Normkritik ar ett svenskt sociologiskt begrepp for olika metoder for att synliggora, kritisera och forandra strukturer och sociala och sprakliga normer som begransar livet for individer som inte faller inom det som betraktas som normalt i samhallet. Normkritik ar en teori och en metod for att motarbeta diskriminering och exkludering . ^{[ 1 ]}

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Normkritik uppstod under inflytande av intersektionalitetsdiskussionen och boken Skola i normer (2008) av Lena Martinsson & Eva Reimers . RFSL Ungdom hade i samarbete med Forum for levande historia gjort utbildningsmaterialet " Bryt! ", vilket handlade om normer i allmanhet och heteronormer i synnerhet. Sjalva begreppet normkritik myntades i en tvarprofessionell studiecirkel via RFSL Ungdom i Stockholm kring 2007, vilken bestod av pedagoger, akademiker inom genusfaltet samt myndighetspersoner, och dar alla var intresserade av framfor allt queera perspektiv pa pedagogik och larande. Studiecirkeln laste Kevin Kumashiros ( en ) bok Troubling Education , i vilken Paulo Freire och dennas De fortrycktas pedagogik var mycket viktig. Parallellt med studiecirkeln utgavs boken I normens oga av stiftelsen Friends . Studiecirkeln skrev boken Normkritisk pedagogik: Makt, larande och strategi for forandring och ordet fick snabbt spridning eftersom studiecirkeln bestod av personer i olika maktpositioner och som anvande ordet i olika rapporter. ^{[ 2 ] :27m32s-32m16s} Normkritik slog i Sverige igenom i slutet av 00-talet . ^{[ 3 ]}

Feminister , queeraktivister och teoretiker har haft betydelse for dess framvaxt. ^{[ fortydliga ]} Idag anvands normkritik bade inom forskning ^{[ kalla behovs ]} och pa arbetsplatser ^{[ 4 ] [ fortydliga ]} . Metoder som normkritisk pedagogik anvands inom exempelvis utbildningsvasendet. ^{[ kalla behovs ]}

Tillampningar [ redigera | redigera wikitext ]

Normkritik brukar ^{[ fortydliga ]} appliceras pa kon , konsoverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhorighet , religion , sexuell laggning , funktionshinder , alder, klass , familjestruktur eller plats . ^{[ 5 ] [ 6 ] [ 7 ] [ 8 ] [ 9 ]}

Normer som begransar [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Tema likabehandling ^{[ fortydliga ]} hanger diskriminering och trakasserier nara samman med de normer som finns i ett samhalle. De foresprakar ett intersektionellt synsatt for att synliggora hur olika diskriminerande strukturer (som den etniska maktordningen ^{[ fortydliga ]} och konsmaktsordningen ) samverkar och forstarker varandra. ^{[ 10 ] [ fortydliga ]}

De begransningar som normerna innebar kan ta sig kulturella, sociala och ekonomiska uttryck, exempelvis genom diskriminering och trakasserier . Utgangspunkten for ett normkritiskt perspektiv ^{[ forklaring behovs ]} ar att lika rattigheter och mojligheter ska galla for alla samhallets medlemmar. ^{[ fortydliga ]}

Det innebar ett fokus pa att forandra normerna och oppna upp mojligheterna att vara sig sjalv snarare an att fa manniskor att anpassa sig till gallande normer. ^{[ 11 ]}

Radda barnens ungdomsforbund tror att diskriminering och mobbning i skolan har med normer och makt att gora. ^{[ 12 ]}

Enligt olika genusvetenskapliga teorier ^{[ fortydliga ]} om normkritiskt arbete ar utgangspunkten att det ar radande normer och inte den som utsatts for diskriminering som ar problemet. Enligt teorin ar malet for normkritiskt arbete inte att skapa samhallen eller sociala sammanhang utan normer, men normer forandras i samspel med olika ekonomiska och materiella forhallanden i samhallet, och de ar mojliga att paverka genom aktivt forandringsarbete.

Gruppovningar och mekanismer [ redigera | redigera wikitext ]

En ovning som ingar i normkritik ar "privilegiepromenaden" ^{[ 13 ] [ 14 ] [ 2 ] :47m29s} (aven kallad "Ett steg fram" ^{[ 15 ]} ). Ovningen kan goras i tva versioner: En dar deltagarna utgar fran sig sjalva, en dar de far kort med roller som de ska utga ifran. Deltagarna ska borja att sa brevid varandra pa rad och darefter ta steg framat eller bakat beroende pa om de pastaenden som ovningsledaren laser upp stammer eller inte. ^{[ 15 ]} Pastaenden kan handla om religion, sexuell laggning, konsidentitet, halsostatus och privatekonomi. ^{[ 16 ]}

En annan ovning ar "teflontestet". ^{[ 17 ] [ 18 ]} Ytterligare andra ovningar kan vara "Artikelovning", "En vanlig man", "Egenskapsovning", "Ett steg fram", "Gruppsamtal om harskartekniker och motstrategier", "Homogenitetsstick", "Jamstallt hela vagen", "En vag in", "Jamstalldhetsquiz", "Mediegranskning", "Normfragor", "Normspelet", "Normtriangeln", "Varfor jamstalldhet?", "Artalsquiz". ^{[ 19 ]} Det kan vara varderingsovningar som "Heta stolen", "Vardebarometer", "Fyra horn", rollspel, "Heta linjen" och "Oavslutade meningar". ^{[ 20 ]}

I mars 2021 skrev folkhogskolelararen Therese Malmberg i Kvartal att det fran normkritiska ovningar finns en koppling till kulturrevolutionen (1966?1976) i Kina under Mao Zedong : Propaganda framfordes inte av demagoger till passiva ahorare. Istallet engagerades mottagarna i gruppsamtal dar innehallet producerades gemensamt inom en bestamd ideologisk ram, och agitatorn var snarare en moderator som bevakade att samtalet holl sig innanfor ramen. Det var viktigt att alla deltog aktivt, eftersom offentligt uttryckta asikter da inte lika latt kunde tas tillbaka. Deltagarna tog darmed sma steg in i ideologin. ^{[ 13 ]}

Risker med normkritik [ redigera | redigera wikitext ]

En risk med nedbrutna normer ar att det kan leda till det som inom sociologin kallas anomi , ett socialt amoraliskt tillstand i vilket ett kollektivs gangse normer och varden ar ifragasatta och darmed pa vag att avta i styrka. Det ar en forsvagning eller splittring av sociala normer som leder till okontrollerade beteenden, bland annat ges manniskors djuriska drifter tydligare uttryck. Enligt Emile Durkheim (1858-1917), som introducerade termen, mar individer bast i miljoer dar det finns klara normer som styr handlingar: individer som styrs av fa eller tvetydiga normer tenderar att vara olyckliga. I boken Sjalvmordet presenterar Durkheim data som stoder uppfattningen att manniskor mar battre, och sjalvmordsfrekvensen sjunker, nar manniskor har klara normer att ty sig till.

Kritik [ redigera | redigera wikitext ]

Normkritiska arbetssatt har anammats av statliga museer samt av public service -bolaget Utbildningsradion (UR), vilket har kritiserats av kulturdebattorer som Asa Linderborg ^{[ 21 ]} , Ola Wong ^{[ 22 ]} och Ann Heberlein ^{[ 23 ]} .

I mitten av 2010-talet kritiserade journalisten Per-Axel Janzon UR:s arbete med normkritik och ville sjalv gora ett normkritiskt reportage om normkritik. Men han fick efter en uppgorelse med sin arbetsgivare istallet lamna UR vid 64 ars alder och efter nio ar som reporter dar. ^{[ 23 ] [ 24 ]}

Sara Kristoffersson , professor i designhistoria vid Konstfack , skrev 2016 bade om paradoxen att "Om alla bryter mot en norm blir normbrytning snarare en ny norm", om det genomslag som termen hade fatt inom skolvarlden och inom pedagogisk forskning, hur sjalvklart det verkade vara for skolverket att anvanda ordet, och aven forslag pa att normkritik borde genomsyra hela lararutbildningen . Kristoffersson skrev att ordet normkritik hade blivit ett honnorsord som varken ifragasattes eller problematiserades, och att det framforallt framstod som att nedbrytning av framst tva normer prioriterades: etnicitet och genus, medan andra, till exempel alder, klass och funktionsnedsattning, inte framstod som lika angelagna. Kristoffersson menade att den ensidiga diskussionen var intellektuellt ohederligt och ledde till nya normer och hierarkier . ^{[ 25 ] [ 26 ]}

2018 skrev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i en debattartikel i Svenska Dagbladet att "vansterns normkritik har underminerat samhallet". ^{[ 27 ]}

I juni 2021 skrev historieprofessor Yvonne Hirdman om normkritik: "Ett ord som dryper av radikalism. Av den goda viljan: vi ska leta efter, upptacka de normer som kvaver vara sanna jag. Utan att for ett ogonblick reflektera over vilka normer som styr normkritiken." ^{[ 28 ]}

I augusti 2021 skrev psykiatriprofessor Markus Heilig att normkritik och dekonstruktion av konsroller ar missriktat om man vill fa bukt med vald mot kvinnor . ^{[ 29 ]}

I juli 2022, i samband med en intervju om boken Skor demokrati , sade Sten Widmalm , professor i statskunskap, att implementera normkritik blir en bisarr paradox; om kravet pa normkritik kommer uppifran samtidigt som man ska forespraka demokrati och hallbar utveckling, da innebar normkritik att man ska ifragasatta demokrati och hallbart miljoarbete. ^{[ 30 ] :9m17s} Erik Horstadius sade 2023 att en uppifran pabjuden normkritik blir absurd. ^{[ 31 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Frankfurtskolan
• Kritisk teori
• Michel Foucault
• Normgivning
• Normkreativitet
• Normkritisk design
• Normkritisk pedagogik
• Social norm

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]