Normaltid ar en gemensam tid for ett storre omrade eller land som jamkar de olika tider som kan uppsta nar man pa varje plats staller tiden efter solen, sa kallad soltid . Detta innebar oftast att man staller klockan till tolv nar solen star som hogst pa himlen eller, i tropiska lander, till sex pa eftermiddagen vid solens nedgang. Genom inforandet av normaltider har varlden indelats i tidszoner , dar en normaltid galler i varje tidszon. I listor over landers tidszoner anges respektive normaltid. Sommartid ar en tillfallig omstallning av normaltiden.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Lange behovdes ingen normaltid. Man levde relativt isolerat i byar och stader och reste oftast inte langt, fort och samordnat. Nar jarnvagen slog igenom som allmant transportmedel blev det daremot ohallbart med lokala tider. Det blev krangligt att skriva tidtabeller , och lokforarna hade problem med att halla reda pa tiden mot sin klocka. Manga jarnvagsbolag, inklusive Statens jarnvagar , inforde en egen jarnvagstid for att kunna hantera sin tagplanering, vilket i stallet gjorde tidtabellerna narmast omojliga att gora forstaeliga. Stationsklockorna hade tva minutvisare, den ena visade jarnvagstiden och den andra visade den lokala tiden. For att losa dessa problem enades man sa smaningom i land efter land om att infora normaltider med (oftast) hela timmars avvikelse fran Greenwichtid , sa kallade tidszoner . En fordel med detta system ar att minuter och sekunder blir lika overallt.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Svensk normaltid utgar saledes fran 15-gradersmeridianen ostlig langd och sammanfaller med den centraleuropeiska tidszonen . Den svenska normaltiden infordes den 1 januari 1879, vilket gav alla orter i landet samma tid, da kallad borgerlig tid . ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]} Skillnaden mellan Stromstad och Haparanda var tidigare 45 minuter, mellan Stockholm och Goteborg 24 minuter. Normaltiden fran 1879 anvande en meridian 12 tidsminuter , alltsa 3°, vaster ^{[ 4 ]} om meridianen genom Stockholms gamla observatorium pa Observatoriekullen nara Odenplan (som alltsa ligger pa 18°3'17" O), vilket innebar att Sveriges tidsmeridian da lag 15°3'17" oster om Greenwich. Ar 1900 andrades tidsmeridianen till exakt 15° oster om Greenwich (medeleuropeiska tiden), vilket innebar en justering av tiden med 14 sekunder. ^{[ 4 ]} Detta ar den tidsmeridian som alltjamt anvands i Sverige.

Vilken tid man skulle valja som normaltid var fran borjan inte klart. Stockholm och Goteborg var de starkaste kandidaterna. Jarnvagstiden foljde tiden i Goteborg for att passagerare som foljde lokal tid skulle komma for tidigt, och inte for sent, till taget. Det var nagot som inte kunde accepteras i huvudstaden. Debatten rasade i riksdagens bada kamrar och utredningarna avloste varandra, ty ingen ville ge med sig. Under 15 ar debatterades saken innan man kom fram till en kompromiss: svensk normaltid skulle folja meridianen som loper ungefar mitt emellan Stockholm och Goteborg och ha en hel timmes tidsskillnad fran Greenwich. Denna meridian gar i narheten av Karlshamn , Vaxjo , Orebro och Ostersund .

Andra lander [ redigera | redigera wikitext ]

• Nya Zeelands parlament beslutade i september 1868 om inforande av New Zealand Mean Time (NZMT) gallande fran den 2 november 1868 med tidsmeridianen 172° 30’ ostlig langd (GMT+11h30m). Till skillnad fran flertalet andra lander som senare inforde normaltid var det telegrafen, inte jarnvagen, som var avgorande (genom den 1866 anlagda kabeln over Cook Strait ). Fran 1869 sandes en tidssignal fran det nyetablerade observatoriet i Wellington via telegrafkabel kl 9.00 varje dag (tidssignal via radio infordes 1920). 1945 andrades NZMT till New Zealand Standard Time (NZST) som ligger 12 timmar fore GMT (GMT+12) ^{[ 5 ]}
• Storbritannien inforde i praktiken normaltid 1855. Man hade da haft en jarnvagstid sedan 1847. Normaltiden lagstiftades dock forst 1880. ^{[ 6 ]}
• USA inforde standardiserad jarnvagstid 1883, vilket snabbt infordes som normaltid i manga delstater, nagra olika hela antal timmar fran Greenwich. Innan dess hade varje bolag sin jarnvagstid vilka kunde skilja mycket pa grund av langa avstand.
• I Danmark kallas normaltiden skamtsamt for Gudhjemtid eftersom 15-gradersmeridianen passerar Gudhjem pa Bornholm .
• I Ryssland anvands Moskvatid for alla jarnvagstidtabeller i alla tidszoner. Har skiljer sig alltsa normaltid och jarnvagstid at.
• Kina strackte sig 1912?1949 over fem tidszoner men sedan 1949 anvander hela Kina en och samma tidszon, Pekings tidszon. Inofficiellt anvands dock i Xinjiang och Tibet i vastligaste Kina en tid som ligger tva timmar efter den officiella tiden, for annars skulle i dessa omraden solen sta i soder omkring kl 14?15 pa eftermiddagen.
• Indien har en tid som ligger 5 ½ timme fore UTC. Det betyder, att om man reser mellan Indien och Storbritannien och har en klocka med vanlig tolvtimmarsurtavla, sa kan man fa "ratt" tid genom att bara vanda urtavlan upp och ner.
• Ett antal lander och omraden har en normaltid pa minst en timme mer an medelsoltiden . Det kallas ibland "standig sommartid". Exempel pa sadana ar Island , Spanien , vastra Kina , Ryssland och storre delen av Alaska . I vastligaste delarna av Kina har man upp till 3 timmars skillnad mellan normaltid och soltid, mest i varlden. Samma sak galler sommartiden i nordvastligaste Spanien. I vastligaste Kina anvands dock inofficiellt en tid som ligger 2 timmar efter den officiella normaltiden.
• Det finns nagra landgranser dar man ska stalla om klockan 3 timmar vid en granspassage. Detta galler for gransen mellan Kina och Kirgizistan eller Tadzjikistan. Da man passerar den korta gransen mellan Kina och Afghanistan ska man stalla om klockan 3,5 timmar.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Forordning (1979:988) om svensk normaltid

v   ?   r Tid Tidsskalor Decimaltid  · Efemeridtid  · Geologisk tidsskala  · Greenwich Mean Time  · Internationell atomtid (TAI)  · Koordinerad universell tid (UTC)  · Normaltid  · Sommartid  · Soltid  · Tiderakning  · Manvarv  · Stjarntid  · Tidszon  · Varldstid Tidmatning Tidmatningens historia  · Ur : Armbandsur  · Atomur  · Fickur  · Kronometer  · Kvartsur  · Pendelur  · Solur  · Timglas  · Vattenur  · Vackarur Dateringstekniker Kol-14-metoden  · Dendrokronologi  · Radiometrisk datering Ovrigt Evighet  · Flerdimensionell tid  · Halveringstid  · Oandlighet  · Network Time Protocol  · Realtid  · Responstid  · Rumtid  · Tidshantering  · Tidslinje  · Tidsresa  · Andlighet Se aven: Internationella mattenhetssystemet  · Kalender  · Tidsperiod