Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Norwegian Wood
Forstautgava av Norwegian Wood .
Forfattare	Haruki Murakami
Originaltitel	ノルウェイの森 Noruwei no mori
Originalsprak	Japanska
Oversattare	Eiko och Yukiko Duke
Land	Japan
Genre	Utvecklingsroman
Forlag for forstautgavan	Kodansha
Utgivningsar	1987
Forst utgiven pa svenska	2003

Norwegian Wood ar en roman skriven av den japanske forfattaren Haruki Murakami . Den utgavs for forsta gangen 1987 och utkom pa svenska, i oversattning av Eiko och Yukiko Duke , 2003 . Romanen gjorde Murakami omattligt popular i sitt hemland (till dennes stora fortret ^{[ kalla behovs ]} ).

Romanens titel anspelar pa The Beatles lat " Norwegian Wood (This Bird Has Flown) ", skriven av John Lennon och Paul McCartney . Laten omnamns upprepade ganger i romanen och ar ocksa karaktaren Naokos favoritlat.

Boken har filmatiserats i regi av Anh Hung Tran och med bland andra Kenichi Matsuyama och Rinko Kikuchi i huvudrollerna.

Handling [ redigera | redigera wikitext ]

Norwegian Wood ar en nostalgisk historia om att mista sin nara och om sexualitet. Boken tar avstamp i en flygtur dar bokens protagonist och tillika berattarrost , den 37-arige Toru Watanabe, hor en sliskig orkesterversion av The Beatles-laten " Norwegian Wood (This Bird Has Flown) ". Laten far honom att minnas sin handelserika studenttid i slutet av 1960-talet .

Toru, dennes klasskamrat Kizuki och Naoko ar de basta av vanner. Kizuki och Naoko i synnerhet star varandra valdigt nara och betraktar sig som sjalsfrander . Den idylliska vanskapen blir abrupt avbruten nar Kizuki begar sjalvmord pa sin 17-arsdag. Bade Toru och Naoko blir djupt berorda av handelsen och borjar tillbringa mer tid ihop for att forsoka trosta varandra. Sexuell attraktion uppstar och de har sex pa natten pa Naokos 20-arsdag. Efter handelsen lamnar Naoko ett brev till Toru som uttrycker hennes vilja att vara honom temporart franskild, samt att hon avser att avbryta sina studier och bosatta sig pa ett sanatorium .

Det sena 1960-talets Japan praglas i boken av radikala politiska idestromningar. Studenterna pa Torus internat beger sig ut i strejk med krav pa revolution . Till synes oforklarligt valjer studenterna dock att avbryta sin strejk, nagot som uppror Toru da han ser detta som hyckleri.

Toru blir van med en klasskamrat fran dramakursen han gar pa, Midori Kobayashi. Hon ar motsatsen till Toru: utatriktad, livfull och sjalvsaker. Toru blir attraherad av Midori, trots att han ar foralskad i Naoko. Torus kanslor for Midori ar besvarade och deras relation fordjupas i Naokos franvaro.

Toru besoker Naoko i sanatoriet, belaget nara Kyoto . Dar moter han Reiko Ishida, en patient som star Naoko mycket nara. Under detta och efterfoljande besok avslojer bade Reiko och Naoko mycket om deras respektive forflutna: Reiko om sitt sokande efter en sexuell identitet och Naoko om sin aldre systers sjalvmord, som agt rum manga ar tidigare.

Tillbaka i Tokyo borjar Toru oavsiktligen fjarma sig fran Midori, som en foljd av hans oformaga av att ta hansyn till hennes behov och onskemal, samt hans grubblerier over Naoko. Han skriver ett brev till Reiko dar han ber om rad for hur han ska handskas med sina motstridiga kanslor for Midori och Naoko. Reiko rader honom att forsoka med Midori, for att se hur deras relation utvecklar sig.

I ett brev far Toru reda pa att Naoko har begatt sjalvmord. Toru tar handelsen mycket hart och reser ivag for att sorja. Efter en manad av planlost resande atervander han till Tokyo och val dar kontaktar han Reiko, som onskade besoka honom. De bada har sex och det ar genom den upplevelsen tillsammans med deras intima samtal som Toru inser att Midori ar den viktigaste personen i hans liv. Toru ringer upp henne for att ge sin karleksforklaring. Midoris reaktion ar kall, aven om hon inte bryter samtalet som hon gjort vid tidigare tillfallen. Vad som hander efter detta far lasaren inte veta.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .