
]
Som professor skulle han undervisa i mineralogi, botanik, zoologi och kemi samt forska om lanthushallning, bergshantering, manufakturer och handel.
[
7
]
Samma ar prastvigdes han ocksa, men ar 1747 blev ocksa det ar nar han gjorde sin langsta resa, resan till Amerika, vilken skulle utmynna i internationell berommelse.
Baron Bielke hade i samrad med Linne, foreslagit hos regeringen och
Vetenskapsakademien
att nagon svensk naturforskare skulle sandas till
Nordamerika
for att vidga kunskapen om den nya varldsdelens "naturalster" samt fora hem nyttiga vaxter. Med gemensamt stod av Vetenskapsakademin, universiteten i Abo och Uppsala samt
Riksens stander
accepterade Kalm att foreta resan. Pa hosten 1747 startade han resan fran Goteborg till England, dar han fick rekommendationsbrev till
Benjamin Franklin
, vilken da var postmastare i Philadelphia. Efter uppehall i Norge och London ankom han till Philadelphia den 15 september 1748, och blev god van med
Franklin
.
[
2
]
Syftet med Kalms resor var primart att skaffa kunskap om ekonomiskt vardefulla vaxter, daribland ett vildris vilket man trodde skulle kunna vaxa i finska karr, och
rott mullbar
(
Morus rubra
) med vilken man hoppades lyckas att odla silkesmask i Sverige. Eftersom bada dessa arter vaxte mycket nordligt i Amerika, och man trodde man att de skulle kunna anpassa sig till svenskt och finskt klimat.
Kalms rapporter ger lite forvirrande ledtradar till vilken art av mullbar han fann under sina resor, ibland benamns de svarta, ibland roda, och han kallade nagra sarskilt storvaxta han sag 1748 i trakten av Montreal for "svart amerikanskt mullbar",
Morus nigra americana
. De nordligaste mullbar han fann, vaxte i trakten av Albany i staten New York. Kalm fann dock det roda mullbaret och inforskaffade ett stort antal fron.
Kalm har ocksa beskrivit ett apple, idag kallat
Ramboapplet
, vilket ar 1748 vaxte pa Peter Rambos gard i Raccoon, som gav namnet pa huvudpersonen, John Rambo, i romanen
First Blood
, och som senare gav upphov till
Rambo-filmerna
med
Sylvester Stallone
. Peter Rambo uppgav for Kalm, att hans farfar
Peter Gunnarsson Ramberg
, en av de forsta bosattarna i
Nya Sverige
, tagit med fron till dessa applen fran Sverige, formodligen fran
Hisingen
.
[
8
]
Vintern 1749 tillbringade han i davarande
Raccoon
idag
Swedesboro
, och blev dar under sitt vikariat som prast i Swedesboro, bekant med Anna Margareta Sjoman, anka efter Johan Sandin som varit den svenska forsamlingens pastor. De gifte sig pa nyarsdagen ar 1750, vilket lar ha gjort Linne mycket upprord.
[
8
]
Darifran gjorde han de tva narmaste aren resor till
Kanada
, dar han sag
Bla bergen
och
Niagarafallen
. Efter att som forsta nordbo besokt Niagarafallen skrev han vetenskaplig rapport om Niagara vilken blev publicerad i Pennsylvania Gazette samma ar och aret efter i London.
[
2
]
Kalm aterkom med sin nya familj, och flera sackar med fron fran olika arter, till Goteborg den 16 maj 1751.
[
9
]
Men forvantningarna pa det amerikanska roda mullbaret ledde till besvikelse, arten visade sig vaxa langsammare i Sverige an det redan importerade
vita mullbarstradet
, och odlingsforsoken med roda mullbar ansags darfor misslyckade.
[
7
]
Det forefaller som om detta aven gallde andra arter, fran vilka han hemfort fron. En kalla framhaller att den enda art han hemforde fran Amerika vilken har overlevt tills idag, ar ett
vildvin
,
Parthenocissus vitacea
.
[
10
]
Men Kalms beskrivningar av Nordamerika, vaxter- och djurarter, om nybyggarna och indianer vann stor spridning, inte minst for att de ibland var de forsta skrivna av en tranad vetenskapsman. Kalms beskrivning av den nordamerikanska
sjuttonarscikadan
, (
Magicicada septendecim
) anses vara den forsta vetenskapliga publiceringen av arten. Den lever i sjutton ar i marken som larv, och suger naring fran tradens rotter. Eftersom alla individer ar lika gamla upptrader arten bara vart sjuttonde ar. Under en kort period ar traden fulla av sjungande cikador, som parar sig och lagger agg. Sedan drojer det sjutton ar tills nasta generation dyker upp i samma omrade.
Resan beskrivs i
En resa til norra America...
, 1?3 (1753?1761), som oversattes till flera sprak. Fyra ytterligare band var planerade; manuskripten overfordes efter Kalms dod till akademibiblioteket i Abo men forstordes vid stadens brand 1827.
Men han fortsatte att systematisera sina noteringar fran Nordamerika, och gjorde odlingsexperiment med froer han tagit med fran Nordamerika, forst i en mindre tradgard i hemstaden Abo, och efter 1752 pa
Sipsalo gard
pa on
Hirvensalo
utanfor Abo, som han fatt av staden for att kunna fortsatta att bedriva sin botaniska forskning. Nar
Sipsalo gard
saldes ar 2011 till en privatperson uppstod diskussioner i kommunen hur man skulle kunna forhindra forsaljningen och for framtiden radda de aterstaende, forvildade delarna av den botaniska tradgarden.
[
11
]
Garden kom ater till salu ar 2022.
[
12
]
1756-1757 verkade han som
rektor for Kungliga akademien i Abo
, men hans karriar kom for en tid att bli inom kyrkan, och 1757 blev han kyrkoherde i
Pikis
.
Ar 1760 anlade Kalm i Abo en riktig
botanisk tradgard
efter ritningar av
Johan Leche
, pa en tomt mellan
Aura a
och Biskopsgatan dar
Sibeliusmuseet
idag star. Den uppges senare ha flyttats efter stadsbranden 1827 (
Abo brand
) till Helsingfors.
[
13
]
[
7
]
En konflikt mellan Kalm och hans kollega
Pehr Gadd
tycks ha utbrutit kort efter anlaggande av tradgarden, dar Gadd menade att Kalm starkt overdrev sina olika odlingsresultat, och Gadd lyckades fa till stand en inspektion av Kalms odlingar. Med myndigheternas stod utnamndes Gadd 1762 till plantagedirektor vilket retade Kalm, som lar ha kallat Gadd for storskrytare, som knappt lyckats odla mer an ogras.
[
7
]
Pehr Kalm forefaller senare att i viss man ha nedvarderat vardet av att studera vaxter. Efter att han blivit professor i ekonomi vid Abo universitet skrev han: "
...darest vi icke kunna anvanda vaxtkannedomen till statens fordel och nytta ar var harliga vetenskap alldeles onyttig och jamforlig med metafysiskt lappri
."
[
14
]
Kalm flyttade tillbaka till Abo 1763, tilltradde ater tjansten som rektor for Kungliga akademien i Abo 1765 och i Abo utgav Kalm samma ar boken om Finlands flora,
Flora fennica
. 1772?1773 var han ater rektor for Kungliga akademien i Abo.
Kalm nominerades 1775 till biskop, men slutade pa fjarde plats efter omrostningarna.
Pehr Kalm avled i
S:t Marie
(numera en del av Abo) ar 1779, den officiella dodsorsaken var
odem
.
- Linne uppkallade ett helt vaxtslakte efter honom,
Kalmia
.
- Riddare av
Vasaorden
.
- Pehr Kalm finns ocksa avbildad 1979 pa frimarke i Finland.
- Myntverket i Finland har praglat ett 10 Euro silvermynt till hans ara, designad av
Erkki Vainio
, framsidan avbildar Kalm nar han med kikare studerar Niagarafallen, baksidan avbildar en av Pennsylvanias landskapsblommor,
Bredbladig kalmia
(
Kalmia latifolia
), uppkallad efter Pehr Kalm.
[
15
]
- Asteroiden
2332 Kalm
[
16
]
En av Kalms mest prominenta studenter var
Anders Chydenius
.
Auktorsnamnet
Kalm
kan anvandas for Pehr Kalm i samband med ett
vetenskapligt namn
inom
botaniken
; se
Wikipediaartiklar som lankar till auktorsnamnet.
Pehr Kalms Resa till Norra Amerika
Skriftserie publicerad i Helsingfors, Finland
Bokomslag Pehr Kalms Resa till Norra Amerika, Forsta delen
- Biographiskt lexicon ofver namnkunnige svenska man
, [sjunde bandet], P M Lindh, Upsala 1841
- Kalm, Pehr (1716 - 1779), 100 Faces from Finland. A Biographical Kaleidoscope, LinksBiografiakeskus, Helsinki
- Fredrik Elfving
; Georg Schauman (1904),
Pehr Kalms Resa till Norra Amerika anyo. Forsta delen / utgifven af Fredr. Elfving och Georg Schauman ; med en inledning af Georg Schauman.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113394130
,
ISSN
0039-6842
,
https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/2104398
- Fredrik Elfving
; Georg Schauman; Pehr Kalm (1910),
Pehr Kalms resa till Norra Amerika. Andra delen / [Pehr Kalm] ; a nyo utgifven af Fredr. Elfving och Georg Schauman ; med ett forord af Georg Schauman.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113396165
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022369
- Fredrik Elfving
; Pehr Kalm; Georg Schauman (1915),
Pehr Kalms resa till Norra Amerika. Tredje delen / [Pehr Kalm] ; a nyo utgifven af Fredr. Elfving och Georg Schauman ; med en inledning af Georg Schauman.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113396232
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022384
- Bengt Hildebrand, "Pehr Kalm. Randanmarkningar till ett jubileum och en bok."
Historisk tidskrift 1939.
- Pehr Kalm
; Bengt Hildebrand (1956),
Pehr Kalms amerikanska reserakning / utgiven med inledning av Bengt Hildebrand.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113527030
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022242
- Markus Hulth, "Pehr Kalm som student i Uppsala och larjunge till Linne 1741-1847".
Svenska Linnesallskapets arsskrift
1924.
- Otto Juel, "Om Pehr Kalms bemodanden att i vart land infora sydamerikanska vaxter."
Svenska Linnesallskapets arsskrift
1930.
- Maija Kallinen, "Pehr Kalm."
Biografiskt lexikon for Finland
, band 1, 2008.
- Pehr Kalm
(1914),
Pehr Kalms brev till C. F. Mennander / utgivna av Otto E. A. Hjelt och Alb. Hastesko.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113396223
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022161
- Matti Kerkkonen,
Pehr Kalm's North American Jiourney
, 1959
- Pehr Kalm
; Martti Kerkkonen (1966),
Resejournal over resan till Norra Amerika. 1 / Pehr Kalm ; utg. av Martti Kerkkonen.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113528455
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022099
- Pehr Kalm
; Martti Kerkkonen; John Erik Roos (1970),
Resejournal over resan till Norra Amerika : 2 / Utg. av Martti Kerkkonen & Johan E. Roos.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113528476
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022095
- Martti Kerkkonen, "Pehr Kalm."
Svenskt biogafiskt lexikon,
band 20 1973?75.
- Ingvar Karnefeldt, "Pehr Kalms forlorade varldar. Upptacktsfarder i koloniala Amerika och i den Nya varldfen."
Svenska Linnesallskapets arsskrift
2017.
- Pehr Kalm
; John Erik Roos; Harry Krogerus (1985),
Resejournal over resan till Norra Amerika. Tredje delen / Pehr Kalm ; utg. av John E. Roos, Harry Krogerus.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113529860
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022601
- Pehr Kalm
; John Erik Roos; Harry Krogerus (1988),
Resejournal over resan till Norra Amerika. Fjarde delen / Pehr Kalm ; utg. av John E. Roos, Harry Krogerus.
,
Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland
, Helsingfors,
Wikidata
Q113529897
,
ISSN
0039-6842
,
https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022771
- Carl Skottsberg, "Pehr Kalm. Minnesteckning."
Kungl. Vetenskapsakademiens arsbok
1950.
- Carl Skottsberg,
Pehr Kalm. Levnadsreckning.
1951
- ^
TIEDE 5/2003, Suomalaisten loytoretket 3: Professori Kalm paasi amerikan lehtiin.
- ^ [
a
b
c
d
]
Ronie Berggren (5 mars 2016).
”Han ar den bortglomda O-vikssonen som forandrade varlden”
.
Ornskoldsviks Allehanda
. Arkiverad fran
originalet
den 6 mars 2016
.
https://web.archive.org/web/20160306163915/http://www.allehanda.se/slakt-o-vanner/han-ar-den-bortglomda-o-vikssonen-som-forandrade-varlden
. Last 5 mars 2016
.
- ^
Lindh (1841), s. 8.
- ^
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad fran
originalet
den 21 september 2015
.
https://web.archive.org/web/20150921161145/http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/lovsta/historik/
. Last 5 mars 2016
.
- ^
http://www.hembygd.se/funbo/?page_id=2890
- ^
Kalm, Per
i
Nordisk familjebok
(andra upplagan, 1910)
- ^ [
a
b
c
d
]
Anders Johansson Abonde, Alnarp, Drommen om svenskt silke Silkesodlingens historia i Sverige 1735-1920
- ^ [
a
b
]
”Om applet Rambo Av Hans Ling”
. Arkiverad fran
originalet
den 4 mars 2016
.
https://web.archive.org/web/20160304104103/http://www.colonialswedes.se/Ramboapplet.pdf
. Last 5 mars 2016
.
- ^
Lindh (1841), s. 7.
- ^
http://www.bfig.se/foredrag/20090924.html
- ^
”Abo velar om Pehr Kalms tradgard”
.
Abo underrattelser
. 5 mars 2016. Arkiverad fran
originalet
den 11 mars 2016
.
https://web.archive.org/web/20160311203708/http://www.abounderrattelser.fi/news/tag/pehr-kalm
. Last 5 mars 2016
.
- ^
”Varldskanda Abobotanikern Pehr Kalms gamla gard till salu ? tradgardsrad: "Abo borde kopa stallet och oppna upp det for allmanheten"”
.
svenska.yle.fi
.
https://svenska.yle.fi/a/7-10021056
. Last 26 september 2022
.
- ^
Carlquist, Gunnar
, red (1939 (nyutgava av 1930 ars utgava)).
Svensk uppslagsbok
. Bd 4
. Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 796-797
- ^
Karin Bojs (5 mars 2016).
”Linnes besatta larjunge. Pehr Kalm blev professor i ekonomi i Abo pa aldre dar”
.
Dagens Nyheter
. Arkiverad fran
originalet
den 8 mars 2016
.
https://web.archive.org/web/20160308014212/http://www.dn.se/arkiv/kultur/linnes-besatta-larljunge-pehr-kalm-blev-professor-i-ekonomi-i
. Last 5 mars 2016
.
- ^
http://news.coinupdate.com/mint-of-finland-issues-pehr-kalm-euro-silver-coin-0659/
- ^
Schmadel, Lutz D. (2003).
Dictionary of Minor Planet Names ? (2332) Kalm
. Springer Berlin Heidelberg. sid. 190.
ISBN 978-3-540-29925-7
.
https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2333
. Last 1 mars 2024