Parkinsons sjukdom
Latin: morbus parkinson, paralysis agitans
Teckning av drabbad
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	G20
ICD -9	332
DiseasesDB	33481
Medlineplus	000755
eMedicine	neuro/304

Parkinsons sjukdom ar en progressiv neurologisk sjukdom som kannetecknas av rorelseproblem, stelhet och skakningar. Den finns namnd i tidiga verk i medicinhistorien, bland annat hos Galenos , men fick sin forsta noggranna beskrivning 1817 i boken An Essay on the Shaking Palsy av den brittiske lakaren James Parkinson (1755?1824). ^{[ 1 ]}

Internationella Varldsparkinsondagen firas varje ar den 11 april, pa James Parkinsons fodelsedag.

Symptom och diagnostik [ redigera | redigera wikitext ]

Symptomkombinationen rorelsesvarigheter, stelhet och skakningar kallas med ett gemensamt namn for parkinsonism . Den vanligaste orsaken till parkinsonism ar Parkinsons sjukdom, men andra orsaker som forekommer ar biverkningar av lakemedel ( neuroleptika ), karlsjukdomar i hjarnan och en grupp av sjukdomar kallad atypisk parkinsonism (tidigare kallad parkinson plus-syndrom).

Diagnosen Parkinsons sjukdom kan aldrig stallas med hundraprocentig sakerhet utan ar en sannolikhetsdiagnos utifran att man observerar symptom, forlopp och effekten av behandling. Utredningar som datortomografi och magnetkamera kan inte pavisa sjukdomen men kan utesluta andra orsaker till parkinsonism. Ett viktigt led i diagnostiken ar att prova behandling med lakemedel, som ska ha god effekt vid Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom ar av allmanheten mest kand som en rorelsesjukdom, men forskningen riktar mer och mer in sig pa de symptom som inte ar relaterade till rorelse, sa kallade icke-motoriska symptom, for att de anses komma 10?20 ar innan man kan stalla diagnos om Parkinsons sjukdom. ^{[ 2 ] [ 3 ] [ 4 ]}

Motoriska symptom [ redigera | redigera wikitext ]

Klassiska symtom vid Parkinsons sjukdom:

• Hypokinesi (rorelsehamning). Den yttrar sig som att kroppens rorelser blir langsamma och svara att klara av, trots att muskelkraften kan vara normal. Det kan vara svart att satta igang en rorelse, till exempel att ta det forsta steget, nar man ska borja ga. Gangen blir slapande.
• Rigiditet (muskelspanning). Den yttrar sig som en allman stelhet i kroppen ( katalepsi ) och kan leda till att patienten maste ga latt framatlutad.
• Tremor , ofrivilliga skakningar, som brukar vara mest forekommande i vila.

Icke-motoriska symptom [ redigera | redigera wikitext ]

Pa senare tid har man alltmer kommit att uppmarksamma att det ar vanligt med sa kallade icke-motoriska symptom vid Parkinsons sjukdom. Manga av dessa beror pa att sjukdomen paverkar autonoma nervsystemet . Balanssvarigheter ar mycket vanligt, liksom trotthet, somnproblem, blodtrycksfall och svarigheter med avforingen och vattenkastningen. Psykiska eller kognitiva symptom som depression och demens forekommer ofta tillsammans med Parkinsons sjukdom. ^{[ 5 ]}

Orsaker [ redigera | redigera wikitext ]

Orsaken till Parkinsons sjukdom ar forlust av nervceller i substantia nigra , en del av basala ganglierna . De kvarvarande nervcellerna innehaller ofta sa kallade Lewykroppar, som ar inlagringar av ett sarskilt protein (alfasynuklein). Skadorna i substantia nigra drabbar signaloverforingen till neostriatum ( putamen och nucleus caudatus ), vilken anvander sig av signalsubstansen dopamin . Man har konstaterat laga varden nervtillvaxtfaktor i substantia nigra. ^{[ 6 ]}

Vad skadorna beror pa vet man inte. Vasoaktiv intestinal peptid kan mojligen spela en roll for etiologin eller fa betydelse for framtida behandling. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Vissa virusinfektioner och vissa typer av kemikalier och bekampningsmedel har visat sig kunna ge upphov till parkinsonliknande symptom och skador i substantia nigra , men det finns inga bevis for att nagot sadant ar orsaken vid vanlig Parkinsons sjukdom. I en del familjer verkar Parkinsons sjukdom finnas som en arftlig variant, men oftast kan man inte identifiera nagot sadant samband. ^{[ 9 ] [ 10 ]}

Plasmavardena av koppar hos personer med Parkinsons skiljer sig inte fran dem som inte har sjukdomen, daremot ar det mojligt att de har lagre koncentration av ceruloplasmin och att ceruloplasminets oxidativa aktivitet ar lagre. Den oxidativa aktiviteten sjunker ytterligare allt eftersom sjukdomen fortskrider. ^{[ 11 ]} Det kan ocksa finnas ett relevant samband med kopparbindningen till alfasynuklein . ^{[ 12 ]}

Forskning ^{[ 13 ]} har indikerat att det finns ett atminstone statistiskt samband mellan vissa sulfatreducerande bakterier och Parkinsons sjukdom.

Behandling [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns idag ingen botande behandling mot Parkinsons sjukdom, utan man maste inrikta sig pa att minska symptomen.

Lakemedelsbehandling [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns 4 huvudgrupper av lakemedel mot Parkinsons sjukdom.

• Det viktigaste lakemedlet ar levodopa ( Madopark, Sinemet ), som borjade anvandas pa 1960-talet. Levodopa omvandlas till dopamin efter att det har passerat blodhjarnbarriaren och fyller pa mangden dopamin i substantia nigra . Vid svar Parkinsons sjukdom kan levodopa ocksa ges som pumpbehandling. Denna behandling kallas Duodopa och innebar att en sond opereras in genom bukvaggen for att ge medicin direkt i tarmen.
• Olyckligtvis minskar effekten av levodopa och blir mer kortvarig i takt med att fler dopaminproducerande nervceller dor. Man har darfor utvecklat ett flertal lakemedel som jamnar ut koncentrationen av levodopa i blodet. Entakapon (Comtess) och tolkapon (Tasmar) hammar enzymet COMT som bryter ner dopamin. Selegilin (Eldepryl) och rasagilin (Azilect) hammar enzymet monoaminoxidas som ocksa bidrar till nedbrytningen av dopamin.
• En annan grupp av lakemedel "harmar" effekten av dopamin i kroppen. Hit hor ropinirol (Requip), pramipexol (Sifrol) och rotigotin ( Neupro -plaster), som alla verkar lite olika pa dopaminreceptorerna . Till denna grupp hor ocksa apomorfin som upptacktes redan 1869, men kom till anvandning i parkinsonbehandlingen forst pa 1970-talet, da man lyckats bemastra biverkningarna, framst illamaende och blodtrycksfall. Patienter som fluktuerar mycket i sina symptom trots dopabehandling kan komma ifraga for apomorfinbehandling for att bryta sa kallade off-perioder med uttalad stelhet. Behandlingen ges subkutant (under huden), antingen genom en injektionspenna eller genom kontinuerlig infusion.
• Dessutom kan man ofta behova andra sorters lakemedel mot icke-motoriska symptom, till exempel depression, demens, somnstorning, blodtrycksfall eller inkontinens.

Neurokirurgi [ redigera | redigera wikitext ]

Hjarnkirurgi vid Parkinsons sjukdom innebar vanligen att en elektrod opereras in i nara anslutning till basala ganglierna . Fran en pacemaker-liknande dosa under huden ges hogfrekvent strom genom elektroden, vilket forbattrar motoriken. Metoden kallas DBS och ar framfor allt lamplig for personer som tidigare svarat bra pa medicin men nu upplever kraftiga svangningar i rorelseformagan. Den fungerar ocksa mot tremor av andra orsaker an Parkinsons sjukdom.

Framtida behandlingar med visad effekt [ redigera | redigera wikitext ]

Forsok har aven gjorts med att injicera dopaminproducerande celler i substantia nigra med blandad framgang. Forsok med genterapi har visat effekt i tidiga kliniska studier. ^{[ 14 ]} Mojligen kan nagon form av nervtillvaxtfaktor i framtiden aterstalla forlorade celler. ^{[ 15 ]}

Ovrig behandling [ redigera | redigera wikitext ]

Sjukgymnastisk behandling ar ett viktigt komplement for att bevara muskelstyrka och rorlighet.

Fysioterapi och traning har potential att fordroja progressionen av sjukdomen och aven forbattra bland annat balans och gangfunktion. Exempel pa traningsformer som visat sig ha bra effekt ar balanstraning, gangtraning, Tai Chi, aerob traning och styrketraning. ^{[ 16 ]}

Kanda patienter [ redigera | redigera wikitext ]

• Muhammad Ali   ^{[ 17 ]}
• Johannes Paulus II   ^{[ 17 ]}
• Bengt Bedrup   ^{[ 17 ]}
• Orvar Bergmark   ^{[ 17 ]}
• Erland Josephson   ^{[ 17 ]}
• Michael J. Fox   ^{[ 17 ]}
• Robin Williams  
• Bob Hoskins
• Eugene O'Neill
• Terry-Thomas
• Suzzie Tapper
• Carl Kjellgren
• Jeremy Bulloch
• Adolf Hitler ^{[ 18 ]}
• Salvador Dali
• Robert Broberg
• Glenn Tipton ^{[ 19 ]}
• Uje Brandelius
• Hans Crispin
• Billy Connolly
• Ozzy Osbourne
• Stefan Einhorn ^{[ 20 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• ”Parkinsons sjukdom” . Sjukvardsradgivningen . https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/nerver/parkinsons-sjukdom/ .  
• ParkinsonForbundet. Patient- och anhorigforening for Parkinsons sjukdom
• Wikimedia Commons har media som ror Parkinsons sjukdom .
  Bilder & media
• ”SWEMODIS Dokumentsamling” . http://www.swemodis.se/dokument .