Nukleosyntes ar fysikaliska processer dar nya atomkarnor bildas ur tidigare existerande nukleoner ( protoner och neutroner ). De forsta latta isotoperna uppstod vid Big Bang , langt innan det fanns stjarnor . Ovriga grundamnen bildas genom karnreaktioner i stjarnor vid olika tillfallen under deras livscykel.

Typer av nukleosyntes [ redigera | redigera wikitext ]

Man brukar skilja pa fyra olika kanda processer av karnsyntes.

1. De forsta nukleonerna, protoner och neutroner , uppstod i samband med Big Bang , da temperaturen (energitatheten) hade sjunkit till omkring 10 miljoner K . I loppet av de forsta tre minuterna skapades de enklaste atomkarnorna. Strax efter Big Bang kom pa sa satt vanlig (materia i universum att besta av cirka 24 % helium , 76 % vate (efter vikt) och mindre mangd av andra isotoper som deuterium , helium -3 och litium -7.
2. Nukleosyntes av lattare atomkarnor forsiggar huvudsakligen i stjarnor genom proton-protonkedjan , trippel-alfa-processen och CNO-cykeln . Vid sadana karnreaktioner uppstar grundamnen som kol , syre , kisel upp till och med jarn .
3. Tyngre grundamnen an jarn skapas framst vid supernovaexplosioner , eftersom de inte kan uppsta vid termodynamisk jamvikt . Stjarnor som har mer an fyra ganger solens massa har stadigt producerat tyngre atomer, men kommer, nar karnbranslet for fusionen tagit slut, att explodera som en supernova . I den sista fasen, nar stjarnans karna imploderar uppstar intensiv stralning, som kan producera de allra tyngsta atomkarnorna. Dessa atomer sprids sedan ut nar stjarnan exploderar och blir en del av det interstellara mediet som nya stjarnor och planetsystem bildas ur.
4. En fjarde process ar sa kallad spallation av kosmisk stralning .

Pa dessa satt har universums massa i dag blivit fordelad pa 74 % vate, 24 % helium, 1 % syre, 0,5 % kol och 0,5 % andra grundamnen. Solen ar en relativt ung tredje generationens stjarna med sa kallad metallicitet pa ca 1,6. Detta ar en forutsattning for att planeter som jorden ska kunna bildas. Solsystemets planeter har ju ett hogt innehall av andra amnen an vate och helium. ^{[ 1 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Astrofysik
• Big Bang-nukleosyntes
• Grundamnenas forekomst

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Margaret Burbidge , Geoffrey Burbidge , William Alfred Fowler , Fred Hoyle , Synthesis of the Elements in Stars , Rev. Mod. Phys. 29 (1957) 547.
• D. D. Clayton, Principles of Stellar Evolution and Nucleosynthesis , McGraw-Hill, 1968; University of Chicago Press (1983). ISBN 0-226-10952-6
• C. E. Rolfs, W. S. Rodney, Cauldrons in the Cosmos , Univ. of Chicago Press (1988). ISBN 0-226-72457-3 .
• D. D. Clayton, Handbook of Isotopes in the Cosmos , Cambridge University Press, (2003). ISBN 0-521-82381-1 .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Nukleosyntes .
  Bilder & media