OpenDNS
ar ett
amerikanskt
foretag baserat i
San Francisco
,
Kalifornien
,
USA
som primart erbjuder och saljer en tjanst med samma namn. Tjansten ar en fri och snabb
DNS
-uppslagning som aven erbjuder mer avancerade funktioner som rattstavning och skydd mot
natfiske
.
[
4
]
Opendns erbjuder en fri DNS-tjanst for privatpersoner och foretag som ett alternativ till den DNS som normalt erbjuds av
internetleverantorer
. Genom att placera sina servrar pa strategiska platser och ha en stor
cache
av domannamn sa kan Opendns hantera DNS-forfragningar snabbare.
Som funktioner utover basfunktionaliteten sa erbjuder man aven ett filter mot natfiske, blockering av domaner och rattning av stavfel (till exempel "wikipedia.og" till "wikipedia.org"). Genom att underhalla och sammanstalla en lista over elaka webbplatser sa kan Opendns blockera tillgang till dessa nar en anvandare forsoker att na dem.
Opendns har ocksa lanserat tjansten
PhishTank
som mojliggor for anvandare att rapportera och recensera misstankta natfiskesidor.
[
5
]
Man anvander inte
oppen kallkod
utan namnet OpenDNS refererar istallet till att tjansten ar oppen for alla, oavsett vart DNS-forfragningarna kommer ifran.
Opendns intakter kommer delvis ifran annonser som visas nar en anvandare skriver in ett domannamn som inte existerar. Da skickas anvandaren till en sida pa Opendns servrar som visar en sida med en sokruta och reklam pa.
[
6
]
Trots att den har tjansten ar valdikt lik
Site Finder
som drevs av
Verisign
och liknande omdirigeringar som manga internetleverantorer anvander sig av i sina egna DNS-servrar sa menar Opendns att detta inte ar pa samma satt. Opendns ar bara en opt-in-tjanst (till skillnad fran
Site Finder
som paverkade hela Internet da Verisign ar en stor regiastrar) och att intakterna bara betalar for specialutformade DNS-tjanster.
En specialutformad tjanst ar
shortcuts
som foretaget lanserade den 22 april 2007. Tjansten later anvandarna skapa egna DNS-genvagar. Till exempel att "wiki" pekas till "sv.wikipedia.org". En tjanst som blev uppmarksammad i USA nar den lanserades.
[
7
]
Den 13 maj 2007 lanserar man en ny tjanst for att blockera eller filtrera domaner baserat pa kategorisering. Tjansten ar framst riktad mot foretag och utbildningsinstitutioner men aven till privatpersoner i form av foraldrakontroll. Genom att natagaren far mojlighet att bestamma vilka kategorier som ar lampliga sa kan Opendns sedan blockera vissa kategorier baserat pa en
vitlista
eller
svartlista
. Ett par manader senare, i augusti 2007 lade man till mojligheten att pa individniva satta egna tillatna eller forbjudna sidor.
[
8
]
I februari 2008 bytte man modell pa sina listor och istallet for att ha hemliga listor startade man en gemenskapsdriven lista dar individuella anvandare kan ga in och foresla domaner som skall blockeras. Om ett tillrackligt stort antal anvandare ar overens sa laggs sidan till for blockering. Antalet roster som kravs for att en sida skall svartlistas ar dock hemligt.
Totalt har man mer an 50 kategorier som anvandaren kan tillata eller blockera for att fa en finjusterad kontroll.
Den 3 december 2007 lanserades tjansten DNS-O-Matic som later anvandaren uppdatera flera dynamiska DNS-tjanster baserade pa DynDNS
API
.
[
9
]
I oktober 2009 lanserade man en premiumtjanst for foretag. Premiumtjansten ar annonsfri och har fler rapport- och blockeringsfunktioner.
[
10
]
Opendns hanterar over 19 miljarder DNS-fragor dagligen.
[
11
]
Opendns tillhandahaller foljande DNS-servrar for allmant anvandande. Adresserna
routas
med hjalp av
anycast
[
14
]
- 208.67.222.222 (resolver1.opendns.com)
- 208.67.220.220 (resolver2.opendns.com)
- 208.67.222.220
- 208.67.220.222
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
.