Ojamlikhet ar skillnader i fordelning av resurser , makt , status , mojligheter eller valstand mellan individer eller grupper i ett samhalle , men kan aven avse skillnader mellan samhallen. Motsatsen till ojamlikhet ar jamlikhet . Begreppen ojamlikhet och jamlikhet ar intimt forknippade med rattvisebegreppet i politisk filosofi, mangtydiga och politiskt kontroversiella. ^{[ 1 ]}

Typer av ojamlikhet [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns olika typer av ojamlikhet: ekonomisk, social, politisk ojamlikhet, m.fl. De olika typerna av ojamlikhet fungerar olika och drabbar manniskor pa olika satt.

Goran Therborn delar i sin bok Ojamlikhet dodar upp ojamlikhet som enligt honom indikerar begransningar av manskliga formagor hos manga manniskor, i tre olika delar: ^{[ 2 ]}

• Vital ojamlikhet avser ojamlikhet for manniskan som kroppslig organism. Det kan manifesteras i skillnader i halsa , livslangd och tillgang till naring .
• Existentiell ojamlikhet som syftar pa skillnader i vardighet , erkannande eller autonomi . Sadana skillnader kan manifesteras i rattslig sarbehandling av grupper, statusskillnader och asymmetriska sociala relationer.
• Resursojamlikhet syftar pa skillnader i tillgang till handlingsresurser. Det kan rora sig om skillnader i inkomst , kapital , utbildning , makt och socialt kapital .

Ekonomisk ojamlikhet [ redigera | redigera wikitext ]

For att analysera hur stor den ekonomiska ojamlikheten ar kan man anvanda nagra olika matt. Vanligt ar att analysera fordelningen av inkomster mellan olika grupper, fordelningen av formogenheter och lonernas andel av nationalinkomsten jamfort med t.ex. kapitalinkomster. ^{[ 3 ]}

Inkomstojamlikhet [ redigera | redigera wikitext ]

Trenden for inkomstojamlikheten under mitten av 1900-talet var att ojamlikheten minskade. En markant nedgang skedde under 1970-talet, for att na sin botten runt 1980 och efter det har ojamlikheten vant uppat pa nytt. Trenden med okad ojamlikhet ar konsekvent for saval inkomsten for de rikaste 10 % (toppdecilens inkomstandel), som ojamlikheten matt enligt Ginikoefficienten . ^{[ 3 ]}

Det finns diverse svarigheter med att berakna hur ojamlika inkomsterna ar i varlden. Det har dels att gora med att matt som Ginikoefficienten enbart hansyn till kontanta overforingar till hushall, exempelvis forsorjningsstod och bostadsbidrag. Omfordelningen av inkomster i samhallet sker inte enbart via sadana overforingar, utan aven genom att valfarden i varierande utstrackning ar offentligt finansierad och subventionerad, vilket skulle kunna paverka utrakningen av ojamlikheten. En studie fran 2018 visade att om man tar hansyn till sadana indirekta omfordelningseffekter sa skulle Ginivardet sankas med en fjardedel i Sverige, och liknande for andra valfardsstater i vast. ^{[ 3 ]}

Loneandelen av nationalinkomsten [ redigera | redigera wikitext ]

Ett annat satt att mata ojamlikhet i ett samhalle ar att jamfora andelen av loner respektive kapitalinkomster som utgor nationalinkomsten. Genom att analysera lonernas andel jamfort med kapital kan man fa en fingervisning om den relativa makten mellan lontagare och kapitalagare i ekonomin. Andelen av loneinkomster i en ekonomi tenderar att vara ganska stabil over tid varfor det kan vara svart att dra nagra storre slutsatser. ^{[ 3 ]} Enligt IMF:s och OECD:s analyser, m.fl. har den globala loneutvecklingen mellan 1980-talet och fram till aren fore finanskrisen 2007-2008 frankopplats fran produktionsokningar och effektiviseringar, vilket har medfort en okad ojamlikhet mellan lontagare och kapitalagare. Utvecklingen sedan 2008 har varit mindre tydlig, dar loneandelen for vissa lander, t.ex. Sverige har okat marginellt. En forklaring till detta har varit att vinster och kapitalinkomster faller snabbare an loner i lagkonjunkturer. ^{[ 4 ]}

Fordelningen av formogenhet [ redigera | redigera wikitext ]

Formogenheten ar globalt sett mycket ojamnt fordelad, inte minst mellan olika varldsdelar. Exempelvis ager 252 man mer an vad 1 miljard kvinnor och flickor som finns i Afrika , Latinamerika och Karibien gor tillsammans. De tio rikaste mannen i varlden har en storre formogenhet an de fattigaste 3,1 miljarder manniskorna. Ojamlikheten har dessutom accelererat under covid-19 , dar de tio rikaste har fordubblat sin formogenhet samtidigt som 99% av manskligheten har forlorat formogenheter under pandemin. ^{[ 5 ]} I ett storre perspektiv innebar dock utveckling under 1900-talet en dramatisk utjamning i fordelningen av formogenheter i vastvarlden. Fran att i borjan av 1900-talet varit koncentrerade till stora jordbruksgods och foretagstillgangar vilka huvudsakligen agdes av rika hushall, skedde under 1900-talet en enorm tillvaxt i framfor allt bostads- och pensionstillgangar som agdes av en bred allmanhet. Under 2000-talet har en okning av ojamlikheten registrerats men i forhallande till 1900-talets dramatiska minskning av ojamlikheten ar okningen under 2000-talet liten. ^{[ 6 ]}

I likhet med andra matt pa ekonomisk ojamlikhet innebar en analys av ojamlikheten sett till formogenheter vissa matproblem. Det kan vara svart att definiera exakt vad som ska omfattas av begreppet formogenhet, men vanligt ar att inkludera ekonomiska tillgangar i form av tillgangar pa bankkonton, vardepapper av olika slag (aktier, fonder, m.m.) och kapitalforsakringar. Flera ekonomer pekar ocksa pa att man i en formogenhetsanalys maste beakta ett lands valfardssystem, eftersom det reducerar behovet av att bygga upp en privat formogenhet som skyddsnat och darmed kan ses som en typ av tillgang. ^{[ 3 ]}

Effekter [ redigera | redigera wikitext ]

Forskningen har annu inte kunnat redovisa nagot robust samband mellan ojamlikhet och ekonomisk utveckling. ^{[ 7 ]}

Ekonomisk tillvaxt [ redigera | redigera wikitext ]

En mycket omfattande litteratur har studerat sambanden mellan ojamlikhet i inkomster, utbildning och kapital och vilka effekter detta har pa ekonomisk tillvaxt. Om ojamlikheten i agande och formogenheter ar hog i ett land resulterar detta ibland i en lagre ekonomisk tillvaxt. Detta samband har pavisats i saval rika som fattiga lander. ^{[ 8 ] [ 9 ]} Lagre tillvaxt kan ibland aven resultera fran hog ojamlikhet i inkomster. ^{[ 10 ]} Sambandet har identifierats i flera studier bade mellan lander och mellan arbetsgrupper med olika nivaer av ojamlikhet. Tillvaxten kan paverkas negativt om inkomster och den politiska makten fordelas ojamlikt. ^{[ 11 ]} Ett skal till detta kan vara att om fordelningen av inkomster och makt ar ojamlik sa lagger politiska eliter stora resurser pa att uppratthalla sina privilegier. Det skapar ett fordelssokande beteende som ar improduktivt och leder till lagre tillvaxt. Det faktum att fattiga i ojamlika lander har svarare att skaffa sig en utbildning leder till ett lagre humankapital , alltsa utbildning, och detta identifierats som en faktor bakom lagre tillvaxt. ^{[ 12 ]} Det finns studier som pekar pa att okad ojamlikhet leder till hogre politisk instabilitet, vilket i sin tur reducerar viljan att investera i landet och darmed sanker tillvaxten. ^{[ 13 ]}

I manga fall kan dock hogre ojamlikhet bidra till hogre produktivitet. Nagra studier har funnit att hogre inkomstojamlikhet ger lagre tillvaxt i de fattigaste landerna men hogre tillvaxt i rika lander. ^{[ 14 ]} Det finns studier som ifragasatter sambanden mellan inkomstojamlikhet och tillvaxt i fattiga lander och menar att sambandet saknar betydelse. ^{[ 15 ]}

Halsa [ redigera | redigera wikitext ]

Hogre ojamlikhet av olika slag kopplas till samre halsa hos befolkningen. ^{[ 16 ]} Oxfam har beskrivit den hoga ojamlikheten i varlden som en form av ekonomiskt vald som leder till manga manniskors dod. Politiska och ekonomiska samhallsstrukturer, menar de, motarbetar fattiga pa ett systematiskt satt och innebar att manniskor dor da de pa grund av sin fattigdom inte far tillgang till den vard de har ratt till enligt de manskliga rattigheterna . Enligt Oxfams berakningar dor 21 300 manniskor varje dag eller 1 person var fjarde sekund, pa grund av hunger , bristande tillgang till god sjukvard och konsrelaterat vald som har sin grund i ett ekonomiskt ojamlikt globalt system. Pa ett ar beraknas 5,6 miljoner manniskor do av bristande sjukvard, 67 000 kvinnor pa grund av vald i nara relationer, 2,1 miljoner av hunger och fran ar 2030 beraknas 231 000 manniskor do varje ar av ett varmare klimat . ^{[ 5 ]}

Ojamlikhet och politisk ideologi [ redigera | redigera wikitext ]

Konflikten mellan den politiska vanstern och hogern beror i mycket pa en grundlaggande skillnad i synen pa jamlikhet och ojamlikhet. Vanstern har det jamlika och klasslosa samhallet som rattviseideal och verkar for att utjamna ojamlikheter mellan olika grupper i samhallet. De efterstravar en rattvis fordelning av samhallets resurser och mojligheter sa att alla i befolkningen erhaller jamlik tillgang till utbildning, halsovard, ekonomiska mojligheter och andra viktiga resurser for att varje individ ska kunna forverkliga sin fulla potential. Social rattvisa stravar efter att kompensera for historiska och strukturella ojamlikheter som kan hindra vissa grupper fran att na sin fulla potential.

Hogern utgar daremot fran att manniskors olikhet, bade i termer av formagor och anstrangningar, innebarande att alla samhallen maste vara ojamlika. ^{[ 17 ]} Det finns flera argument som hogerinriktade rorelser och ekonomiska teorier ofta for fram nar det galler ojamlikhet:

1. Ekonomisk effektivitet : De betonar att en viss niva av ekonomisk ojamlikhet ar nodvandig for att skapa ekonomisk tillvaxt och incitament for att arbeta effektivare och driva innovation .
2. Individuell frihet : De framhaver individens ratt att behalla och anvanda de ekonomiska resurser de tjanat eller skapat, och att fordelningspolitik kan ses som ett ingrepp i denna frihet.
3. Marknadsekonomi : De accepterar att handel med varor och tjanster baserat pa utbud och efterfragan kan leda till olika ekonomiska resultat for olika individer.

I sin bok Equal is Unfair argumenterar Yaron Brook och Don Watkins for politisk jamlikhet , att alla ar lika infor lagen, och menar att detta automatiskt leder till ekonomisk ojamlikhet eftersom olika personer producerar olika mycket rikedomar och att det ar en helt naturlig konsekvens av ett fritt samhalle, och att ekonomiskt ojamlikhet darmed inte ar nagot problem. ^{[ 18 ]}

Ojamlikhet i olika delar av varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Ojamlikhet i Sverige

Sverige och ovriga Norden tillhor varldens mest jamlika stater. Jamfort med andra regioner i varlden ar kulturen och samhallet over lag jamlikhetsorienterat. Dessutom har de nordiska landerna val utbyggda valfardsstater och starka demokratiska institutioner. ^{[ 19 ]} Samtidigt har ojamlikheten sett till inkomster okat i mycket hog takt i Sverige sedan 1980-talet, betydligt snabbare an de flesta andra lander i vast, framst till foljd av en mycket stor okning under 1900-talet i bostads- och pensionssparande som ags av en bred medelklass . ^{[ 6 ] [ 20 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Antikapitalism
• Arbetsdelning
• Digital klyfta
• Diskriminering
• Egendom
• Fattigdom
• Fordelningspolitik
• Formogenhet
• Inkomst
• Jamlikhet
• Jamstalldhet
• Konflikt
• Lista over lander efter inkomstfordelning
• Lonespridning
• Lika mojligheter
• Occupy-rorelsen
• Plutokrati
• Rattvisa
• Rattigheter
• Social klass
• Social stratifiering
• Socialt arbete
• Utbildning

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• World Development Indicators 2008