Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-07) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Oceaniens historia inleddes for minst 40 000 ar sedan, da de forsta manniskorna anlande till Nya Guinea och Melanesien fran Sydostasien . De flesta ogrupperna forblev dock obebodda. Dessa befolkades forst mellan 1500 och 1300 fore Kristus, troligen av manniskor fran Filippinerna och Taiwan . Upptacktsresorna gjordes huvudsakligen av folkgrupper som talar polynesiska sprak . Deras karnomrade fanns runt oarna Tonga , Fiji och Samoa . Med deras batar nadde de aven Paskon i ostra Stilla havet .

Det finns inte sa mycket information om ursprungsbefolkningens historia pa grund av att de saknade ett enhetligt skriftsprak.

1500-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Europeiska upptacktsresor i Oceanien under 1500-talet hade uppgiften att hitta en vag till de stora handelsplatserna i Asien . Spanska och portugisiska aventyrare letade efter regionen Terra Australis eller olika skatter. I slutet av 1500-talet borjade hollandarna utforska de olika oarna i Oceanien.

• 1513 Vasco Nunez de Balboa korsar Panamanaset och far syn pa Stilla havet som han kallar Mar del sur (Sodra havet).
• 1520 Ferdinand Magellan seglar genom Stilla havet ( mar pacifico ) till Moluckerna .
• 1526 Jorge de Meneses upptacker Nya Guinea .
• 1542 -45 Ruy Lopez de Villalobos upptacker Marshalloarna , Mikronesien och Melanesien , men hela manskapet avlider under hemfarden.
• 1568 Alvaro de Mendana de Neira nar Salomonoarna och Tuvalu .
• 1579 Francis Drake korsar Stilla havet under sin varldsomsegling.
• 1599 Olivier van Noort upptacker Marianerna .

1600-talet [ redigera | redigera wikitext ]

• 1606 Luis Vaez de Torres upptacker Tuamotuoarna och Stora barriarrevet .
• 1642 - 1643 Abel Tasmans expedition nar Tasmanien och Nya Zeeland .
• 1699 William Dampier hittar en sjovag mellan on New Britain och huvudon i Papua Nya Guinea .

1700-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1700-talet ar enbart ett fatal oar annu oupptackta, daremot har nagra omraden glomts bort och hittas pa nytt ^{[ kalla behovs ]} . En systematisk kartlaggning av Oceanien paborjas av nagra forskare. ^{[ kalla behovs ]}

• 1722 Jakob Roggeveen upptacker Paskon och Samoaoarna .
• 1768 -71, 1772 -75, 1780 -81 James Cook utfor tre expeditioner till Stilla havet upptacker flera omraden daribland Nya Kaledonien och Hawaii . Cook avlider under den sista resan.

1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Imperialismens uppkomst leder till en kolonisation av de upptackta omradena. Huvudsakligen USA , Storbritannien , Frankrike , Tyskland och Nederlanderna bildar nya kolonier . Det spansk-amerikanska kriget orsakar en storre byteshandel med kolonierna.

1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Pa grund av Tysklands nederlag under forsta varldskriget uppdelades alla tyska kolonier bland de segrande landerna. Under andra varldskriget skedde flera sjoslag i omradet. De flesta utkampades mellan USA och Japan . Efter kriget far flera kolonier sjalvstyre av USA men oftast manga militariska stationer behalls av USA. En mangd andra oriken blir autonoma fran brittiskt eller franskt inflytande.

• 1900 Hawaii blir amerikanskt territorium.
• 1914 - 1918 Tysklands kolonier uppdelas mellan landerna i Nationernas forbund .
• 1945 Japan upphor som kolonialmakt.
• 1946 -49 USA annekterar olika atoller for att genomfora atomtest , daribland Bikiniatollen .
• 1966 -74 Frankrike utfor atomtest pa Mururoa .